Fru talman! Förslaget om skattekonto skulle kunna
vara bra om varje skatt redovisades för sig. Men så är
inte förslaget utformat. Den föreslagna modellen
innebär att inbetalda skatter inte kommer att kunna
följas skatt för skatt. Detta gör att det för den skatt-
skyldige blir svårt att se vilka skatter som de facto har
betalats, dvs. dragits från kontot. Om det uppkommer
skillnad mellan uppgiven inbetald skatt och faktisk
inbetald skatt, dvs. en differens, blir det närmast
omöjligt att med det nya systemet reda ut vari felet
består. I ett rättssäkerhetsperspektiv är detta en oac-
ceptabel brist som måste rättas till.
Den samordnade uppbörden innebär att den skatt-
skyldige antingen har en skattefordran eller en skat-
teskuld i förhållande till staten, men skulden kan avse
vilken skatt eller avgift som helst.
Det bör erinras om att Riksrevisionsverket, i sitt
remissvar på utredningsförslaget, som alternativ kun-
de tänka sig en samordningsmodell, men där möjlig-
heter fanns att identifiera olika skatter och avgifter
även i betalningsströmmarna eller att kopplingen
mellan betalning och redovisningshandling behålls.
Riksrevisionsverket tillstyrkte utredningsförslaget
under förutsättning att väl fungerande informations-
system med uppgifter om skatte- och avgiftsbetal-
ningar kommer att finnas i god tid innan det nya sys-
temet tas i bruk.
Det är märkligt att banker kan hålla reda på olika
konton och fonder i ett och samma kontoutdrag åt
sina kunder men att staten inte skulle kunna redovisa
olika skatter och avgifter till företagarna. Jag vill
därför fråga Socialdemokraterna och Centerpartiet
varför staten inte skulle kunna klara av en sådan in-
formation.
Med den nu föreslagna modellen anonymiseras
skatter och avgifter på ett för medborgaren mycket
obehagligt sätt. Inte heller kan en viss betalning desti-
neras till att avse en viss skatt eller avgift. Den som en
gång kommit efter med en viss skatt blir sen med alla
skatter därefter till dess betalningarna kommit i kapp
debiteringarna.
Administrativa hänsyn får aldrig tillåtas väga tyng-
re än grundläggande rättssäkerhetsaspekter. Kristde-
mokraterna anser därför att riksdagen bör avslå rege-
ringens förslag och ge regeringen i uppdrag att utreda
och lägga fram en alternativ skattekontomodell som
uppfyller grundläggande rättssäkerhetsaspekter.
Fru talman! Kristdemokraterna anser att betal-
ningstidpunkten för inbetalning av moms bör vara
densamma för större företag som för mindre företag,
dvs. den 12 i andra månaden efter redovisningsperio-
den.
Om inte denna förändring genomförs kommer fö-
retagen att tvingas fortsätta att betala in mervärdes-
skatt till staten redan innan de har fått betalt av sina
kunder. Detta är principiellt fel och medför likvidi-
tetsproblem för många företag.
Genom momsredovisningssystemet fungerar före-
tagen som statens uppbördsmän och skall ges rimliga
förutsättningar att klara denna uppgift utan att det
skall påverka deras möjligheter att klara sin ordinarie
verksamhet. Ytterligare ett skäl är vikten av enkla och
enhetliga regler.
För företagen har den förtida momsinbetalningen
försvårat möjligheten till nya investeringar samt till
utveckling och expansion. Vidare har den hämmat
benägenheten att anställa nytt folk. Regeringen talar
om ett gott företagsklimat, men vidtar under tiden
åtgärder som försämrar företagarklimatet.
Fru talman! Kristdemokraterna anser att skatte-
myndigheterna i dag är alltför restriktiva när det gäller
möjligheten för en nyföretagare att få en F-skattsedel.
Det borde vara ett viktigt led i strävan efter att upp-
muntra till nyföretagande att man lätt får tillgång till
en F-skattsedel.
Det kan tyckas vara en självklarhet att alla som
vill vara företagare skall ha möjlighet till det, om
affärsidén är lönsam. Men så är det inte i Sverige i
dag. Tvärtom beviljas inte F-skattsedel när myndighe-
terna inte tror att den person som söker kommer att
bedriva näringsverksamhet. För att få en F-skattsedel
krävs det i vissa fall, innan företaget startat, att minst
fem uppdragsgivare finns, att betydande belopp har
investerats och att företagaren har specialistkompe-
tens. Personer utan högre utbildning diskrimineras
därför. Vidare får inte tidigare arbetsgivare finnas
med bland uppdragsgivarna. En person som inte upp-
fyller dessa krav är hänvisad till att söka anställning,
om den här personen inte har sådan tur att han eller
hon bor på en ort där lagen inte tillämpas lika restrik-
tivt.
Som det nu är hindrar bestämmelserna framväxten
av nya marknader och nya arbeten. Lagen bör i stället
ändras så att alla som vill ha en F-skattsedel får en
sådan.
Utskottsmajoriteten har en osedvanligt passiv
skrivning när det gäller svårigheten att få en F-
skattsedel. I betänkandet sägs det att utskottet förut-
sätter att "det administrativa krånglet när F-skattsedel
saknas blir så litet som möjligt".
Man kan fråga sig på vilken planet utskottsmajori-
teten befinner sig. Hur som helst är man långt från
verkligheten. Hur kan ni socialdemokrater och cen-
terpartister tala om ett gott företagsklimat när ni inte
ens ger människor en rimlig chans till egen inkomst
och arbetslivserfarenhet samt till att byta karriär ge-
nom att starta ett företag?
Fru talman! En av fördelarna med aktiebolag är
möjligheten att hålla sin personliga ekonomi skild
från företagets. Nu vill regeringen urholka den möj-
ligheten. Företrädare för ett bolag är i normalfallet
styrelseledamöter och VD, som direkt eller genom
närstående äger aktier i bolaget. Redan i dag kan
företrädare för ett aktiebolag personligen bli ansvari-
ga för moms, arbetsgivaravgifter, innehållen men inte
betald A-skatt samt vissa punktskatter. Företrä-
daransvaret gäller om man avsiktligt eller av grov
vårdslöshet fortsatt driften av företaget, trots att ris-
ken funnits att bolaget inte skulle kunna betala sina
skatter.
Regeringen vill nu utvidga det här företrä-
daransvaret till att omfatta alla skatter och avgifter
som ingår i skattekontosystemet, om inte åtgärder
vidtagits för en samlad avveckling av bolagets samtli-
ga skulder. Företagaren blir personligen ansvarig för
bolagets alla skatter. Det innebär att staten, till skill-
nad från leverantörer och andra fordringsägare, aldrig
skall kunna göra förluster vid en konkurs. Om bolaget
inte har betalat, får företagaren själv betala. Det är
märkligt att regeringen i propositionen inte för något
resonemang om hur detta påverkar företagsklimatet i
Sverige. Det är alldeles uppenbart att ett utökat före-
trädaransvar utarmar aktiebolagsformen och dämpar
företagarnas riskvilja. Hur tror utskottsmajoriteten att
detta påverkar sysselsättningsläget i Sverige?
Frågan om ansvarsgenombrott i olika samman-
hang utreds för närvarande av Aktiebolagskommittén.
Det är anmärkningsvärt att regeringen nu föregriper
resultatet av Aktiebolagskommitténs arbete med dessa
frågor. Vi kristdemokrater avvisar majoritetens för-
slag till utökat företrädaransvar.
Fru talman! I dag måste skattemyndigheterna
föranmäla revision hos ett företag, och för att göra en
överraskningskontroll krävs det domstolsbeslut. Det
skall myndigheterna slippa redan från den 1 november
i år, enligt regeringens förslag. När som helst skall
revisorerna kunna gå in på ett företag och göra revi-
sion, och även kontrollera årets bokföring - något
som i dag är förbjudet. Dessutom skall myndigheterna
kunna göra revision hos tredje man, dvs. hos leveran-
törer eller kunder. Misstanke om brott behöver inte
föreligga. Dessa förslag innebär ett nedmonterande av
rättssäkerheten i Sverige.
Gällande lagstiftning för skattekontroll trädde i
kraft den 1 juli 1994. 1995 års skatteflyktskommitté,
som hade till uppgift att se över denna lagstiftning,
lade fram sina förslag i betänkandet Översyn av revi-
sionsreglerna, SOU 1996:79. Förslagen har fått kraf-
tig kritik. Remisskritiken går bl.a. ut på att lagstift-
ningen varit i kraft så kort tid att det inte går att dra
säkra slutsatser beträffande problem i tillämpningen
av reglerna och att snabba ändringar påverkar stabili-
tet, tillit och legitimitet hos skattesystemet som så-
dant. Det underlag som kommittén haft att grunda
sina förslag på har också ansetts otillräckligt. Försla-
gen har även ansetts innebära en alltför kraftig för-
skjutning till den enskildes nackdel. De enda remiss-
instanser som varit positiva är Riksskatteverket och
Kooperativa Förbundet.
Det är tragiskt att regeringen väljer konfrontation
mot företagen i stället för att ta fram en lösning som
kan vinna allmän uppslutning. Kristdemokraterna
avvisar därför majoritetens förslag till ändrade revi-
sionsregler.
Fru talman! Jag står bakom samtliga reservationer
från kristdemokraterna som är fogade till betänkandet,
men yrkar för tids vinnande bifall enbart till reserva-
tionerna 3 och 10.