Fru talman! Vi diskuterar i dag energibudgeten. Jag har lyssnat på företrädare för oppositionen, från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, och kan bara konstatera att vi i de stora linjerna är rätt samstämmiga vad gäller energin och framtiden för energin, om man undantar kärnkraften. Kärnkraften är väl en blockskiljande fråga, för närvarande i alla fall. Socialdemokraterna vill ha en annan budget för energiforskning. Miljöpartiet lägger lite mer på sol, Vänsterpartiet lite mer på vind. Annars har man i princip samma budget som regeringen, när det gäller kostnaderna i alla fall.
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga en god energiförsörjning till konkurrenskraftiga priser. Politikens roll i detta är att skapa förutsättningar för att energianvändningen blir effektiv och miljömässigt hållbar, samtidigt som det är viktigt att energiförsörjningen är kostnadseffektiv. Energiförsörjningen är en del av vår infrastruktur och är mycket viktig för våra svenska företag och hushåll. Det är vår uppgift att ge långsiktiga och tydliga besked till marknadens parter.
Valet av energislag påverkar som vi alla vet miljön och klimatet. Detta är speciellt aktuellt i dag, när rapporterna duggar tätt från överläggningarna i Köpenhamn. Klimatet är en av våra stora globala politiska utmaningar. Klimatförändringarna påverkar människors hälsa, skapar konflikter och förstör natur. FN:s klimatpanel konstaterar att ökningen av växthusgaser i atmosfären och jordens förhöjda medeltemperatur med 90 procents sannolikhet beror på olika utsläpp. Energianvändningen har varit en bidragande orsak till detta. Nu gäller det att förändra vårt sätt att använda olika energiformer, så att vi minskar klimatpåverkan.
Fru talman! Vi måste förändra transporternas klimatpåverkan genom koldioxidsnåla bränslen, effektiva motorer och tuffa krav på aktörerna på transportmarknaden. Vi måste underlätta för en ökad andel koldioxidsnål energiproduktion. Vi måste använda klimatskatter, handeln med utsläppsrätter och andra marknadsekonomiska verktyg i kampen mot utsläppen. Vi måste effektivisera vår energianvändning och på det sättet minska kostnader och utsläpp.
Fru talman! Tidigare har vi i denna kammare beslutat om klimat- och miljömässiga energimål fram till år 2020. Vi har fastställt att Sverige till år 2020 ska ha minst 50 procent förnybar energi i vår totala energianvändning samt att utsläppen till 2020 ska minska med 40 procent. Vidare ska andelen förnybar energi inom transportsektorn uppgå till 10 procent, och användningen ska bli 20 procent mer effektiv.
Det är ambitiösa mål som ska uppfyllas. Vi inom alliansen tror att det är möjligt att uppnå dessa mål genom att uppmuntra människor att själva ta ett ansvar. Miljöpolitik har historiskt sett haft en slöja av förbudspolitik och pekpinnar över sig. Vänsterns recept har alltid varit att förbjuda och reglera fram förändringar utan att det har gett nämnvärda resultat. Här har politiken nu förändrats till att ge ekonomiska morötter till enskilda att ta ansvar samtidigt som vi tror på och understöder en förändring på ett marknadsmässigt acceptabelt sätt.
Fru talman! Vi inom alliansen har även möjliggjort för en förnyelse av våra kärnkraftsreaktorer. Eftersom kärnkraft kommer att vara en viktig del av den svenska elproduktionen för en överskådlig tid måste vi ge marknaden möjligheter att även förnya och förbättra de reaktorer som redan finns.
Vi kan därigenom få en stor effekthöjning och ett stort tillskott till vår energimix utan att bygga nya kärnkraftverk. Kärnkraften uppfyller även många av de olika delar som en modern energipolitik består av. Energislaget är koldioxidneutralt och är ett billigt sätt att producera energi samtidigt som tillförlitligheten är mycket stor.
För att nå det övergripande målet om 50 procent förnybar energi till år 2020 anser vi inom alliansen att det bör sättas upp ett nytt mål som innebär en ökning av den förnybara elproduktionen med 25 terawattimmar till 2020 i förhållande till 2002.
Vindkraften ska främjas genom att en nationell planeringsram har fastställts. Den innebär en årlig produktionskapacitet i våra vindkraftverk med 30 terawattimmar, varav tio till havs. Det ska jämföras med det mål som den förra regeringen satte upp år 2002, med en årlig produktionskapacitet på tio terawattimmar till 2015.
För att uppnå målen om förnybar energi spelar även vattenkraften en stor roll och bör utvecklas utan att våra nationalälvar ska förstöras.
Vi kan konstatera att energibudgeten omsluter ungefär 3,1 miljarder kronor. Det är uppdelat bland annat på stöd för marknadsintroduktion av vindkraft för 70 miljoner, energiforskning 1,3 miljarder, planeringsstöd för vindkraft 40 miljoner, stöd för konvertering från direktverkande el 280 miljoner och stöd för installation av solvärme 24 miljoner. Det är alltså ett brett register av olika åtgärder som föreslås i budgeten.
Fru talman! Sverige har den mest ambitiösa och offensiva miljöpolitiken i EU. Vi kan vara stolta över att vår alliansregering har varit mycket pådrivande i det europeiska arbetet. Här har Fredrik Reinfeldt tagit ett stort ansvar genom att vara en av de mest drivande i dessa frågor både innan och under Sveriges ordförandeskap. Flaskhalsar i det nordiska elnätet samt mellan Norden och kontinenten ska byggas bort.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Sverige är ett litet land, och i dessa frågor blir det alldeles uppenbart att vi ensamma inte kan lösa alla problem. Det gäller att få med USA, Kina och andra stora och snabbt växande ekonomier på miljötåget. Vi kan inte stirra oss blinda på åtgärder endast i Sverige. Här måste arbetet gå utanför våra egna gränser.
Vi måste ha både den politiska viljan och de ekonomiska och tekniska möjligheterna att göra insatser även utomlands. Det är i många lägen mycket mer effektivt att investera i ny teknik och miljövänlig produktion i u-länder än i Sverige, och vi bör därför vara öppna för sådana lösningar.
Detta innebär naturligtvis inte att vi ska ta vår hand från miljöarbetet i Sverige. Här måste vi fortsätta vårt höga tempo och fortsätta vara ledande inom Europeiska unionen. I den politiken kan vi inte fjärma oss från länderna runt omkring oss. Energipolitiken är en viktig del av det klimat- och miljöpolitiska arbete som just nu pågår runt om i världen.
Energin är även en del av det reala maktspelet i vår närhet, där bland annat Ryssland använder energin som en spelpjäs i sin säkerhetspolitik. Det är viktigt att vi inte ser energipolitiken endast som en nationell fråga utan även öppnar oss för att vara en nettoexportör av el till ett Europa som i dag har en huvudanvändning av fossila bränslen.
(Applåder)
I detta anförande instämde Staffan Anger, Maria Plass, Hans Rothenberg, Cecilie Tenfjord-Toftby och Marie Weibull Kornias (alla m).