Fru talman! Regeringen har vid behandlingen av
frågan om det militära försvarets omstrukturering
betonat vikten av internationellt samarbete på för-
svarsmaterielområdet. I anslutning till denna fråga
har regeringen också redovisat huvuddragen av Sve-
riges deltagande i mellanstatligt samarbete och be-
skrivit våra samarbetssträvanden. Jag ska i den här
informationen ta upp fyra punkter.
Låt mig börja med att konstatera att vårt deltagan-
de i det internationella samarbetet rörande för-
svarsmateriel successivt har blivit alltmer omfattande.
Denna utveckling ligger i linje med den av regeringen
och riksdagen fastlagda politiken, som syftar till att så
kostnadseffektivt som möjligt tillgodose försvarets
behov av materiel på hög teknisk nivå. Mellanstatligt
samarbete underlättar också framtagning av materiel
med gemensamma standardlösningar, vilket bidrar till
ökad interoperabilitet mellan deltagarländernas för-
band i fredsfrämjande verksamhet. Med samar-
betsländerna etableras samtidigt ömsesidiga beroen-
den som minskar risken för konflikter och stärker det
svenska försvarets förmåga till anpassning. Interna-
tionella samarbetsprojekt underlättar för Sverige att
bevara och utveckla inhemsk kompetens på viktiga
områden.
Fru talman! WEAG är ett viktigt organ för mate-
rielsamarbete på europeisk nivå. Det övergripande
syftet är att utforma en europeisk politik på för-
svarsmateriel- och försvarsindustriområdet och skapa
en europeisk marknad för försvarsmateriel. WEAG
består av de tio ordinarie medlemsländerna i Västeu-
ropeiska unionen, VEU, samt Danmark, Norge och
Turkiet. Sedan hösten 1997 deltar Sverige, Finland
och Österrike som observatörer i samarbetet.
Observatörskapet ger oss möjligheter att delta i
den verksamhet som bedrivs inom tre huvudområden
eller paneler som arbetar med att identifiera möjlig-
heter till gemensam utveckling och upphandling av
materiel, med forskning och teknologi samt med
formerna och reglerna för samarbetet. I förlängningen
av samarbetet finns även inrättandet av ett gemen-
samt organ för upphandling av försvarsmateriel, lik-
nande Försvarets materielverk fast på europeisk nivå.
På forsknings- och teknologiområdet finns redan ett
sådant organ som administrerar upphandlingen av
forskningstjänster inom ramen för WEAG:s olika
forskningsprogram, och Sverige har efter riksdagens
godkännande anslutit sig till detta forskningssamar-
bete genom ett särskilt samarbetsavtal med WEAG-
länderna och Finland.
Jag vill understryka att samarbetet inom WEAG
inte är traktatfäst utan bygger på samförstånd mellan
deltagarländerna. Deltagandet sker således helt i den
omfattning som varje land självt bestämmer.
Fru talman! Vid försvarsministermötet i Luxem-
burg förra året enades WEAG-länderna om ett förfa-
rande som gör det möjligt för observatörsländerna att
bli fullvärdiga medlemmar i WEAG. Beslutet möjlig-
gör också fullt medlemskap för de nya Natoländerna:
Polen, Tjeckien och Ungern. WEAG-ländernas beslut
har öppnat en möjlighet för Sverige att fullt ut delta i
samarbetet. Denna utveckling ligger i linje med in-
riktningen i 1996 års försvarsbeslut, att Sverige bör
eftersträva att gå med i WEAG. Regeringen har där-
för förra veckan beslutat att ansöka om svenskt med-
lemskap.
Ett medlemskap i WEAG innebär att Sverige kan
delta i samarbetet som likställd part och att vi mer
aktivt kan påverka utvecklingen av det europeiska
samarbetet på försvarsmaterielområdet. Låt mig när
det gäller denna punkt till sist nämna att Finland och
Österrike ansökte om fullt medlemskap vid det extra
ministermötet inom WEAG i Portugal nyligen. Rege-
ringens bedömning är att frågan om medlemskap för
kandidatländerna kommer att behandlas vid det ordi-
narie ministermötet i november i år. Ett positivt ställ-
ningstagande skulle möjliggöra medlemskap i WE-
AG, gällande från årsskiftet.
Fru talman! I juli 1998 undertecknade jag och mi-
na kolleger i Frankrike, Italien, Spanien, Storbritanni-
en och Tyskland en avsiktsförklaring om åtgärder för
att underlätta en omstrukturering av den europeiska
försvarsindustrin. Detta initiativ brukar kallas LOI-
samarbetet. Dessförinnan hade näringsministern till-
sammans med sina kolleger i dessa länder kommit
överens om andra åtgärder i samma syfte. Mer kon-
kret syftar LOI-samarbetet till att få till stånd ett avtal
som behandlar frågor av stor betydelse för de aktuella
länderna och den europeiska försvarsindustrin. En
särskild tjänstemannagrupp med företrädare för de
sex länderna har nyligen slutfört sitt förhandlingsar-
bete och enats om en avtalstext.
Den fortsatta inriktningen är nu att ett avtal ska
undertecknas under sommaren i år. För det svenska
försvaret och den svenska försvarsindustrin kommer
avtalet att vara av stor betydelse. Det är därför ange-
läget att det kan träda i kraft så snart som möjligt.
Min bedömning är att innehållet i avtalet är sådant att
riksdagens godkännande behövs, och jag räknar där-
för med att regeringen under hösten i en proposition
föreslår att riksdagen godkänner avtalet.
Fru talman! Förenta staterna ligger långt framme
på många teknologiområden av väsentlig betydelse
för både Sverige och övriga Europa. Vårt samarbete
med Förenta staterna kommer därför även i fortsätt-
ningen att vara en viktig förutsättning för vår tekno-
logi- och materielförsörjning. Samtidigt är fortsatt
tillgång till den europeiska marknaden av stor bety-
delse för den amerikanska försvarsindustrin. Det
finns därför ett ömsesidigt intresse för både Europa
och Förenta staterna av att söka lämpliga samarbets-
former som tillgodoser dessa intressen.
För att man ska underlätta teknologiöverföring
och främja ökad handel har en särskild överenskom-
melse träffats mellan Förenta staterna och Storbritan-
nien tidigare i år. Bilaterala diskussioner i samma
syfte har också inletts mellan Förenta staterna och ett
antal andra länder, däribland Sverige. Inriktningen för
våra diskussioner med Förenta staterna är att vi ska
nå en ramöverenskommelse senast under nästa år.
Fru talman! I propositionen Det nya försvaret re-
dovisades förutsättningarna för att det ska vara möj-
ligt att långsiktigt kunna behålla strategisk kompetens
på robotområdet i vårt land. En förutsättning är att en
nationell samordning av forskning, utveckling och
produktion genomförs och att de internationella sam-
arbetena successivt etableras på detta område. Vidare
bör industrin delta med en betydande del i finansie-
ringen av forskning och utveckling av teknik på ro-
botområdet.
Om dessa förutsättningar uppfylls avses sådant
utvecklingsarbete genomföras som möjliggör ett
industriellt deltagande i internationell utveckling av
kvalificerade robotsystem t.ex. avseende flygburna
radarjaktrobotar.
Saabs förvärv av Celsius innebär att en nationell
samordning av forskning, utveckling och produktion
på området kommer till stånd. Den förutsättningen är
sålunda uppfylld.
Ett internationellt samverkansprojekt på robotom-
rådet är utvecklingen av en europeisk radarjaktrobot
med lång räckvidd till de europeiska stridsflygplanen
Eurofighter, JAS Gripen och Rafale. Projektet bedrivs
under namnet Meteor. De länder som anmält intresse
för deltagande i projektet är Storbritannien, Tyskland,
Frankrike, Italien, Spanien och Sverige.
Detta skulle kunna bli det första konkreta materi-
elprojekt som utvecklas inom ramen för LOI-
samarbetet. Nyligen offentliggjorde regeringen i
Storbritannien sin avsikt att gå vidare med utveckling
och anskaffning av radarjaktroboten Meteor som
beväpning för Eurofighterplanet.
Som ett led i beredningen av regeringens ställ-
ningstagande till svensk medverkan i projektet har de
ekonomiska och tekniska förutsättningarna samt
industrins finansieringsmöjligheter och egensatsning
analyserats grundligt. Även frågan om fortsatt ut-
veckling och anskaffning av andra framtida robot-
system till Försvarsmakten har vägts in så att Sverige
får tillgång till nödvändig strategisk kompetens på
robotområdet. Enligt regeringens mening är därmed
även de övriga förutsättningar som avses i proposi-
tionen uppfyllda.
Fru talman! På denna grundval har regeringen
bemyndigat Försvarets materielverk att inleda för-
handlingar med Meteorkonsortiet med inriktningen
att Sverige medverkar med ca 12 % av utvecklings-
kostnaderna. Innan en slutlig överenskommelse
kommer till stånd ska Försvarets materielverk redovi-
sa resultatet av förhandlingarna för regeringen.
Fru talman! Regeringen avser att återkomma till
riksdagen med ytterligare information om utveckling-
en i de frågor som jag i dag har tagit upp.