Herr talman! Än en gång får vi här i kammaren
möjlighet att debattera radio- och TV-frågor. Denna
gång rör det sig om ett rent motionsbetänkande, där
de flesta synpunkterna är väl kända sedan tidigare.
Public service-företagen SVT, SR och UR lever
sedan årsskiftet i en ny fyraårig tillståndsperiod, där
villkoren formulerades av riksdagsmajoriteten våren
2001. Ansvaret för verksamheten ligger därför hos
programföretagens styrelser, och en del av de syn-
punkter vi moderater framfört i motioner, reservatio-
ner och särskilda yttranden får väl ses som våra inle-
dande ställningstaganden inför nästa tillståndsperiod.
Vi vill allra först poängtera att den aviserade par-
lamentariska kommittén måste tillsättas snabbt och
med direktiv som tillförsäkrar kommittén minimala
inskränkningar i uppdraget och innebär att den får
bästa möjliga arbetsförutsättningar. Inte minst den
snabba tekniska utvecklingen gör att man måste få
jobba förutsättningslöst. Det förändrade medieland-
skapet kommer också att kräva stor uppmärksamhet
när det gäller både utformningen av och innehållet i
radio och TV-verksamheten.
Vi har i vårt första särskilda yttrande i detta be-
tänkande angett vilka utgångspunkter vi anser ska
vara vägledande. Det handlar om att vi anser att pub-
lic service ska ses som ett komplement till den fria
mediestrukturen. Vi tillmäter TV-tittarna förmågan
att med hjälp av fjärrkontrollen kombinera sin egen
TV-meny. Då bortfaller, menar vi, argumentet att
SVT måste erbjuda alla typer av program. Uppdraget
kan i stället beskrivas som att public service ska in-
nehålla program som innehålls- och kvalitetsmässigt
kompletterar det övriga medieutbudet.
Vi påpekar också i det särskilda yttrandet att de
kulturinstitutioner som i dag ryms inom SVT och SR,
det vill säga Radiosymfonikerna, Radioteatern och
SVT Drama, ska ges möjlighet att fortsätta att funge-
ra i nya organisationsformer.
Herr talman! I den mediesituation som vi kan för-
vänta oss inom några år kommer de nuvarande public
sevice-företagen likt dinosaurier att förvirrade titta sig
omkring och finna att de inte passar in. Det är därför
vi i vår reservation nr 1 under punkt 2, som jag yrkar
bifall till, föreslår att de delar av SVT och SR som
inte passar in i det nya landskapet ska säljas ut, gärna
med inslag av ett folkligt spritt ägande. Effekten
skulle bli friare företag med bättre möjligheter att
säkra en långsiktig finansiering och klara sin egen
utveckling, och de skulle få ökade möjligheter att
knyta allianser.
Utbildningsradion - UR - föreslår vi ska säljas ut
i sin helhet. Sommaren 2001 konstaterade mediepro-
fessorn Kent Asp att UR ägnade två tredjedelar av sin
programtid åt folkbildning och bara en tredjedel åt
utbildning. Denna obalans uppmärksammades i ar-
betet med det nu gällande sändningstillståndet, som
därför poängterar att UR i högre grad ska koncentrera
sin insatser på utbildningsprogram.
Eftersom vi anser att den utveckling som pågår på
distansutbildningsområdet medför att det snart finns
en fungerande marknad med plats för både TV-
programmen, webbsidorna och UR:s förlagsverksam-
het finner vi det naturligt att UR får nya ägare. Myck-
et av den verksamhet som UR bedriver i Sveriges
Radios kanaler kan på ett naturligt sätt inrymmas
inom ramen för SR:s sändningsvillkor, där också
folkbildningsaspekten påpekas, och kanske rentav ges
ökad radiomässighet. Den präglas enligt min uppfatt-
ning just nu av en viss förnumstighet i sina uttrycks-
former.
Herr talman! Låt mig också kort och utan yrkan-
den beröra några av våra övriga reservationer. Med
den förändrade mediesituation som vi förutser bort-
faller alla argument för att bibehålla den nuvarande
TV-avgiften. Det är olyckligt att den utredning som
pågår om ändringar av lagen om TV-avgift inte fått
möjlighet att göra en allsidig genomlysning av hur
public service ska finansieras. Vi anser att skattefi-
nansiering borde ha funnits med som ett av huvudal-
ternativen i direktiven. Då jämställer vi den public
service vi förordar med annan verksamhet som be-
finns omistlig för allmänheten och som därför ska
finansieras med skattemedel.
Den lagstiftning som reglerar uttaget av TV-
avgift, nämner vi i en annan reservation, har blivit
förbisprungen av den tekniska utvecklingen. Den
konstruktion som finns i dag, där det kan utgå TV-
avgift på vissa datorer, kan inte försvaras i längden.
Hur ska det gå när vi om några år kan se TV-program
i mobiltelefonen? Ska alla med mobiltelefoner då
avkrävas TV-avgift också för telefonen?
Ola Karlsson kommer längre fram i debatten att
tala om vårt ställningstagande när det gäller Teracom.
Slutligen, herr talman, vill jag också peka på att
utskottet gör sina sedvanliga uttalanden om både
SVT:s programtextning och uppläsning av textrem-
san. Av de nu gällande sändningsvillkoren framgår att
minst 50 % av alla program med svenskt ursprung
som sänds för första gången ska vara textade vid
utgången av tillståndsperioden och att det ska vara ett
mål för företaget att kunna erbjuda uppläst textremsa
under tillståndsperioden.
Låt mig slå fast att detta för oss moderater bara är
etappmål. Vi anser att den snabba utvecklingen på det
tekniska området som pågår borde göra det möjligt
för SVT, alldeles oberoende av hur digitaliseringen
fortskrider, att uppfylla högre ställda mål ganska
snart.