Fru talman! I mars 1999 beslutade denna riksdag att införa 15 nationella miljökvalitetsmål. Ett av dem var Säker strålmiljö. Det innebär bland annat att människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön.
År 2001 beslutade riksdagen om ett antal delmål för miljökvalitetsmålet. I ett av delmålen angavs att riskerna med elektromagnetiska fält kontinuerligt ska kartläggas och nödvändiga åtgärder vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras.
Bedömningen var också att kunskapsläget om elektromagnetiska fält bör förbättras genom forskning för att få underlag till nödvändiga insatser.
Som ett led i utskottets arbete med uppföljning av tidigare riksdagsbeslut anordnades en offentlig utfrågning den 12 februari i år om strålning från mobiltelefoner och basstationer.
I detta betänkande behandlas sammanlagt 19 motioner om icke-joniserande strålning. Yrkandena berör bland annat eventuella hälsorisker som är förenade med exponeringen från elektromagnetiska fält, gränsvärden för exponering samt informations- och forskningsfrågor.
Utskottet anför att de bedömningar som görs av ansvariga myndigheter på området innebär att det i dag inte finns något vetenskapligt stöd för att allvarliga hälsorisker skulle vara förenade med användningen av mobiltelefoni. Samtidigt anser vi att det är utomordentligt angeläget att det vetenskapliga kunskapsläget är så bra som möjligt och att fortsatt forskning bedrivs på området.