Herr talman! I det här betänkandet behandlas den
nya förmögenhetsskattelagen. Jag vill börja med att
yrka bifall till betänkandet och avslag på samtliga
reservationer.
Herr talman! I propositionen föreslås att en pro-
portionell förmögenhetsskatt även i fortsättningen
skall tas ut på fysiska personers förmögenhet som
överstiger ett fribelopp. Detsamma gäller för dödsbon
och vissa andra juridiska personer. Den skattefria
gränsen för fysiska personer bör enligt förslaget förbli
900 000 kr. Skattesatsen föreslås ligga kvar på 1 ½ %.
Så kallat arbetande kapital undantas från skatte-
plikt. Till sådant kapital hänförs i framtiden även
tillgångar i fastighetsförvaltning samt aktier som är
noterade på OTC- och O-listorna. För huvuddelägare
kvarstår skattefrihet vid inregistrering av aktier på
börsens A-lista. Undantag från förmögenhetsbeskatt-
ning görs även för pensioner, livräntor m.fl. tillgångar
som är en del av det sociala skyddsnätet. Inre lösöre
som innehas för personligt bruk undantas också från
beskattning.
Värderingen av de skattepliktiga tillgångarna sker
som huvudregel till marknadsvärdet. Hänsyn tas inte
längre till eventuell latent skatteskuld som kan ses
hänförlig till olika slags tillgångar. Aktier på A-listan
m.fl. aktieliknande tillgångar tas därför upp till note-
rat värde.
Sambeskattning av såväl makar som föräldrar och
barn behålls liksom en regel som begränsar skatteut-
taget i vissa fall.
De nya reglerna skall enligt förslaget tillämpas
första gången vid 1998 års taxering.
Isa Halvarsson m.fl. tar upp sambeskattningen.
Som skäl för att slopa sambeskattningen anförs i mo-
tioner och reservationer att sambeskattning skapar
problem ur jämställdhetssynpunkt och att gifta makar
diskrimineras i förhållande till sammanboende utan
barn. Vidare framhålls bl.a. att sambeskattningen gör
att reglerna blir administrativt krångliga.
Utskottet kan i och för sig instämma i att intresset
av likformiga regler liksom även jämställdhetsskäl
samt kontroll- och utredningsproblem talar för en
slopad sambeskattning.
Sambeskattningen förebygger emellertid att en
förmögenhet av rena skatteskäl delas upp inom en
familj. De beräkningar som gjorts i Finansdeparte-
mentet visar att särbeskattning skulle ge ett mycket
betydande skattebortfall, ca 1,4 miljarder kronor, om
inte fribelopp och skattesatser justeras i motsvarande
utsträckning. Men en sänkning av fribeloppet skulle i
sin tur innebära att ensamstående får betala lättnader-
na för makar. I propositionen framhålls även de otill-
fredsställande fördelningseffekter som uppkommer
mellan hushållen med olika disponibla inkomster.
Utskottet anser det inte vara meningsfullt att i
detta sammanhang ytterligare överväga frågan om
sambeskattning.
Herr talman! I propositionen finns även ett förslag
om uppgiftsskyldighet i anslutning till det av riksda-
gen hösten 1996 antagna förslaget om lättnader i
ägarbeskattningen i små och medelstora företag.
Motionärerna pekar i övrigt på en del av de syn-
punkter som Lagrådet har anfört.
Lagrådet har anfört att förslagets konsekvenser
vad gäller skatteplikten för A-aktier i förhållande till
skattefrihet för aktier som är noterade på O- och
OTC-listan kan te sig skäligen godtyckliga och att
förslaget därför inte synes invändningsfritt utifrån det
grundläggande intresset att lika fall behandlas olika.
Utskottet kan instämma i detta, men delar samti-
digt regeringens bedömning att arbetande kapital i
näringsverksamhet inte bör ingå i underlaget för för-
mögenhetsskatt, och att detta nödvändiggör en gräns-
dragning mot finansiellt sparande i aktier. Utskottet
godtar därför regeringens förslag att aktier noterade
på O- och OTC-listan skall undantas från beskattning.
Utskottet förutsätter samtidigt i likhet med Lagrådet
att de praktiska konsekvenserna av den schablonise-
ring som föreslås på detta område noga följs och att
regeringen vid behov återkommer i frågan.
Herr talman! Det har sedan förmögenhetsskattens
tillkomst i början av 1900-talet funnits särskilda reg-
ler om reducering av det totala skatteuttaget. Dessa
har genomgående inneburit att skatteuttaget har redu-
cerats om det totala skatteuttaget blivit för stort i
förhållande till de löpande inkomsterna, men också att
skatten inte har reducerats under en viss gräns.
Denna kombination av tak- och golvregel har all-
tid inneburit att det totala skatteuttaget har kunnat
överstiga de löpande inkomsterna om förmögenheten
är tillräckligt stor i förhållande till de löpande inkoms-
terna. Att i sådana fall medge en mer långtgående
skattereduktion har ansetts omöjligt eftersom detta
skulle ge en snedvridning till förmån för lågavkastan-
de tillgångar och ge incitament att genom dispositio-
ner av skatteplaneringskaraktär minska den skatte-
pliktiga direktavkastningen på förmögenheten.
Utskottet delar den grundläggande bedömningen.
Utskottet har samtidigt noterat att det finns en risk för
att höga börskurser leder till att någon och några
skattebetalare vid 1998 års taxering kan få en skatt
som överstiger deras löpande inkomst. Utskottet anser
att denna situation är bekymmersam med tanke på den
situation som kan uppkomma på grund av framgångs-
rik näringsverksamhet.
Det torde samtidigt i samtliga fall som kan bli ak-
tuella vara fråga om s.k. huvuddelägare i aktiebolag
som inregistrerats på A-listan före utgången av 1991
och som därför inte omfattas av den föreslagna skat-
tebefrielsen för huvuddelägare.
Det främsta skälet till denna begränsning av skat-
tefrihet för huvuddelägare är att skattefriheten främst
är av betydelse för att en ekonomiskt motiverad note-
ring av ett bolag inte skall förhindras av skatteeffek-
terna för huvuddelägaren. Vidare skulle enligt vad
utskottet erfarit den statsfinansiella kostnaden för att
generellt skattebefria huvuddelägares innehav av A-
aktier vara allt för stor. Utskottet godtar därför rege-
ringens förslag om begränsningar i huvuddelägares
skattebefrielse. Men utskottet förutsätter samtidigt att
regeringen, när de statsfinansiella förutsättningarna
föreligger, på nytt kommer att överväga denna fråga.
Herr talman! Karl Erik Hedlund vill avskaffa för-
mögenhetsskatten. Det är, vill jag säga, ansvarslöst.
Vi har i dag genomgått en sanering av statsfinanserna
som drabbat arbetslösa, sjuka och lågavlönade liksom
övriga löntagare. Då är det makabert att höra att det
finns partier som vill undanta dem som ändå har för-
mögenhet av betydande mått.
Jag tror att det sammantagna företagsklimatet i
Sverige kommer att ta överhanden vid val av land. I
övrigt vill jag instämma i vad Per Rosengren anförde i
denna fråga.