Fru talman! Det dokument man beslutade om vid
EU-toppmötet i Nice den 10 december innehåller
inget krav om kurdernas rättigheter. Det nämner över
huvud taget inte kurderna som grupp. I EU-
kommissionens rapport däremot nämns kurderna.
Då frågar man sig: Vad är det som har skett från
det att EU-kommissionen publicerade sin rapport till
det att EU-toppmötet fattade sitt beslut? Varför näm-
ner man inte i anslutningsfördraget eller part-
nerskapsavtalet kurdernas speciella situation som en
minoritet bestående av nästan en tredjedel av Turkiets
befolkning - en minoritet som förvägras rätten att tala
sitt eget språk och att organisera sig politiskt?
Sedan interpellationen skrevs har det också upp-
märksammats att en svensk medborgare som for till
Turkiet för att se på fotboll greps och hölls fängslad.
Det finns uppgifter om tortyr i fängelset. Det har skett
på ett sätt som säkert är vanligt för många människor
som dagligdags utsätts för övergrepp i Turkiet. Det
blir inte värre för att det är en svensk medborgare
som utsätts för det, men det gör naturligtvis att vi
uppmärksammar det lite speciellt.
I dag tar också ordföranden i EU-parlamentets
jämställdhetsutskott, utrikesministerns partikamrat
Maj-Britt Theorin, upp kvinnors rättigheter i en de-
battartikel i Aftonbladet. Hon menar att det är orim-
ligt att inte ställa krav på Turkiet att respektera kvin-
nors mänskliga rättigheter innan man går vidare i
förhandlingar om medlemskap.
Som avslutning på den här interpellationsdebat-
ten, som ändå har visat på en ganska stor enighet i
frågan om vikten av mänskliga rättigheter och mino-
riteters rättigheter, skulle jag vilja förslå utrikesmi-
nistern att gå vidare med att framhäva kurdernas
särskilda ställning, assyriernas ställning och demo-
kratiska och mänskliga rättigheter i klartext i för-
handlingar med Turkiet.