Fru talman! Gudrun Schyman har frågat mig
följande om medlemskapsförhandlingarna med
EU:
''1. Har regeringen för avsikt att i skriftlig form
offentliggöra de resultat som hittills uppnåtts i
förhandlingarna''
2. Är det riktigt att Sverige från EU fått juridiskt
bindande försäkringar om att miljögarantin i
Romfördragets artikel 100 A stycke 4, får tillämpas
om EU inte kommit i kapp Sverige efter den
fyraåriga övergångstiden?
3. På vilka områden har Sverige fått permanenta
och juridiskt hållbara undantag?
4. Har regeringen också för avsikt att inför
allmänheten redovisa de krav man släppt under
förhandlingarnas gång?''
Regeringen har alltsedan förhandlingarna om
medlemskap började förberedas och under hela
processens gång bemödat sig om att visa största
möjliga öppenhet. Därför har regeringen också i ett
utförligt pressmaterial samt i riksdagen redovisat
de resultat som hittills uppnåtts. Detta gäller inte
minst resultatet av det betydelsefulla
förhandlingsmötet den 21 december, då flera
viktiga frågor fick tillfredsställande lösningar, och
vars innehåll genom medierna gjorts tillgängligt för
allmänheten. I den mån det, som Gudrun Schyman
hävdar, ''florerar olika myter och oklarheter'' kring
de hittillsvarande resultaten, vågar jag därför påstå
att detta knappast kan bottna i brist på information
från regeringens sida. Vad beträffar informationen
till riksdagen har jag regelbundet under
förhandlingarnas gång redovisat hur arbetet
framskridit, och jag avser givetvis även
fortsättningsvis vid återkommande tillfällen lämna
sådan information.
Som komplettering till denna löpande rapportering
om hur förhandlingarna fortskrider, kommer
regeringen i direkt anslutning till förhandlingarnas
avslutande att ge ut en departementspromemoria
med en redovisning av EU-medlemskapets
innebörd med tonvikt på en presentation av
förhandlingsresultatet. Arbetet med denna
promemoria har redan inletts.
Departementspromemorian kommer att
remissbehandlas för att så småningom läggas till
grund för regeringens proposition om EU-
medlemskap. En mer lättillgänglig populärversion
kommer också att utarbetas i anslutning till
förhandlingarnas avslutande. Ingen behöver
således tvivla på att regeringen kommer att lämna
en fullständig redovisning av det samlade
förhandlingsresultatet.
Så till Gudrun Schymans andra fråga angående den
s.k. miljögarantin.
Sverige kan som EU-medlem, på samma sätt som
övriga medlemsländer, använda artikel 100 a, p 4.
Detta innebär en möjlighet att behålla strängare
nationella regler än de gemensamt beslutade. En
viktig beståndsdel i den framförhandlade lösningen
är just att säkra att Sverige, som en sista utväg, kan
använda artikel 100 a, p 4.
I korthet innebär överenskommelsen att för de
delar av kemikalieområdet där Sverige har
strängare regler skall gemenskapen se över sin
lagstiftning inom en fyraårsperiod, under vilken
Sverige kan behålla sina nuvarande regler. I en
gemensam förklaring som binder samtliga parter
anges att denna översyn skall avslutas under
fyraårsperioden. Vidare anges syftet för översynen,
nämligen bibehållande av kandidatländernas
skyddsnormer. Detta innebär att översynen
kommer att inriktas på en anpassning av gällande
EG-regler till en högre gemensam skyddsnivå med
utgångspunkt i bl.a. EU:s ambitiösa
miljöhandlingsprogram. Sverige deltar som ny EU-
medlem fullt ut i såväl översynen som beslutet.
Skulle översynen av någon anledning inte leda till
önskat resultat befinner sig Sverige just i den
situation som avses i artikel 100 a, p. 4. Den s.k.
miljögarantin kan då åberopas. I den gemensamma
förklaringen bekräftas att hela EG:s regelverk är
tillämpligt vid övergångsperiodens slut, dvs. även
artikel 100 a, p 4. Till yttermera visso konstaterade
ett enigt ministermöte att målet i processen är att
fatta ett beslut. Detta innebär att tillämpningen av
miljögarantin underlättas.
Vad gäller den tredje frågan om permanenta och
juridiskt hållbara undantag vill jag till att börja med
betona att Sverige sökt medlemskap i EU inte för
att uppnå undantag utan för att inträda i ett
samarbete byggt på ett enhetligt regelverk som vi
själva kommer att vara med om att utveckla. Detta
ger oss möjlighet att tillsammans med andra
europeiska länder säkerställa ett reellt inflytande
på områden där vi till följd av
internationaliseringen och vårt beroende av
utvecklingen i Europa annars skulle ha svårt att
hävda oss.
Detta är vår utgångspunkt. Men självfallet har vi i
samband med vårt inträde i detta förpliktande
samarbete, liksom de övriga kandidatländerna,
behov av övergångsarrangemang och andra
särskilda lösningar. Det är vidare självklart att de
särordningar i form av avsteg från regelverket vi på
olika områden förhandlar fram kommer att vara
juridiskt förankrade och i slutändan återspeglas i
anslutningsfördraget. Någon osäkerhet om vad vi
har uppnått kommer alltså inte att råda.
Vad gäller den deluppgörelse som träffades den 21
december kan lösningen beträffande normer för
hälsa/miljö/säkerhet ses som en stor framgång i det
att EU-sidan erkänner att vi i vissa fall har
strängare skyddsnormer som vi kan behålla och
som EU dessutom skall sträva mot.
Klarläggandena vid ministermötet den 21
december rörande monopolfrågan och den svenska
kollektivavtalsmodellen innebär en bekräftelse på
att det svenska detaljhandelsmonopolet respektive
kollektivavtalssystemet inte står i strid med EG-
rätten.
Lösningen av snusfrågan är däremot ett permanent
undantag från EG-reglerna.
På Gudrun Schymans fjärde fråga om regeringen
tänker redovisa de krav Sverige har släppt under
förhandlingarnas gång är mitt svar att
förhandlingsuppgörelserna redan framgår av de
löpande pressmeddelandena och av annan
information som lämnats om förhandlingarna.
Likaså kommer det självklart att framgå av såväl
den kommande departementspromemorian som
propositionen liksom av själva
anslutningsfördraget vad de olika deluppgörelserna
innebär. Alla positionspapper har dessutom gjorts
tillgängliga allteftersom de har överlämnats till EU-
sidan, och det ger var och en möjlighet att jämföra
dessa med förhandlingsresultaten.
En ytterligare synpunkt: Varje försök från
regeringens sida att söka dölja de kompromisser
som på olika punkter har uppnåtts vore givetvis
fåfänga. Det ligger heller inte i regeringens
intresse. Tvärtom vill vi för svenska folket förklara
och vinna stöd för de kompromisser som träffats
under förhandlingarnas gång. Jag är övertygad om
att de flesta svenskar inser att ett givande och
tagande är nödvändigt i en så omfattande
förhandling som denna.