Fru talman! Den svenska energipolitiken har två tydliga mål. Den ska både på kort och på lång sikt trygga tillgången på el för oss konsumenter men också för företagen. Inte minst viktigt är det för den svenska basindustrin som står och faller med en säker tillgång på energi och som måste ha internationellt konkurrenskraftiga priser.
Den svenska energipolitiken måste också verka för en effektiv och hållbar energianvändning som underlättar omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle.
För att nå målet om ett ekologiskt hållbart samhälle har vi kristdemokrater tillsammans med våra regeringskolleger i alliansen satt upp målet att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. Vi sätter också upp målet att andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst 10 procent. Inte nog med det, vi sätter också upp målet att energianvändningen ska vara 20 procent effektivare till 2020 och att utsläppen till år 2020 ska vara 40 procent lägre än de var 1990.
För att lyckas med detta gör vi en rad satsningar. Jag ska nämna fyra saker.
För det första satsar vi på vindkraft. I våras satte vi en planeringsram för vindkraft motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 terawattimmar år 2020, varav 20 terawattimmar till lands och 10 terawattimmar till havs. För att stimulera el från havsbaserad vindkraft medges ett energiskatteavdrag på 12 öre per kilowattimme för 2009.
För det andra satsar vi på solenergi. I somras infördes ett statligt stöd till solcellerna. Målet är att den årliga elproduktionen från solceller ska ge minst 2 ½ gigawattimmar under stödperioden. Vi har också inrättat ett stöd för investeringar i solvärme som kan sökas av både privatpersoner och företag. Man kan som mest få 7 500 kronor per småhus, och för större projekt kan man som mest få 3 miljoner kronor.
För det tredje satsar vi på biogas. Genom statligt stöd ska teknik som ännu inte är konkurrenskraftig på marknaden kunna bli det. Det gäller produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser. Här kommer regeringen att satsa 50 miljoner per år under perioden 2009-2011. Energiutvecklingsnämnden beslöt också i höstas att bevilja 812 miljoner i stöd till tre demonstrationsanläggningar där biodrivmedel utvinns ur svartlut, skogsråvara omvandlas till högkvalitativt biomedel och ämnet lignin utvinns ur svartlut. Lignin kan sedan användas till biobränsle.
För det fjärde satsar vi också på en energieffektivisering - 300 miljoner till energieffektivisering och 200 miljoner extra till energiforskning.
Fru talman! Det största miljöhotet som vi har i dag är den ökande koldioxidhalten i atmosfären som skapar uppvärmning med översvämningar, torka och annan extrem väderlek som följd. Det är vårt ansvar mot denna generation och kommande generationer att bromsa denna utveckling. Också här spelar valet av energi en viktig roll. Vi ställer om till mer av ekologiskt hållbara energislag som vindkraft, solkraft och biogas. Men för att möta en så koldioxidneutral framtid som möjligt kan vi inte helt bortse från kärnkraftens betydelse för den svenska industrin.
Kärnkraften står i dag för hälften av den svenska energiproduktionen. Detta innebär att svensk basindustri i högsta grad är beroende av kärnkraften. Industrin är också beroende av långsiktiga spelregler. Därför är den rödgröna energiöverenskommelsen från i våras oroväckande eftersom den i praktiken innebär att kärnkraftens öde kommer att avgöras varje mandatperiod. Denna ryckighet gynnar förstås inte den svenska basindustrin.
Som motvikt till denna rödgröna kortsiktighet kan alliansens långsiktiga överenskommelse från i våras ställas. Genom den avskaffas den så kallade avvecklingslagen. Förbudet mot nybyggnad av kärnkraftverk tas bort. De gamla kärnkraftsreaktorerna ska kunna ersättas av nya när de gamla når sin ekonomiska livslängd. Samtidigt ställs det krav på att de nya reaktorerna ska kunna stå på egna ben och inte kunna räkna med något statligt stöd i form av direkta eller indirekta subventioner.
Fru talman! En förutsättning för alliansens arbete med att öka den förnybara energin i Sverige är att stamnätet fungerar.
Därför är jag väldigt glad över att det nu satsas rejält på Svenska Kraftnät genom en investeringsplan om 7,8 miljarder för perioden 2010-2012 - varav 2,3 miljarder redan nästa år. Det innebär en 70-procentig ökning jämfört med föregående års investeringsplan. Genom denna satsning kan den gemensamma nordiska elmarknaden stärkas samtidigt som försörjningstryggheten ökar och driftssäkerheten i stamnätet stärks.
Med dessa ord yrkar jag bifall till regeringens proposition för utgiftsområde 21, Energi, och avslag på samtliga motioner.