Fru talman! Också jag tackar statsrådet för svaret.
I detta inlägg kommer jag att uppehålla mig vid min
första fråga, nämligen vilka bindande undantag
som Sverige kan komma att uppnå.
I den här delen uppfattar jag statsrådets svar så, att
Sverige inte sökt medlemskap i EU för att uppnå
undantag. Det står så på s. 4 i det skrivna svaret.
Man skall alltså finna sig i det som
Maastrichtavtalet föreskriver och det som i övrigt
leder till de förpliktelser som kommer att ankomma
på Sverige i händelse av medlemskap.
I nästa stycke i svaret står det att det rör sig om att
åstadkomma vissa övergångsarrangemang. På en
enda punkt, vilket Gudrun Schyman redan berört,
använder statsrådet uttrycket undantag -- inte
bindande undantag, men permanent undantag --
nämligen i den i och för sig inte särskilt viktiga
frågan om snuset.
I min interpellation tar jag upp fem olika punkter
där jag belyser områden som verkligen är viktiga att
få undantag på. Med undantag menar jag undantag
av den karaktär som danskarna uppnådde i
förhandlingarna med EU. Det är undantag av det
slag som England uppnådde, vilket jag i och för sig
tyckte var beklagligt. Undantaget rörde nämligen
den sociala dimensionen. Men de danska
undantagen som gällde försvaret, utrikespolitiken,
de rättsliga frågorna om att inte tvingas bli
medborgare i EU osv. är viktiga undantag. Men
undantag med en sådan konstruktion är det här inte
fråga om. Det är helt klart. Sverige får inga
undantag. Sverige eftersträvar inte heller några
undantag. Det kommer att spela en stor roll i den
fortsatta debatten när detta redan nu kan sägas vara
klarlagt.
Jag anser alltså att det behövs undantag. För det
första behövs det undantag vad gäller rätten att föra
en alliansfri politik syftande till neutralitet i krig.
För det andra behövs det undantag för rätten att stå
utanför valutaunionen, där EU:s centralbank får en
styrande och dominerande funktion. För det tredje
behövs det undantag för rätten att oinskränkt
upprätthålla den svenska offentlighetsprincipen
som är grundläggande för vår demokrati. För det
fjärde behövs det undantag för rätten att
upprätthålla en självständig och kvalificerad miljö-
och regionalpolitik. Slutligen, för det femte,
behövs det undantantag för att upprättahålla en
arbetsrätts- och välfärdslagstiftning som värnar om
löntagarna, arbetslösa kvinnor och flyktingar.
Det är viktigt att nu konstatera att vi inte får
undantag på dessa fem centrala punkter.