Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 2001/02:486 om ut- redning om cancerplan

Socialminister LARS ENGQVIST (s), 2002-05-28 (riksmöte 2001/02).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Elisabeth Fleetwood har frågat mig

om regeringen avser att besluta om en utredning om

cancerplan.

Regeringen fattade den 2 maj beslut om att inrätta

ett projekt om en översyn av den högspecialiserade

vården. En av de frågeställningar som ska behandlas

inom ramarna för projektet är huruvida planer för

vissa diagnos- och sjukdomsgrupper kan vara ett bra

redskap för att utveckla och förbättra vården.

Den frågeställning som projektet ska behandla är

sålunda av mer principiell karaktär än en utredning

om en cancerplan. Att utarbeta nationella planer för

vissa diagnoser skulle innebära ett principiellt avsteg

från den nu gällande ansvarsfördelningen inom

svensk hälso- och sjukvård. Sjukvårdshuvudmännen,

i huvudsak landstingen, har i dag ett decentraliserat

ansvar för att organisera hela vården och för att se till

att befolkningen erbjuds en hälso- och sjukvård av

god kvalitet.

Frågan om vi inom svensk hälso- och sjukvård

ska arbeta med denna typ av särskilda planer, exem-

pelvis för cancervården, reser därmed en rad principi-

ella frågor som det är viktigt att få belysta. Vilka

konsekvenser skulle införandet av ett sådant nytt

styrinstrument få för det svenska hälso- och sjuk-

vårdssystemet? Hur skulle sjukvårdshuvudmännens

förutsättningar att prioritera och ta ansvar för helhe-

ten påverkas? Vilka konsekvenser skulle införandet

av planer få för behovet av resurser? Är det lämpligt

att gå fram med en plan på ett område eller bör man

jobba med planer för flera områden samtidigt? Inom

vilka områden är det i så fall lämpligt att gå fram med

planer - cancer, fetma, hjärt- och kärlsjukdomar,

diabetes?

Cancerfonden och cancerläkarna har anfört starka

argument för att en nationell plan skulle vara ett vik-

tigt instrument för att förbättra just cancervården.

Företrädare för vissa andra sjukdomsgrupper och

andra medicinska specialiteter förespråkar liknande

planer inom sina områden.

Jag har lyssnat på dessa argument och tagit till

mig många av dem. Men sammantaget finns det inte i

dag tillräckligt underlag för att fatta ett beslut om en

utredning om cancerplan eller plan på något annat

område.

Det är mot denna bakgrund som man ska se rege-

ringens beslut att närmare utreda behovet och effek-

terna av särskilda planer och huruvida det är en styr-

modell som vi ska införa i svensk hälso- och sjuk-

vård.

Debatten

Hämtad sida: 7

7 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Socialminister LARS ENGQVIST (s): Svar på interpellation 2001/02:486 om ut- redning om cancerplan (2002-05-28) — PRESS0