Fru talman! Det pågår just nu, och det märker vi
också i kammaren, en ganska intensiv debatt om hur
vi skall förbättra företagsklimatet i Sverige. Det är en
viktig debatt. En del av debattörerna verkar tro att det
enda sättet att förbättra företagsklimatet är att sänka
skatter. Själv tror jag att det är väl så viktigt att för-
enkla de regler som styr företagen. Att det är så har
jag fått bekräftat vid ett otal företagsbesök runt om i
landet.
Därför känns det mycket bra att vi nu har kommit
så långt att vi kan fatta ett beslut i riksdagen om ett
nytt system för redovisning och betalning av skatter.
Vi har visserligen under lång tid - framför allt under
80- och 90-talen - medvetet strävat efter att öka en-
kelheten, enhetligheten och effektiviteten i uppbörds-
systemet, men vi måste ändå konstatera att det fortfa-
rande finns betydande svårigheter i att tillämpa och
överblicka det nuvarande systemet. Det märks särskilt
tydligt för den som är både näringsidkare och arbets-
givare. Också för skattemyndigheterna har det nuva-
rande uppbördssystemet varit svårtillgängligt och
resurskrävande.
Olika skatter och avgifter redovisas och betalas
t.ex. på olika sätt. Förfarandet regleras i olika lagar.
Redovisningstidpunkterna varierar. Inbetalningarna
görs till skilda konton, sanktionssystemen skiljer sig
åt osv.
En näringsidkare måste i dag göra mer än 30
skatte- och avgiftsinbetalningar per år. Och då har jag
bara räknat med betalningar av direkta skatter, ar-
betsgivaravgifter och moms. Det finns andra skatter
och avgifter som också måste betalas. Det säger sig
självt att näringsidkaren i fråga tvingas ägna mycket
tid och kraft åt pappersexercis. Den tiden och den
kraften skulle han eller hon mycket väl kunna använ-
da till mera produktiva insatser i företaget.
Samtidigt lägger skattemyndigheten ned stora re-
surser på att t.ex. handlägga redovisningarna, på att
skicka ut påminnelser och anmaningar och på att
omföra medel mellan olika skatte- och avgiftskonton.
Det är inte svårt att räkna ut att en reform på detta
område skulle kunna frigöra stora resurser inom skat-
teförvaltning och bland företag. Det är just detta som
regeringens förslag om ett nytt system för skattebe-
talningar syftar till.
Utgångspunkten för förslaget är följande. För det
första: Uppbördsförfarandet skall präglas av ökad
enkelhet, ökad enhetlighet och ökad samordning. För
det andra: Det skall omfatta inkomst- och förmögen-
hetsskatt, mervärdesskatt och sociala avgifter. För det
tredje: Förfarandereglerna skall bli enklare och mer
överblickbara för den enskilde skattebetalaren och
skapa möjligheter till en effektivare skatteadministra-
tion.
Förslaget innehåller därför en helt ny lag om be-
talning av skatter, den s.k. skattebetalningslagen, som
skall ersätta uppbördslagen, lagen om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare och förfarandebe-
stämmelserna i mervärdesskattelagen.
Vidare skall det hos skattemyndigheten finnas ett
skattekonto för varje skatte- och avgiftsskyldig. På det
kontot skall alla redovisningar, debiteringar och be-
talningar registreras. Det gäller främst F-skatt, inne-
hållen A-skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdes-
skatt. Meningen är att den skattskyldige kontinuerligt
skall kunna följa utvecklingen på kontot genom kon-
toutdrag som fungerar ungefär som ett vanligt utdrag
från bankkontot. Alla de uppgifter som den skatt-
skyldige skall lämna redovisas i en enda handling - en
skattedeklaration - som skall lämnas in en gång i
månaden.
Varje månad som det har förekommit transaktio-
ner skall skattekontot stämmas av. Om det har upp-
stått ett underskott får kontoinnehavaren en anmaning
att rätta till detta. Ett överskott skall vara tillgängligt
för kontoinnehavaren. Ett enhetligt ränteinstitut kom-
mer att ersätta nuvarande mycket stora flora av räntor
och avgifter. Tiden medger inte att jag går in på alla
de andra viktiga förslagen till förbättringar. Låt mig
bara få konstatera att förslagen i denna del av propo-
sitionen bygger på den s.k. Skattebetalningsutred-
ningens förslag. Utredningens betänkande har varit
ute på remiss. Svaren har till alldeles övervägande del
varit positiva. Bara några få remissinstanser avstyrker
utredningens förslag. Sedan finns det naturligtvis
invändningar mot enskildheter i betänkandet, in-
vändningar som regeringen i många fall tagit ad no-
tam.
Låt mig också få säga att några av de remissin-
stanser som helt avstyrkt utredningens förslag tycks
ha missuppfattat förslaget. Det gäller t.ex. de organi-
sationer som har avstyrkt förslaget bl.a. med hänvis-
ning till att det skulle vara omöjligt att i skattekontot
följa hur mycket man har betalat in i de olika skatte-
och avgiftsslagen. Detta är alltså fel. Genom den
månatliga avstämningen och innehållet i kontoutdra-
gen kan den skattskyldige mycket väl i detalj följa
sina mellanhavanden med staten.
Även moderater, folkpartister och kd:are har up-
penbarligen missuppfattat propositionens förslag i
detta avseende. Den missuppfattningen har tydligt
med eftertryck upprepats i debatten i dag. Och inte
nog med det. Man har byggt upp den största delen av
sin argumentation för ett avslagsyrkande på denna
missuppfattning. Det måste vara mycket pinsamt för
de tre partierna och gör naturligtvis att trovärdigheten
i hela deras resonemang blir mindre.
I övrigt anknyter innehållet i reservationerna i stor
utsträckning till de invändningar som framkommit i
remissutfallet på Skattebetalningskommitténs betän-
kande. De reservationerna är här på ett mycket utför-
ligt sätt beskrivna. I samtliga fall riktar oppositions-
partierna kritik mot förslagen i betänkandet och ut-
trycker oro för konsekvenserna av dessa.
Jag hoppas att vi skall få en ingående debatt om de
olika reservationerna men vill redan nu säga att jag
anser att reservanternas oro är betydligt överdriven
och deras argumentation något tunn. Samtidigt finns
det anledning av framhålla att en så här stor och om-
fattande reform kan vara behäftad med brister. Det
vore förmätet att påstå något annat. Därför innehåller
också utskottsbetänkandet en allvarlig uppmaning till
regeringen att noga följa upp reformen och vid behov
göra de förändringar som kan bli nödvändiga.
Fru talman! Propositionen och utskottsbetänkan-
det innehåller också förslag som syftar till att, utan att
försämra rättssäkerheten för den enskilde skattebeta-
laren, förbättra och effektivisera reglerna för skatte-
kontroll. Det är åtgärder som grundar sig på förslag
från den s.k. Skatteflyktskommittén. Av det namnet
framgår att det handlar om att få ett stopp på de
mycket stora skatteundandraganden som nu sker.
Vi kan inte sitta med armarna i kors när vi ser hur
samhället årligen berövas åtskilliga miljarder i skat-
teinkomster. Denna stora skatteflykt är naturligtvis
särskilt stötande för alla de människor som lever på
marginalen och som har utsatts för mycket stora på-
frestningar genom den saneringspolitik som vi social-
demokrater tvingats föra för att rensa upp i det eko-
nomiska moras som vi ärvde 1994.
I reservation nr 13 av moderater, folkpartister,
miljöpartister och kd:are talas det en hel del om rätts-
säkerhet, och det har det gjorts här i kammaren också.
Låt mig då med stort eftertryck få säga att vi social-
demokrater naturligtvis inte har något emot att för-
bättra rättssäkerheten för den enskilde medborgaren. I
själva verket är det vi, om man ser tillbaka på 1900-
talshistorien, som har genomdrivit de riktigt stora
rättssäkerhetsreformerna i Sverige. Oftast har det
skett i hård kamp mot borgerliga politiker.
För oss socialdemokrater finns det emellertid yt-
terligare en viktig aspekt på rättssäkerheten, som över
huvud taget inte berörs i reservation nr 13. Vi menar
att det i begreppet rättssäkerhet också ligger att den
enskilde skall skyddas mot skador till följd av brotts-
lighet eller otillbörligt utnyttjande av enskild makt.
Det handlar helt enkelt om att den enskilde skattebeta-
laren skall ha garantier för att skattebördan skall för-
delas enligt gällande rätt och att övriga skattebetalare
fullgör sina skyldigheter. Den enskilde näringsidkaren
skall t.ex. garanteras konkurrens på lika villkor och att
åtgärder vidtas för att övriga näringsidkare fullgör
sina skyldigheter. Det skulle vara intressant att veta
varför reservanterna så totalt nonchalerar denna vikti-
ga aspekt på begreppet rättssäkerhet.
Låt mig avslutningsvis också med stort eftertryck
få framhålla att den alldeles övervägande delen av
Sveriges företagare är seriösa människor som minuti-
öst fullgör sina skyldigheter. Men alla regler har sina
undantag, och nu är det viktigare än någonsin att vi
tar itu med dem som försöker smita undan sitt ansvar
för det gemensamma. Det är bra för den enskilde
medborgaren. Det är bra för den enskilde företagaren.
Det är bra för Sverige.
Fru talman! Jag yrkar bifall till hemställan i skat-
teutskottets betänkande och avslag på samtliga reser-
vationer.