Herr talman! Jag kommer i mitt anförande att ta
upp de förändringar i förmögenhetsbeskattningen som
rör arbetande kapital i näringsverksamhet, värdering-
en av aktier och sambeskattningen.
Regeringens och utskottsmajoritetens syn på vad
som skall räknas som skattefritt arbetande kapital
innebär en olikhet i behandlingen av A-aktier och
andra aktier.
Beträffande skatteplikten för A-listade aktier i
förhållande till skattefriheten för aktier som är notera-
de på OTC- och O-listorna har, som vi har hört tidiga-
re i dag, Lagrådet allvarliga invändningar. Lagrådet
anser att förslagets konsekvenser kan te sig skäligen
godtyckliga och att förslaget strider mot det grund-
läggande intresset av att lika fall behandlas lika. Lag-
rådet påpekar vidare att motsvarande gränsdragning
beträffande utländska aktier kan leda till praktiska
svårigheter och bli vansklig att bedöma, inte minst för
de skattskyldiga. Det är anmärkningsvärt att regering-
en inte har beaktat Lagrådets invändningar.
Förslaget medför således att det uppstår en mycket
skarp gräns mellan A-listenoterade företag och andra
bolag. Med den beslutade höjda värderingen av börs-
noterade A-aktier från 75 % till 100 % av det notera-
de värdet skärps denna gräns ytterligare.
Den kostnad som en förmögenhetsskatt på aktie-
innehavet för med sig för aktieägarna leder till att
växande företag undviker registrering och att företag
vars aktier är registrerade på A-listan söker sig däri-
från. Denna effekt förstärks ytterligare av att förmö-
genhetsskatten på A-listenoterade aktier i sig är kur-
spåverkande, inte minst vid årsskiften.
Förslaget riskerar att leda till att hushållen minskar
sina aktieinnehav i börsregistrerade företag till förmån
för andra placeringar. Förmögenhetsskatten får då en
hämmande effekt på riskkapitaltillförseln. Förutsätt-
ningarna för ökad tillväxt och sysselsättning försäm-
ras därmed än mer.
Regeringen har tyvärr inte ansträngt sig för att
åstadkomma regler som behandlar lika fall på ett
likartat sätt. Kristdemokraterna anser därför att rege-
ringen bör få i uppdrag att återkomma till riksdagen
med ett förslag som bättre tillgodoser principen att
lika fall bör behandlas lika.
Herr talman! Riksdagen har tidigare beslutat att A-
aktier skall tas upp till noterat värde på grund av att
latent skatteskuld inte längre skall beaktas i värde-
ringen. I propositionen föreslås att detta beslut ligger
fast. Tidigare togs ju A-aktier upp till 75 % av noterat
värde. Det finns flera motiv till att aktier vid förmö-
genhetsbeskattning inte skall tas upp till fulla värdet.
Det främsta skälet är just att det i kursen ligger en
latent skatteskuld avseende reavinst vid en framtida
försäljning. Detta belastar aktierna. Det är orimligt,
menar Kristdemokraterna, att beskatta en skatteskuld.
När det gäller Vänsterpartiets fundering tidigare i
dag att det skulle vara 85 %, tycker jag inte att man är
rakt igenom konsekvent. Det stämmer att reglerna i
skattelagstiftningen är sådana att det kan bli maximalt
24 % i latent skatteskuld. Om man då bara godkänner
15 %, har man ju inte fullt ut godkänt principen att
man inte skall beskatta en skatteskuld.
I propositionen skriver regeringen att aktier som
innehas under lång tid får en "förhållandevis förmån-
lig behandling vid inkomstbeskattningen genom att
värdestegring på aktien inte beskattas före försälj-
ningen." Detta är en mycket märklig skrivning. Om
aktien ökar i värde, kommer ju även förmögenhets-
skatten att öka. Regeringen kan väl inte mena att man
egentligen skulle vilja inkomstbeskatta en värdesteg-
ring som inte har realiserats, dvs. beskatta en vinst
innan aktien har sålts? Skrivningen synes vidare inne-
bära att regeringen ser det som något negativt att
aktier innehas under lång tid, för då får inte staten in
någon reavinst under den perioden. Detta är ett
mycket inskränkt, fiskalt och kortsiktigt tankesätt.
Kristdemokraterna anser att det privata sparandet
skall gynnas. Genom opinionsbildning och skattereg-
ler skall sparande uppmuntras. Tyvärr har regeringen
fortsatt den politik som undergräver det privata spa-
randet, bl.a. genom begränsningar av avdragsutrym-
met för pensionssparande, höjd avkastningsskatt på
pensionssparande, dubbelbeskattning av aktieutdel-
ningar och nu skärpta regler för förmögenhetsbe-
skattning av aktier.
Regeringens politik synes vara inriktad på att öka
det statskontrollerade och institutionella ägandet av
svenskt näringsliv. Genom att metodiskt skattemässigt
missgynna privat sparande och förmögenhetsupp-
byggnad, har Socialdemokraterna och Centerpartiet
minskat det riskvilliga kapital som står till förfogande
för näringslivet. Kristdemokraterna avvisar regering-
ens förslag att skattepliktiga aktier skall tas upp till
fulla värdet vid förmögenhetsbeskattningen.
Herr talman! Lagrådet har i sitt yttrande starkt
ifrågasatt regeringens förslag att behålla sambeskatt-
ningen på förmögenhetsbeskattningens område. Re-
geringen har i propositionen trots denna kritik hållit
fast vid systemet med sambeskattning med hänvisning
till det statsfinansiella läget. Sambeskattningen av
förmögenhet är det enda moment av sambeskattning
som finns kvar i det nuvarande skattesystemet. Den
skattepliktiga förmögenheten beräknas bl.a. gemen-
samt för makar som sammanbott under större delen av
beskattningsåret. Med makar jämställs de som utan att
vara gifta bor tillsammans och har, eller har haft, barn
eller som tidigare har varit gifta med varandra. Detta
innebär att samboende utan barn inte sambeskattas.
I praktiken innebär detta att två personer, t.ex. ett
samboende par utan barn, kan förlora flera tusen
kronor per år om de gifter sig. Den orättvisa som
sambeskattningen leder till beroende på valet av
samlevnadsform är oacceptabel. Makar och samboen-
de måste beskattas lika när det gäller förmögenhet.
Riksskatteverket anser i sin rapport Förslag till för-
enklingar i skattelagstiftningen (RSV Rapport
1995:10) att ett slopande av sambeskattning av famil-
jers förmögenhet skulle: "vara till stor fördel och
innebära avsevärda förenklingar i de tekniska syste-
men." Sambeskattningen innebär således betydande
kontrollproblem för skattemyndigheterna. Kristdemo-
kraterna anser att sambeskattning av förmögenhet
skall slopas.
Företrädare för sex partier i riksdagen har i motio-
ner tagit avstånd från sambeskattningen. Fem partier
står bakom reservationen. Centerpartiet avgör denna
fråga, men är inte ens med i dagens debatt. Jag har
svårt att förstå hur Centerpartiet kan acceptera denna
sambeskattning. Det är en sambeskattning som dis-
kriminerar äktenskapet och motverkar jämställdheten.
Vi har i riksdagen möjlighet att få en majoritet för att
ge regeringen i uppdrag att återkomma med förslag
om slopad sambeskattning om även Centerpartiet
röstar för detta. Ta vara på den möjligheten!
Herr talman! Jag står bakom samtliga reservatio-
ner från kristdemokraterna i betänkandet, men yrkar
endast bifall till reservationerna 4 och 8.