Herr talman! Vi har, som jag nämnde här innan, väckt motioner med flera olika förslag om hur man skulle kunna öka skyddet, för precis som har framkommit vittnar man på många ställen om att lagen i många sammanhang nästan har försvagats.
Jag har tidigare motionerat om att vi ska göra en ny nationell kartering av åkermark, att man också ska utreda möjligheterna för Jordbruksverket och länsstyrelsen att ha en övergripande plan för att kunna bevaka bevarandeintresset på åkermarken mer och att delmålet angående den bördiga åkermarkens bevarande skrivs in under de nationella miljökvalitetsmålen i Ett rikt odlingslandskap.
Nu har vi också frågan om riksintresse, och den har vi även lyft upp tidigare.
Det finns alltså stora ambitioner från vår sida, och egentligen från många andras sida, när det gäller att komma framåt i hur man kan öka det här skyddet. Det här är en global angelägenhet, precis som flera av oss har lyft fram och som jag vet att även Otto von Arnold är väl medveten om.
Vad som bekymrar mig lite i betänkandet och i svaret är att det på s. 10 står bland annat att man har en beredning där man ska ta upp ett antal frågor. En av de frågorna, som man säger här, är vilka frågor som är särskilt angelägna att driva inför beslut om EU:s gemensamma jordbrukspolitik efter 2020 för att åstadkomma en hållbar användning av jordbruksmark. Det är en fråga man ska besvara i den här utredningen, och det ska presenteras den 15 juni 2014.
Då blir jag jättebekymrad. Då, 2014, har vi redan spikat en ny jordbrukspolitik.