Fru talman! Liksom vid införandet av annan ny kommunikationsteknik väcker utbyggnaden av det nya mobiltelefonnätet många frågor och känslor. Är det farligt? Hur påverkas våra barn? Kommer jag att få någon nytta av det här?
Vi har fått många brev som vittnar om människors oro och problem. De har kommit såväl till utskottet som till oss enskilda ledamöter. Jag har också varit i kontakt med flera företrädare för föreningen Vågbrytaren som arbetar mycket med denna fråga.
Samtidigt har jag fått påstötningar om att utbyggnaden av 3 G-systemet går alldeles för långsamt. Många påtalar sitt behov av de nya tjänsterna. Man vill kunna prata och sända bilder samtidigt. En del vill kunna hantera sin e-post från jobbet och koppla in sig på olika webbadresser enklare via sin mobiltelefon.
Dagens debatt är föranledd av fem motioner med tillsammans 19 yrkanden som lämnades under den allmänna motionstiden 2003. Jag vill redan nu yrka bifall till förslaget i miljö- och jordbruksutskottets betänkande och avslag på samtliga motioner.
Fru talman! För cirka ett år sedan behandlade vi samma ämne. Även den gången var det många motioner från den allmänna motionstiden. Utskottet gjorde även den gången ingen annan bedömning än den som görs av ansvariga myndigheter, det vill säga att det med dagens kunskap inte finns något vetenskapligt stöd för att användningen av mobiltelefoni skulle vara förenad med allvarliga hälsorisker. Samtidigt vill vi i utskottet understryka att det är utomordentligt angeläget att mer forskning bedrivs på området så att det vetenskapliga kunskapsläget blir bättre.
Fru talman! Sedan den förra debatten har det också hänt en hel del. SSI har tillsatt ett internationellt vetenskapligt expertråd som lämnade sin första rapport i december förra året. De har gått igenom olika forskningsresultat som bland annat handlar om risken för cancer, strålningens påverkan på blod-hjärn-barriären och stressproteiner. Sammanfattningsvis säger expertrådet att det inte finns några nya genomgripande resultat som kommit fram som förändrar nuvarande riskbedömning. Men de säger också att forskningen är komplicerad och att det behövs mer forskning.
Vidare vill jag nämna att under året kommer SSI att genomföra en informations- och utbildningskampanj med regionala utbildningsinsatser för att öka kunskapen både regionalt och lokalt.
I januari redovisade Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, sitt uppdrag att bevaka frågor om elöverkänslighet. De trycker på att ytterligare forskning behövs.
SSI redovisade den 2 februari i år det uppdrag som de fått av miljöministern att utreda om det är motiverat att införa regler eller rekommendationer om informationstext för mobiltelefoner. Särskild hänsyn skulle tas till barn. I detta arbete ingick flera myndigheter. De uttalade att det inte finns några vetenskapliga belägg för att märka telefoner. Men de säger vidare att mot bakgrund av den omfattande användningen och allmänhetens oro finns det skäl att informera om hur man kan minska strålningsexponeringen vid användningen. Det gäller information om att använda
handsfree
och att inte prata onödigt länge med mera. Denna försiktighetsstrategi redovisade också SSI vid vår hearing.
Nyligen utkom Miljömålskommissionen med sin årliga uppföljning av miljömålen. Vi i utskottet har under året vänt oss till riksdagens utredningstjänst för att få en kartläggning av kunskapsläget. Vi bjöd också in till en offentlig hearing den 12 februari. Den kunde också följas i TV.
Vi har dessutom, som jag sade tidigare, blivit kontaktade av många engagerade personer som har delgivit oss sina synpunkter och kommit med information.
Fru talman! Låt mig nu gå över till dagens betänkande och de reservationer som finns. Den första tar upp försiktighetsprincipen. Här vill jag använda mig av det som Bo Pettersson från Socialstyrelsen sade vid vår hearing. Jag citerar: "Den försiktighetsprincip som finns i miljöbalken är en myndighetsutövning. Den kan man ta till om man har skäl att anta att det kan finnas en risk. Och det skälet har vi inte."
Miljöpartiet har en reservation om rekommendationer för barn med mera. Den frågan har nyligen utretts. I utredningen har såväl SSI som Elsäkerhetsverket, Konsumentverket, Post- och telestyrelsen samt Socialstyrelsen deltagit. Rapporten lämnades, som jag sade tidigare, i februari. En kort resumé kan vi läsa i SSI:s tidning Strålskyddsnytt. Där säger man att man kommer att ta initiativ till ett informationsmaterial. Man tänker samråda med branschen om hur den kan medverka. Branschen har också svarat och även delgett oss svaret. Den är intresserad av att diskutera med SSI hur den ska kunna informera bättre för att minska oron. Jag förutsätter att den informationen också kommer att innehålla information som rör barn och deras telefonerande och inte bara deras föräldrars. SSI fick ju i uppdrag att titta särskilt på det.
Miljöpartiets nästa reservation handlar om gränsvärdessättningen. Där får jag lov att lita på ansvarig myndighet. De har satt gränsvärdet med god marginal. Det finns ingen anledning att ändra det, säger de. Det är just vad forskningsrapporten visar.
Vänsterpartiet tar upp frågan om varningstext på telefonerna. Eftersom det inte är bevisat att de är farliga finns det inte heller någon anledning att telefonerna ska märkas. Det var ju det som SSI utredde. Leif Salford från Universitetssjukhuset i Lund påpekade också detta vid vår hearing. Han sade att det inte finns forskning som räcker för detta. Däremot ska en god information ges, och det har man redan tagit initiativ till.
Sedan har vi detta med offentliggjorda gränsvärden. Man har redan börjat att offentliggöra dem genom en frivillig överenskommelse inom branschen. Dels ska det finnas vid köp av telefonen, dels ska man kunna hitta SAR-värdet och annat på hemsidor. Jag kan hålla med om att konsumentinformationen kring SAR-värden bör förbättras. Man bör också tala om vad det är för någonting. Jag förutsätter att detta kommer att vara med i den information som SSI har tagit initiativ till.
Även TCO:s märkning behöver uppmärksammas. Den har ju fungerat bra när det gäller bildskärmar. Jag är övertygad om att konsumenterna kommer att kräva det när de blir medvetna om att det finns. Det sköter säkert TCO Development om. En majoritet i utskottet tycker inte heller att det är nödvändigt att lagstifta om detta.
Fru talman! De övriga reservationerna tar upp behovet av forskning. Från utskottets sida har vi tryckt på att det är oerhört viktigt med fortsatt forskning inom området elektromagnetiska fält. Jag har ännu inte träffat någon som har en annan åsikt. Det är utomordentligt angeläget att det vetenskapliga kunskapsläget blir så bra som möjligt.
Vi har tidigare i riksdagen framhållit att vi inte ska göra uttalanden om enstaka forskningsområden fristående från behandlingen av regeringens forskningsproposition, även om de är angelägna. Men utskottet kommer självklart att bevaka att dessa angelägna frågor uppmärksammas när riksdagen behandlar den framtida forskningspolitiken i början av nästa år.
Man pratar vidare om en oberoende kommission och vill att Socialstyrelsen och SSI ska göra en sammanställning. Den sammanställning av forskningsläget som man efterfrågar i tre reservationer är, vill jag påstå, redan tillgodosedd i och med att regeringen i regleringsbrev till Vetenskapsrådet har givit detta i uppdrag att utarbeta en analys över forskningen i samråd med berörda forskningsfinansiärer, myndigheter och branschföreträdare. De ska redovisa uppdraget redan den 1 november i år, och det kommer sedan att ligga till grund för dels forskningspropositionen, dels översynen av miljökvalitetsmålen i början på nästa år.
Fru talman! Jag sade redan förra året, och jag vill upprepa det, att mobiltelefoner på många sätt underlättar människors vardag. Men vi ska självklart bevaka att riskerna med telefoner, master och annan utrustning som behövs för att det ska fungera blir ordentligt belysta, och vi ska vidta de åtgärder som behövs.