Herr talman! Hälso- och sjukvården är ett av de
livligast diskuterade samhällsområdena, och det är
inte på något sätt märkligt. Hälso- och sjukvården
berör alla människor och utgör för väldigt många
människor en viktig del av en god välfärd och en
samhällelig trygghet. Sjukvården hamnar i många
undersökningar högst upp när människor tillfrågas
om de viktigaste samhällsområdena.
I Vänsterpartiet anser vi att den samlade vård- och
omsorgssektorn, dit hälso- och sjukvården naturligt-
vis räknas, ur de flesta aspekter håller en god stan-
dard. Det finns anledning att säga detta, men det finns
samtidigt allvarliga problem och hotbilder som vi
måste våga möta med aktiva åtgärder och resursför-
stärkningar. Det finns problem med tillgängligheten,
det finns problem med personalrekrytering och ut-
bildning. Det finns väldigt mycket att göra för att
patienter och personal ska få ett större inflytande i
vården. Det är några områden där det brister.
90-talet innebar mycket omfattande nedskärning-
ar, och sjukvården måste därför i allra högsta grad
finnas med i kommande satsningar på att laga revorna
i välfärden, som vi i Vänsterpartiet ser som en över-
gripande politisk ambition. Det är mycket viktigt för
Sverige med våra goda traditioner på det socialpoli-
tiska området. Det är också viktigt mot bakgrund av
att vårdbehoven i befolkningen växer till följd av en
ökad andel äldre och till följd av ökade medicinska
möjligheter att åtgärda olika åkommor.
Några viktiga steg har tagits under denna mandat-
period. Vi har kunnat besluta om 9 miljarder till pri-
märvård, psykiatri och äldrevård under ett antal år. Vi
har också beslutat om 3,75 miljarder under tre år för
att öka tillgängligheten ute i landstingen. Det är defi-
nitivt enligt Vänsterpartiets mening bra och viktiga
steg i rätt riktning, men vi är övertygade i Vänstern
att detta inte räcker. Vi måste fortsätta med resursför-
stärkningar till vården på ett planerat och genomtänkt
sätt. Vårdens andel av BNP i Sverige är vid interna-
tionella jämförelser förhållandevis låg, ungefär 8,5 %.
Att öka denna andel till ca 10 % har av många setts
som ett mycket rimligt ambitionsmått, även om vi
alla ska vara medvetna om att BNP är ett grovt mått i
sammanhanget. Vi i Vänsterpartiet är också öppna för
att detta ändå kan vara ett möjligt mål att sträva efter,
men vi måste kombinera det med mer kvalitativa mål.
Fortsatt målmedveten och kraftfull satsning på för-
stärkningar av hälso- och sjukvården är alldeles nöd-
vändigt, det anser vi i Vänsterpartiet.
Vänsterpartiet arbetar för en sjukvård som ska va-
ra offentligt finansierad, ges efter behov och i huvud-
sak drivas i offentlig regi. Vården ska sträva efter att
garantera god vård på lika villkor för hela befolk-
ningen. Det ska vara en rättvis sjukvårdspolitik där
prioritet ges åt dem som bäst behöver det och inte åt
dem som ropar högst, en politik som står i god sam-
klang med det prioriteringsbeslut som fattats här i
riksdagen. Det innebär att vi som är folkvalda fortlö-
pande har att följa utvecklingen och föra en politik
som möjliggör att prioriteringsordningen kan efterle-
vas.
Det är enligt Vänsterpartiets mening svårt att
kombinera detta med en accelererande privatisering
av driften och framför allt en framväxt av privatiserad
finansiering av vården. De ständigt ökande privata
sjukvårdsförsäkringarna är ett allvarligt tecken till-
sammans med den tydliga utvecklingen av gräddfiler
vid de privata sjukhusen. Vart tar det demokratiska
inflytandet vägen vid en fortsatt privatisering? Hur
ska prioriteringsordningen kunna garanteras om den
tjocka plånboken ska styra? Det är viktiga frågor för
alla att besvara.
Herr talman! En fråga som diskuterats av de flesta
partier på senare tid är vårdgarantier av olika slag.
Det är självklart att det är viktigt att öka tillgänglig-
heten i vården och gärna också ge tydliga besked om
väntetider. I Vänsterpartiet är vi dock fullkomligt
övertygade om att vårdgarantier inte kan diskuteras
eller utlovas utan att tre mycket viktiga p:n finns med,
och dessa är: prioritering, personal och pengar. En
vårdgaranti som ges utan att de tre p:na finns med är
garantier och löften skrivna i vatten. För Vänstern
gäller: Gärna vårdgaranti, men först rejält och till-
räckligt med resurser. För oss i Vänstern är det natur-
ligt att ta sakerna i den ordningen.
Herr talman! Vänsterpartiet anser att en demokra-
tisering av vården borde stå betydligt mer i förgrun-
den än vad som nu är fallet. Patienter och personal
bör i framtiden ges betydligt större inflytande, ansvar
och medbestämmande i vården.
För patienternas del är några viktiga steg tagna
genom patientnämnder och rätten till s.k. second
opinion. När det gäller second opinion eller förnyad
medicinsk bedömning menar Vänsterpartiet att det nu
är dags att göra en översyn av hur denna rätt tilläm-
pas, och därför bör regeringen ge Socialstyrelsen i
uppdrag att utreda och redovisa detta snarast.
Ett annat sätt att öka brukarinflytandet på är, me-
nar vi i Vänsterpartiet, att satsa på program för pati-
entutbildning, inte minst kring de stora folksjukdo-
marna. Kunskap är oerhört viktig, och en välinforme-
rad och aktiv patient blir mer motiverad och svarar
bättre på behandling.
Trots patientnämnder och de tillsynsorgan som
finns är det påfallande många patienter som känner
sig maktlösa inför vårdapparaterna och de fortfarande
reellt existerande hierarkierna. Vänsterpartiet har
under många år krävt en statlig patientombudsman,
en från sjukvården fristående instans dit patienter kan
vända sig med klagomål och få aktiv hjälp med att få
sitt ärende prövat i rätt instans. Det är några av
Vänsterpartiets yrkande kring patienternas rätt, och
de finns också med i våra reservationer.
Herr talman! Patienter i vården är aldrig köns-
neutrala. Patienter är kvinnor och män, flickor och
pojkar, och fortfarande gäller att männen utgör nor-
men i vården på många sätt. Nu pågår flera utred-
ningar och arbeten med genderperspektiv i vården,
och vi ser fram emot att det kommer resultat och
konkreta förslag inom en snar framtid. Det är väldigt
hög tid nu. Vänsterpartiet släpper inte dessa frågor.
Händer det inget i dessa utredningar återkommer vi
inom en snar framtid.
Herr talman! En grupp människor vars situation i
vården vi särskilt vill understryka är de homo-, bi-
och transsexuella. Här gäller det bl.a. att höja kun-
skapsnivån hos sjukvårdspersonalen för att undvika
diskriminering och osynliggörande. Det gäller inte
minst de lesbiska kvinnornas situation.
Herr talman! En följd av att sjukvården har stora
ekonomiska problem har blivit att det har börjat dyka
upp alltfler sponsorer i vården. Vi vill fästa uppmärk-
samheten på det. Det finns självklart positiva sidor av
att människor önskar ge gåvor till viktiga gemen-
samma områden. Men när det börjar utvecklas en
renodlad företagssponsring finns det betydande risker
och problem förknippade med detta. Sponsringen
följer definitivt inte prioriteringsordningen. Sponso-
rerna i barnsjukvården är betydligt fler än i t.ex. psy-
kiatrin och äldrevården. Det är fler sponsorer i stor-
städerna än på landsbygden, för att ta några känne-
tecken. Vänsterpartiet anser att det behövs en natio-
nell reglering på området.
Herr talman! Vi i Vänsterpartiet står givetvis bak-
om alla reservationer vi har lämnat, men för tids vin-
nande nöjer jag mig med att yrka bifall till reservation
2.