Herr talman! Sjukvårdsfrågor tycks enligt opini-
onsmätningarna vara de frågor som upplevs som
viktigast. Det är inte konstigt. Vi har alla, själva eller
genom anhöriga och vänner, någon relation till vår-
den. Antalet motioner och yrkanden inom hälso- och
sjukvårdsområdet belyser hur viktig man upplever
vården vara och hur mån man är om att föreslå för-
bättringar. Det är inte möjligt att här beröra mer än ett
fåtal motioner. Jag kommer därför att diskutera vår-
den mer principiellt, framför allt dess framtid.
Sjukvården står i dag inför ett vägskäl. Å ena si-
dan öppnas fantastiska möjligheter genom forskning
och tekniska framsteg om vi genomför rätt föränd-
ringar. Å andra sidan, om vi inte klarar att skapa ett
fungerande finansieringssystem, om vi inte klarar
kompetensförsörjningen och om vi inte klarar att
genom tillgänglighet och kvalitet vinna och behålla
medborgarnas förtroende, har vi inom några få år en
andra klassens sjukvård.
Dessa två uppgifter, dels att säkra den långsiktiga
finansieringen, dels att säkra personal- och kompe-
tensförsörjningen, är de två överskuggande proble-
men för framtiden som diskuteras alldeles för lite.
Det är också svårt att få till en verklig genomlysning
av vårdens inre organisation. Majoriteten är nöjd med
att allt är som förut. Hur morgondagens sjuk-
vårdsproblem ska lösas med en sådan attityd är för
mig obegripligt.
Till de problemen kommer att redan i dag klarar
den svenska sjukvården inte längre sin mest elemen-
tära uppgift, dvs. att ge människor vård i tid. Lång-
tidssjukskrivningar och sjukpensioneringar får på ett
humanitärt och samhällsekonomiskt förödande sätt
ersätta vård och rehabilitering medan regeringen
passivt tittar på.
Herr talman! Den svenska sjukvården står dåligt
rustad att möta framtidens krav. Vårdköerna, liksom
personalen som försvinner från arbetsplatserna, visar
detta. Först om dessa problem löses på ett sådant sätt
att vård kan ges när människor upplever att de behö-
ver den och på ett sådant sätt att de som patient och
kund har inflytande över den, kan vården behålla
människornas förtroende. Patienten, inte politikerna,
måste få mer att säga till om. Det behövs en nationell
vårdgaranti för att säkra patientens rätt till vård i tid.
För att kunna lösa uppgiften med nya och stegrade
krav på framtidens sjukvård, kommer det att ställas
ökade krav på mångfald och konkurrens, på att tillva-
rata IT-utvecklingens och globaliseringens möjlighe-
ter och inte minst på att reformera politikerrollen.
Herr talman! Om framtidens möjligheter ska kun-
na tas till vara ställer det krav på de politiker som styr
sjukvården. Det kräver bl.a. en insikt om att dagens
modell med finansiering och produktion genom
landsting suboptimerar resurserna. Man saknar den
helhetssyn på samhällsekonomin som behövs, och
man kan därför inte bedöma sjukvårdens alternativ-
kostnader som sjukskrivning, sjukpensionering och
produktionsbortfall eller uppkomna kostnader inom
kommunernas omsorg. Politiker måste lära sig att
tänka mer visionärt och mindre operativt. Utförandet
av vård måste snarast befrias från politisk styrning.
Det behövs alltså betydande reformer för att sjuk-
vården ska kunna uppfylla de krav människor har rätt
att ställa. Mer pengar i dåliga system kommer inte att
hjälpa. Landstingens roll som dominerande producent
är inte längre förenlig med vad vård på lika villkor
innebär enligt hälso- och sjukvårdslagen.
Landstingen har fortfarande ett ekonomiskt finan-
sieringsmonopol som motverkar uppkomst av andra
driftsformer, motverkar mångfald, ger mindre kon-
kurrens och ett dåligt tillvaratagande av resurser och
av människors kreativitet. Allt detta är negativt för
sjukvården. Sjukvårdspolitiker, och även andra poli-
tiker, borde läsa Konkurrensverkets nya rapport Vår-
da och skapa konkurrens.
Herr talman! Att få vård av god kvalitet när man
behöver den borde vara en fundamental rättighet i ett
välfärdssamhälle. Det är därför vi föreslår att alla
medborgare ska omfattas av en obligatorisk hälsoför-
säkring. Med en sådan följer pengarna patienten, som
alltså kan styra resurserna genom ett eget val av
vårdgivare. Patienten kan aktivt välja god vård och
välja bort dålig vård.
Den obligatoriska hälsoförsäkringen ska omfatta
alla oavsett betalningsförmåga eller hälsotillstånd.
Den ska finansieras gemensamt.
Riksdagen ska med prioriteringsbeslutet som
grund fastställa vilka typer av behandling och om-
vårdnad som ska finansieras av den gemensamt fi-
nansierade hälsoförsäkringen. Den kommer alltså inte
att omfatta ett mindre åtagande än det dagens offent-
liga vård gör. De offentliga resurserna kan däremot
styras bättre och utnyttjas bättre eftersom avvägning-
ar mellan rehabilitering, vård, sjukskrivning och för-
tidspensionering görs i ett helhetsperspektiv.
Herr talman! Då en övergång till ett annat finansi-
erings- och producentsystem är en stor och omfattan-
de förändring bör försöksverksamhet i begränsad
storlek med kundvalsmodeller där pengarna följer
patienten få ske i de regioner som så vill. Då kan flera
olika driftsformer växa fram, och på sikt kan politi-
kernas roll bli en annan. De kan då lägga kraft på hur
en hållbar finansiering ska se ut och inte på vilka
sjukvårdsstrukturer eller organisationsmodeller som
ska finnas.
Herr talman! Att ekonomisk vinst i vården tillåts
är, liksom valfrihet, mångfald och konkurrens, en
viktig drivkraft för god vård. En ökad mångfald och
konkurrens ger stora välfärdsvinster, och en förutsätt-
ning för att en rik mångfald ska kunna utvecklas är att
det råder etableringsfrihet. En bra verksamhet har
större möjligheter att skapa vinst än en dålig. Den
som kan erbjuda bättre vård än andra ska också få
betalt för det - det gäller såväl vårdpersonalen som
dem som riskerar sitt kapital. Omvänt gäller att sjuk-
hus med dålig ekonomi förr eller senare får svårt att
upprätthålla en hög kvalitet - oavsett om ägaren är
privat eller offentlig.
Herr talman! Vi vill byta perspektiv på sjukvården
från en kostnad till en resursskapande verksamhet.
Rätt skött kan sjukvården bli en högteknologisk och
forskningsintensiv tillväxtmotor. Återväxten av fors-
kare måste tillgodoses om kreativa forskningsmiljöer
av internationell klass ska kunna upprätthållas, vilket
krävs för en sådan förändring av vården. För att ge
maximal kraft åt ansträngningen att ligga i den medi-
cinska och biomedicinska forskningsfronten vill vi
skapa ett institut för medicin och hälsa. Här ska man
kraftsamla och möjliggöra ny tvärvetenskaplig forsk-
ning men också fördjupa forskningen inom olika
discipliner med anknytning till hälsa och sjukvård i
vid mening.
Herr talman! Sverige kommer, om ingenting görs,
att få en skriande brist på vårdpersonal. En av de
tydligaste signalerna på att någonting är fel med per-
sonalens arbetsmiljö i den offentliga vården är ök-
ningen av sjukskrivningarna. Vårdsektorn måste bli
attraktiv för att fler ska söka sig dit. För att attrak-
tionskraften ska bli stark måste lönerna bli konkur-
renskraftiga, arbetsvillkoren förbättras och de anställ-
da måste få större inflytande över sin arbetssituation.
Men också karriärvägarna inom vårdyrkena måste
utvecklas. Fler utbildningsplatser på högskolans
vårdprogram, bättre karriärmöjligheter i vårdyrket
och fler arbetsgivare inom vårdsektorn är några re-
former som skulle bidra till att fler söker sig till och
fler vårdanställda stannar kvar i yrket. Det är först när
personalen mår bra som vården också blir bra för
patienterna.
Herr talman! Det är paradoxalt att samtidigt som
brist på personal hotar och köer växer förvägras vår-
dens ofta mest erfarna företrädare att utöva sitt yrke.
Det handlar om de äldre läkarna. Deras gedigna erfa-
renheter tas inte till vara.
Anledningen till att läkarnas kompetens inte tas
till vara är endast att de uppnått pensionsåldern. För-
utom att detta kan benämnas åldersdiskriminering är
det tragiskt att patienter tvingas leva och stå i kö med
sjukdomar och besvär helt i onödan. Den s.k. 67-
årsgränsen bör därför avskaffas.
Det finns fler egendomligheter i majoritetens
ställningstagande. Varför fortsätter man att avslå
förslaget om en utredning av cancervården. Elisabeth
Fleetwood kommer senare att utveckla den frågan.
Herr talman! Vi vill att försäkringskassorna ska få
köpa vård av offentliga eller av andra vårdgivare för
att stimulera utveckling, mångfald och säkra tillgäng-
ligheten. Då påskyndas tillfrisknande och återgång till
normalt liv, och den onda spiralen med ökade lång-
tidssjukskrivningar och förtidspensioneringar bryts,
något som är absolut nödvändigt. Här behövs en anda
av öppenhet för nya idéer och nya aktörer.
Låt mig slutligen kort på några punkter upprepa
nödvändiga åtgärder för att ge svensk sjukvård chans
att utvecklas:
· Inför omedelbart en nationell vårdgaranti samt ge
försäkringskassorna möjlighet att köpa vård.
· Inför en obligatorisk och gemensamt finansierad
hälsoförsäkring som omfattar alla.
· Släpp fram mångfald, alternativ och valfrihet i
vården.
· Inför etableringsfrihet.
· Öppna gränserna för vård.
· Skapa en stark och oberoende tillsynsverksamhet.
· Förbättra IT-utbildningen i vården.
· Satsa på en medicinsk forskning i världsklass. Då
kan svensk sjukvård bli det framtidsområde som
det förtjänar att bli.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reser-
vation 1 men står givetvis bakom alla våra övriga
reservationer.