Fru talman! Det finns åtminstone två delar i för-
svarsministerns redogörelse. Den ena gäller svenska
försvarets behov av försvarsmateriel och hur vi ska
kunna tillgodose det i framtiden. Jag upplever inte att
det har varit några större problem att få köpa mer än
vad man egentligen har behövt, eftersom det alltid
finns ett intresse av att sälja.
Den andra delen, som är betydligt svårare och be-
rör alliansfriheten och det svenska regelsystemet,
handlar om exportreglerna för svensk försvarsmateri-
el.
Om jag har förstått saken rätt innebär det nya som
man nu ansöker om att man egentligen öppnar för en
vidgad export av svensk försvarsmateriel, jämfört
med vårt tidigare regelsystem. Det kan i framtiden
bara tillämpas för försvarsmateriel som är av svensk
tillverkning till hundra procent. Det kommer att vara
en väldigt liten del, eftersom sexpartssamarbetet
innebär att de olika tillverkarna inom försvarsindust-
rin ska kunna mixa och jobba tillsammans.
Jag skulle vilja veta om försvarsministern ser någ-
ra som helst problem när det gäller regelsystemet som
riksdagen har satt upp för export av svensk för-
svarsmateriel och nu också internationell för-
svarsmateriel där svensk industri är involverad.
En annan fråga rör trovärdigheten för alliansfri-
heten. När man nu går in i ett samarbetet med bl.a.
NATO-länder måste det ändå medföra vissa konsek-
venser för hur synen utifrån på den svenska allians-
friheten kommer att vara. Jag skulle vilja få detta
tydliggjort. Kommer detta att innebära regelföränd-
ringar? Kommer den proposition som ska läggas på
riksdagens bord att innehålla regelförändringar på
dessa två punkter?