Fru talman! Det här kunde ha blivit något riktigt
bra och ett viktigt steg på vägen för att underlätta för
företagen att sköta sin redovisning och betalning av
skatter och avgifter. Kommer det att bli så?
Dagens debatt ger oss tillfälle att diskutera förut-
sättningarna för företagande här i landet. Det har skett
tidigare, och många gånger har det hörts från denna
talarstol hur viktigt det är med ett bra företagsklimat.
Likväl är det så, att när det kommer till votering
trycker socialdemokraterna på den knapp som heter
"myndigheternas intresse främst". Jag är rätt för att
det blir så också i dag.
Under riksmötet har många beslut fattats i skat-
teutskottet och senare i kammaren. I varierande grad
har detta påverkat näringslivet. Sammantaget har
majoriteten i kammaren visat att den inte är beredd att
skapa förutsättningar för ett positivt företagsklimat.
Jag tänker t.ex. på den förlängda sjuklöneperioden,
den nya förmögenhetsbeskattningen, ändrade skatte-
registerlagen, höjda produktionsskatter på el, minskad
avsättning till periodiseringsfonden, halverat repre-
sentationsavdrag, det ofullgångna förslaget om ändrad
dubbelbeskattning m.m.
Skattekontot omfattar visserligen alla, både fysis-
ka och juridiska personer. Men i dag tänker jag disku-
tera det främst utifrån de punkter som berör företa-
gandet.
Jag hör till dem som har varit positiv till tankarna
på skattekonton, och jag är det fortfarande under
förutsättning att de kan förenkla och samordna betal-
ningen av skatter och avgifter. Det är emellertid be-
klagligt att regeringen nu har lagt fram en proposition
som på så många punkter innehåller förslag som inte
leder till bättre förutsättningar för företagandet i lan-
det.
Ett bra företagsklimat skall bestå av materiella
regler som fungerar och som uppmuntrar människor
att våga satsa. Lika viktigt är emellertid andan i de
förslag som läggs fram. Man måste ställa sig frågan
om förslaget präglas av myndighetsperspektiv eller
företagsperspektiv.
Jag konstaterar att majoriteten bakom detta betän-
kande har låtit myndighetsperspektivet gå före. Ett
exempel på detta leder till min första invändning. Det
gäller förfallodagen.
Regeringen väljer att ändra innebörden av förfal-
lodagen för betalning av skatter och avgifter. Betal-
ningen skall anses fullgjord i och med att den bokförts
på skattemyndighetens konto. Betalningen sker där-
med på avsändarens risk. Det uppstår en oklarhet.
Företagaren, eller den som sköter inbetalning av före-
tagets skatter, kommer inte att kunna veta exakt vil-
ken dag som är sista dag för betalning.
Den direkta ekonomiska konsekvensen för staten
är ringa i förhållande till om man hade sagt att t.ex.
den 12:e skulle gälla som sista dag. Ett kvitto från
banken eller posten, senast den dagen, och företaget
hade inte behövt att riskera några avgifter.
Konsekvensen för företaget blir nu i stället att man
riskerar sanktioner för något som man själv fullt ut
inte kan kontrollera. Trots att ett flertal remissinstan-
ser yttrat sig mycket kritiskt väljer alltså regeringen
att inte lyssna på denna kritik.
Det är vidare förvånande att regeringen inte tagit
större hänsyn till den debatt som fördes i anslutning
till att de nya momsreglerna infördes för drygt ett år
sedan. Det hade varit betydligt enklare och rakare
med ett system där alla företag fick redovisa och
betala moms, skatter och avgifter vid ett och samma
tillfälle, oavsett storlek på företaget - självfallet med
beaktande av att tidpunkten sätts så, att rimlig tid ges
för företagen att redovisa och betala.
Fru talman! För mig är det mycket viktigt att
skatter är synliga. Enskilda medborgare och företag
skall ha möjlighet att se vilka skatter eller avgifter han
eller hon betalar. De saldobesked som skattemyndig-
heterna kommer att skicka ut till företagen med an-
ledning av det nya förslaget kommer inte att vara
specificerade på den punkten. Företagets egna bokfö-
ringsunderlag blir den grund på vilken var och en får
stå för att kunna följa betalningsströmmarna. Problem
riskerar att uppstå framför allt i samband med under-
skott. Då blir det trassligt.
Självfallet skall man alltid sträva efter att driva en
verksamhet på ett sådant sätt att alla skatter kan beta-
las. Företagande är emellertid förenat med risker, och
det händer att en kund inte betalar en faktura i tid eller
möjligen inte alls. Det kan leda till underskott på
skattekontot. Ett enstaka underskott av det här slaget
får den effekten att likafördelningsmetoden tillämpas
och underskottet smetas ut på samtliga skatter, även
om orsaken kan vara utebliven moms från en kund. I
dagens läge påverkar detta inte situationen avseende
skatter och avgifter utan endast momsdelen. I framti-
den kan det innebära svårigheter, vilkas konsekvenser
regeringen sannolikt har underskattat. Det gäller inte
minst företagarens möjligheter att betala egenavgifter
som fullt ut motsvarar de inkomster som han har upp-
burit.
Fru talman! Jag har vidare inte blivit övertygad
om att detta lagförslag gör det möjligt för ett företag
att på ett snabbt och enkelt sätt få återbetalt en even-
tuellt överskjutande ingående mervärdesskatt. Kopp-
lingen till andra skatter och avgifter försvårar sådana
utbetalningar. Ett företag som har gjort en större in-
vestering riskerar att behöva ligga ute med stora be-
lopp längre än nödvändigt.
På en mycket viktig punkt medför regeringens
förslag en närmast sensationell nyordning. Det gäller
betalningsansvaret för företagets egna skatter. Re-
missinstanserna var mycket kritiska till att företagets
ställföreträdare skulle ikläda sig betalningsansvar på
de nya villkor som anges i lagen. Detta är, enligt min
mening, det tydligaste exemplet i hela förslaget på att
myndighetsperspektivet fått gå före företagsperspek-
tivet. Detta genomförs utan någon genomgripande
diskussion om ansvarsgenombrott. Frågan är: Vilken
signal tror Socialdemokraterna och Centern att sådana
här idéer sänder ut bland dem som vill starta och
driva företag?
För mig ger det signalen att en person skall vara
mycket försiktig med att starta företag, och har man
likväl gjort det så skall man veta att storebror staten är
den som har övertaget. Blir företagsklimatet bättre
eller sämre av detta? För den insiktsfulle är nog svaret
givet.
Ett annat inslag i ett ogynnsamt företagsklimat är
skattetilläggen. Särskilt när det gäller periodiserings-
fel framstår denna sanktion som helt orimlig. Även
Riksskatteverket tycker att nuvarande ordning är väl
kraftfull och vill sänka storleken på tillägget. Vi mo-
derater har lagt fram förslag om att slopa det helt.
En sanktion av detta slag är orimlig, dels för att ett
myndighetsbeslut i vissa fall kan leda till ekonomiska
konsekvenser som överstiger de som en domstol kan
döma ut i form av dagsböter, dels för att de nuvarande
reglerna när det gäller momsen faktiskt inte är helt
tydliga. En företagare kan inte alltid med säkerhet
veta i vilken period en faktura skall bokföras, efter-
som skattelagstiftningen och god bokföringssed kan
ge upphov till olika tolkningar i vissa lägen. Mot den
bakgrunden är skattetilläggen otillständiga.
Betänkandet innehåller även förslag till ändrade
revisionsregler. Precis som vi skrivit i vår motion är
det olyckligt att regeringen väljer att gå ifrån den
rättssäkerhetsreform som trädde i kraft den 1 juli
1994. Den utredning som låg till grund för föränd-
ringarna var i allt väsentlig enig. Den hade således
kunnat utgöra grunden för en hållbar lagstiftning.
Förslag om tredjemanskontroll genom revision
finns nu med. Man vill ge skattemyndigheten befo-
genhet att inte underrätta om vilken person eller vil-
ken rättshandling som avses när man vidtar någon
åtgärd. Det leder till en rättsosäkerhet som inte är
acceptabel. Vid integritetskränkande myndighets-
utövning skall åtgärden stå i proportion till ändamålet.
Den enskilde måste få veta vad som söks och varför.
Finns det speciella skäl att avstå från att meddela
detta, skall det finnas ett domstolsbeslut i botten.
Även åtgärden att införa revision av löpande rä-
kenskapsår står i strid med behovs- och proportionali-
tetsprincipen. Det är inte rimligt att myndigheterna
skall kunna kontrollera bokföring och annat som inte
har samband med de slutliga ställningstaganden som
den skattskyldige har gjort i samband med att en de-
klaration har lämnats in.
I denna omfattande proportion och det omfattande
betänkandet från utskottet finns det naturligtvis ut-
rymme för en rad kritiska synpunkter. Av tidsskäl
nöjer jag mig med att nu ta upp ett ytterligare förhål-
lande. Det gäller möjligheten att få F-skattsedel för
dem som vill starta företag.
För egen del är jag av den uppfattningen att en ge-
nerös tillämpning skall gälla. Det är bättre att fler får
chansen att starta företag än att folk stoppas i sina
ambitioner. Från ett flertal håll kommer signaler om
att myndigheterna har varit mycket restriktiva i sin
tolkning och till följd av detta nekat folk att få F-
skattsedel. I praktiken betyder det svårigheter att
starta företag. Skulle något företag missbruka F-
skattsedeln, går det ju alltid att återkalla den i efter-
hand. Det är bättre att det startas ett företag för
mycket än ett för litet i det här landet.
Sammanfattningsvis tycker jag naturligtvis att
riksdagen bör bifalla samtliga moderata reservationer
och be regeringen att återkomma med ett nytt och
bättre föreslag till skattekonto, som tar hänsyn till de
invändningar som jag här har redovisat. Det borde
finnas förutsättningar för detta.
För tids vinnande nöjer jag mig med att endast yr-
ka bifall till reservation 1 under mom. 1.