Fru talman! I den ena av Stockholms morgontid-
ningar vädjar i dag ordföranden för Sveriges yngre
läkares förening om mer förnyelse i vården. Hon talar
emot att det ska vara lagstiftning mot privat sjukvård,
tvärtom behövs det många nya grepp.
I den andra morgontidningen säger Gudrun
Schyman att hon gärna vill bli minister i den regering
som nu sitter. Det kanske säger en del om det ideolo-
giska klimat som präglar regeringen för närvarande.
Ingrid Burman, liksom Lars Engqvist, vägrar ju
helt att se den fullkomligt fundamentala skillnaden i
vårdprinciper mellan en solidariskt finansierad vård,
som vi har, och en individuellt finansierad, som finns
i USA. Det slår naturligtvis igenom i hela systemet
alldeles oberoende av produktionsformer. Man kan
inte forska på driftens resultat utan att väga in den
skillnaden i finansiering.
Birger Schlaugs inlägg tillförde väl inte så myck-
et, men också han använde en svepande formulering:
Vård som underställs vinstintresse är inte bra.
Just där har vi problemet. Massor av vård i Sveri-
ge i dag bedrivs i aktiebolagsform, mängder av äldre-
vård, mängder av husläkarmottagningar, barnmors-
kemottagningar och mycket annat. Det är de som nu
känner sig hotade. Privata sjukhus har vi knappt någ-
ra. De kan räknas på ena handens fingrar.
Men det finns ingen intellektuell gräns att dra.
Vad är ett sjukhus i dag? För några år sedan kanske
man kunde säga vad ett sjukhus var. Men en mycket
stor del av kirurgin bedrivs i dag som dagkirurgi. Om
en klinik med dagkirurgi samverkar med ett pati-
enthotell får de båda vara privata, men om de går
ihop får de inte vara privata.
Ni klagade under den borgerliga tiden över att fö-
retag gick i konkurs. Företag går i konkurs när de inte
går med vinst. Nu vill ni förbjuda vinst. Vad innebär
det för alla de företag som i dag verkar på vårdområ-
det? Det finns ju mängder med underleverantörer -
ska också de förbjudas att gå med vinst? Får ett
landstingssjukhus inte använda en städfirma som
entreprenör därför att städfirman eftersträvar vinst?
Osv.
Birger Schlaug kom in på detta med demokratisk
legitimitet, och det är mycket intressant. Vi vann
valet i Stockholmsregionen, i Västra Götaland och i
Skåne, tillsammans med andra partier, på löften om
att förnya vården. Nu hindras vi att fullfölja våra
vallöften.
Ni sade inte ett ord före valet om lagstiftning mot
privata sjukhus. Jag vet det, därför att jag hade ett
stort antal dueller med ert s.k. vallokomotiv Margot
Wallström. Nu är hon på Sri Lanka, i Bryssel eller
någonstans - jag vet inte riktigt. Hon fullföljde i varje
fall inte det hon lovade i mängder av debatter med
mig, nämligen att mångfald skulle vara linjen i den
socialdemokratiska vårdpolitiken. Hon var lokomotiv,
men hon hade inte vagnarna med sig. En av de vagnar
som nu går i en annan riktning är Lars Engqvist. Det
är ett svek mot det ni sade före valet och ett svek mot
alla dem som är beroende av förnyelse av svensk
sjukvård.
(Applåder)