Fru talman! Att jag för att vara säker på att inte komma för sent till denna debatt gick upp kl. 4 i morse för att hinna med tåget som gick kl. 5.10 vittnar väl om att jag fortfarande är rätt ny i riksdagen. Men den som väntar på något gott!
Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.
Ett effektivt utnyttjande av resurser utgör grunden för ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling. Vi har hört orden några gånger förut, men de tål att upprepas. Upprepning är kunskapens moder, och kunskap är förutsättningen för att uppnå en energieffektiv framtid. En effektivisering av vårt energianvändande måste till för att klara av de klimatutmaningar vi står inför.
Kunskap är en viktig ingrediens i den proposition vi i dag har att ta ställning till. Regeringens satsningar på energieffektiviseringsåtgärder är ambitiösa. En hårt arbetande kvinna inom Hållbarhetssverige kommenterade budgetförslaget med att det är det mest offensiva inom energieffektivisering som någonsin presenterats. Men hon lade också till att vi nu måste se till att klara att genomföra det. Det är därför vi är här i dag - för att se till att energieffektivitet och energieffektivisering blir naturliga delar av den svenska vokabulären och det svenska samhället.
Fru talman! För att uppnå detta mål satsar regeringen i sin budgetproposition på information och rådgivning till privatpersoner och företag. Tidigare informationsinsatser har enligt Energimyndigheten resulterat i att kunskapen om och viljan till energieffektivisering har ökat. Fortsatta insatser för bättre kompetens och ökad acceptans för energieffektiviseringsarbetet är nödvändiga. Målet är att nå ut till ständigt fler områden. Arbetet som pågår för att skapa nätverk inom både den offentliga och den privata sektorn ger goda förutsättningar för att påskynda energieffektivisering.
För att uppnå målen om 20 procent effektivare energianvändning till år 2020 och klara av att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av energi och råvaror föreslår regeringen nu införandet av ett femårigt energieffektiviseringsprogram. Programmet ska tillföras 300 miljoner kronor varje år utöver det som redan finns. Det är en gedigen satsning för klimatet.
Programmet innehåller bland annat insatser för information, nätverksaktiviteter och stöd för teknikupphandling och marknadsintroduktion av ny miljöteknik. Spridning och implementering av ny teknik är en förutsättning för att de högt ställda målen för energieffektivisering ska uppnås. Inom ramen föreslås även en nationell strategi för utveckling och byggande av lågenergihus.
Fru talman! En viktig del av programmet som riktar sig till små och mellanstora företag är införandet av energikartläggningscheckar. Syftet är att öka kunskapen om den egna energiåtgången och den besparingspotential som finns. Även företag inom jordbrukssektorn kommer att erbjudas möjlighet att söka bidrag för att genomföra en energikartläggning.
Fru talman! Programmet förutsätter en hög grad av samverkan mellan olika aktörer. Regeringen anser att samverkan är en viktig ingrediens i effektiviseringsarbetet och vill stärka nätverken mellan olika aktörer. Ett sätt är att kravet för att stöd ska utbetalas till regionala projekt är att deltagarna är aktörer från olika delar av samhället.
Fru talman! I tillägg till att femårsprogrammet är en viktig klimatåtgärd är resurshushållning med energi lönsamt för den enskilde och innebär minskad belastning på energisystemet. Att vårt energisystem klarar dagens och framtidens energi- och klimatutmaningar är bland annat Svenska kraftnäts ansvar. Som huvudman för vårt elstamnät har de både nuvarande och kommande stora uppgifter att förhålla sig till.
Dagens nät är i ständigt behov av upprustning och renovering. Med regeringens mål för nya gröna kraftkällor krävs också att elnätet byggs ut och moderniseras. Överföringsledningar inom Sverige samt mellan Sverige och våra grannländer är viktiga för energisäkerheten och klimatarbetet. Dagens flaskhalsar måste byggas bort och framtida flaskhalsar undvikas.
Svenska kraftnät sitter på många sätt på nyckeln till succéer för de svenska energi- och klimatsatsningarna. Två viktiga närtidssatsningar är Sydvästlänken och Nordbalt, en elkabel mellan Sverige och Litauen. Dessa investeringar är dessutom viktiga för att skapa en stabil nordisk elmarknad.
För att Svenska kraftnät ska kunna genomföra de omfattande investeringarna krävs för att säkra energitillförseln, öppna för nya gröna energislag i elnätet, bygga bort flaskhalsar och skapa en stabil nordisk elmarknad högre investeringsanslag än tidigare. Investeringsvolymen för 2010 beräknas bli 2,3 miljarder kronor. Regeringen är av uppfattningen att Svenska kraftnäts investeringsplaner är nödvändiga och måste godkännas. Utskottet stöttar regeringens uppfattning.
Fru talman! Sverige har ett uttalat mål om att vara ledande på energi- och klimatområdet. Just nu kämpar världens ledare om att komma fram till en klimatöverenskommelse där alla blir vinnare, inklusive de själva. Faran är att nationernas egenintresse överskuggar det livsnödvändiga behovet av att rädda klimatet och klotet. Vad gör vi om Köpenhamnsmötet inte blir den framgång vi hoppas på? Samtidigt som jag vet att vår framtid vilar i händerna på världens ledare vet jag också att det vi gör hemma nyttar och hjälper. Därför, oavsett vad utfallet i Köpenhamn blir, måste vi fortsätta jobba för att energi- och klimatfrågorna ska förbli lika viktiga, aktuella och prioriterade som de är just nu. Medvetenheten om att varje insats hjälper och att det är attityder som kommer att avgöra klimatkampen genomsyrar också dagens budgetförslag på energieffektiviseringsområdet. Alla måste veta och samverka om det som ska göras. Först då har vi möjlighet att lyckas.
I detta anförande instämde Björn Hamilton, Maria Plass, Hans Rothenberg och Marie Weibull Kornias (alla m).