Fru talman! En visa av Evert Taube börjar så här: Kalla den änglamarken eller himlajorden om du vill, jorden vi ärvde och lunden den gröna.
För att uppfylla önskemålen i vistexten krävs det att det finns en jord att ärva för våra barnbarn och barnbarnsbarn. Därför måste vi ställa om vår energiproduktion till förnybara alternativ.
Visst har vi här i Sverige påbörjat en omställning till ett energi- och klimatsmart samhälle. Framför allt har vi lyckats minska vårt oljeberoende, men vi kan mer - mycket mer.
Vi måste ha en tydlig energipolitik som styr mot förnybara alternativ och skapar möjligheter för investeringar inom de gröna näringarna. Vi måste ha en tydlig energipolitik som gynnar energieffektiviseringar och stärker forskning och innovation. Vi måste ha en tydlig och sammanhållen politik som möjliggör den för klimatet så nödvändiga energiomställningen och också kan skapa arbete. Energibranschen tror på ca 60 000 nya jobb inom energisektorn bara vi ställer om vår energianvändning. Det är jobb som Sverige behöver. Det krävs dock en tydlig energipolitik som styr mot det förnybara och inte bort från de alternativa källorna.
Fru talman! Vindkraften är av riksintresse. Vindkraften är förnybar. Den ger inga föroreningar eller övergödande effekter. Den efterlämnar ingen aska eller slaggprodukter och bidrar inte till växthusgaser. Vindkraftens miljöpåverkan gäller främst estetik. Det är påverkan på landskapsbilden och i viss mån skuggor och ljud. Med bra placeringar och tidiga samråd kan eventuella störningar dock minimeras. Sverige har stor potential för vindkraft. Vi har mycket mark, landet är relativt glest befolkat och det blåser faktiskt en hel del.
Vi måste fortsätta underlätta för nya vindkraftsetableringar och stödja utbyggnaden. Vi måste även ta till vara att vi har mycket kust genom att se på särskilda stödsystem för den havsbaserade vindkraften. Därför vill vi tillsammans med vindkraftsnäringen skapa ett branschprogram för just vindbruk. I vindkraften finns inte enbart möjligheter till den förnybara omställningen, utan där finns även jobbskapande möjligheter i att stödja olika aktörer inom vindkraftsindustrin.
I Sverige har vi flera leverantörer av komponenter till vindkraftsindustrin - ABB i Västerås, Kockums i Malmö och SKF i Göteborg. Vi har saknat en inhemsk industri inriktad på montering av vindkraftverk, men nu börjar det röra på sig även i den branschen. Svensk Vindenergi säger att en inhemsk produktion av vindkraftverk skulle kunna ge 12 000 nya jobb fram till 2020. Vi kan alltså verkligen säga att det finns jobbpotential i vindkraften.
Fru talman! Solenergi - kan det verkligen vara något att räkna med? Många av oss räknar redan med hjälp av solljuset - vi använder batterilösa miniräknare. Men energiflödet från solen skulle kunna räcka till mycket mer. Om vi använde en ytterst liten del av Sahara - typ 50 gånger 50 mil - och täckte den med solceller skulle det motsvara hela mänsklighetens nuvarande energianvändning.
Som alla vet är solljuset livets drivkraft och jordens viktigaste energikälla. Energin som finns i vind, vatten och vågor är egentligen omvandlad värmeenergi från solen. Det finns många sätt att omvandla solenergi till elektricitet, men det enda sättet att göra el direkt av solljus är med hjälp av solceller.
Sverige är världsledande när det gäller forskning på solceller och även på utveckling av solenergitekniken, och det är vi trots att Sverige inte är något riktigt solland. I Kungälv i västra Sverige finns en av Europas största anläggningar med solfångare. Den levererar värme till det lokala fjärrvärmenätet.
Varför använder vi då inte mer solenergi? Den är ju gratis, och inte blir det några utsläpp eller avfall. Det finns flera svar, men ett är att tekniken fortfarande är lite för dyr. Därför behövs satsningar på teknikutveckling som leder till kommersialisering, vilket skulle göra solenergi billigare. Det finns stora möjligheter att stötta utvecklingen av solenergi för att snabba upp omställningen till att använda mer energi från solen i form av värme från solfångare och el från solceller. Därför måste vi ha tydliga planeringsmål och en plan för hur dessa mål ska uppnås. Även när det gäller solenergin finns en stor jobbpotential. Här kommer vi kanske så småningom att lägga fram ett förslag på ett branschprogram.
Fru talman! Biogas uppkommer när organiskt material bryts ned i syrefattiga miljöer. Kanske är detta Sveriges största lokala källa när det gäller att klara omställningen till ett energi- och klimatsmart samhälle. För att vi ska lyckas lokalt krävs nationella satsningar i form av investeringsstöd till biogasproduktion, biogasdistribution och biogasanvändning. I den del av Sverige jag kommer ifrån är biogasen en stor förnybar värmekälla men även en förnybar drivmedelskälla.
Många energibolag i Västsverige har satsat och kommer att satsa ännu mer om tillfälle ges. Jag kan nämna Göteborg Energi, som har långtgående planer på biogasproduktion. Det gäller biogas som både värmekälla och drivmedel och då inte drivmedel enbart till landbaserade fordon utan även till båtar. Man kan hitta fler goda exempel på andra håll där biogas produceras genom samrötning i reningsverk och inom lantbruket. Som ni ser finns det en stor jobbpotential även när det gäller biogas.
Som avslutning, fru talman, är en tydlig och sammanhållen energipolitik som styr mot förnybara alternativ inte enbart till fördel för klimatet utan även för jobben. För att vi ska kunna låta barnen dansa som änglar kring lönn och alm måste vi ha en offensiv energipolitik och en jobbskapande politik.
Jag står självklart bakom alla våra reservationer, men för att spara tid yrkar jag bifall till reservationerna 1, 3 och 6.
(Applåder)