Fru talman! Självklart kommer den svenska rege-
ringen att fortsätta att ta upp de allvarliga missför-
hållanden som vi ser. Det kan vara alltifrån den assy-
riske prästen som fängslades till övergreppen mot
kurder. Nyligen åtalades en borgmästare därför att
hon hade gett en intervju för en svensk tidning. Vi har
också hanterandet av organisationerna, där man har
beslagtagit Human Rights Associations arkiv, och
man har stängt kontor i flera delar av landet.
Vi ska komma ihåg att diskussionen mellan EU
och Turkiet egentligen bara har förts i ett år. Efter
Helsingforsöverenskommelsen började den politiska
dialogen på allvar med Turkiet.
Samtidigt som vi ser totalt oacceptabla övergrepp
har man en ny president som gör uttalanden som man
som privatperson för fem år sedan hade kunnat
fängslas för. Jag kan se en skillnad när det gäller den
turkiske utrikesministern. När jag som svensk utri-
kesminister träffade honom första gången vägrade
han att ta ordet kurd i sin mun. Nästa gång han kom
till Sverige överlämnade han en stor bunt böcker på
kurdiska som exempel på att det gick att trycka kur-
diska böcker. Sedan beslagtogs i och för sig en del av
de böckerna i Turkiet.
När han kom tillbaka till Turkiet sade han att han
tyckte att det var riktigt att man borde kunna ha TV-
och radioutsändningar på kurdiska - som utrikesmi-
nister. Någon annan gick då ut och krävde hans av-
gång och menade att han borde fängslas för att han
hade uttryckt detta förbjudna krav. Vi ser verkligen
en dubbel situation både med försök och, tror jag, en
ärlig reformvilja och med människor som fortsätter
att vilja att förtrycket lever kvar.
Jag tror ändå att den politiska dialog som har
börjat - det partnerskap där EU på kort, medellång
och lång sikt har uttryckt vilka krav man ställer på
Turkiet och där Turkiet ska svara, inte bara allmänt
utan på alla exemplifierade krav, vad man avser att
göra och när man avser att göra det - blir ett viktigt
steg framåt. Vi kommer naturligtvis som EU-
ordförande att fortsätta att försöka se till att Turkiet
tar steg framåt när det gäller både lagstiftning och att
faktiskt implementera lagstiftningen.
Till Lars Ohly vill jag säga att i kommissionens
översynsrapport nämner man uttryckligen kurder. Där
tar man upp situationen för kurder. Man väjer inte för
att ta upp just kurder och kurdernas situation. Det-
samma görs i alla överläggningar som vi i dag har
med Turkiet. Skillnaden är att i dag svarar man fak-
tiskt också på frågor om kurder. Man försöker inte
längre göra omskrivningar från den turkiska sidan.