Herr talman! Public service är stommen, inte ett
komplement, i ett fungerande mediesamhälle som ska
stå för mångfald och kvalitet. I takt med att medie-
marknaden blir alltmer konkurrensutsatt är det viktigt
att stärka public service-företaget, detta bl.a. för att
garantera geografisk rättvisa, redaktionellt oberoende,
hög kvalitet och minoritetsansvar. Ett väl fungerande
public service-uppdrag garanterar ett medieutbud som
alla människor i hela landet kan ta del av. Det är
viktigt med radio och TV för hela Sverige.
För att public service-verksamheten ska vara tro-
värdig är det just viktigt med ett redaktionellt obero-
ende. Det publicistiska ansvaret för verksamheten kan
inte styrelsen ha. För den redaktionella verksamheten
och friheten måste det finnas andra instrument som
verkar.
Jag tar upp denna fråga i anledning av den diskus-
sion som fördes av vissa ledamöter av Sveriges Radi-
os styrelse, som offentliggjordes i protokoll och som
också fördes i medier efter händelserna i USA den 11
september, då någon styrelseledamot gick ut offent-
ligt och hade synpunkter på hur bevakningen hade ägt
rum redaktionellt sett. Detta togs också upp inom
ramen för styrelsen.
Jag menar att det inte är en uppgift för Sveriges
Radios styrelse att föra den här diskussionen. Det
bidrar inte till att öka trovärdigheten att man går in i
den redaktionella självständigheten.
Jag menar att det är Sveriges Radios styrelse som
har det övergripande ansvaret för företagets program-
verksamhet. Styrelsen ska fastställa företagets mål
och långsiktiga planer, besluta om grundläggande
prioriteringar i programverksamheten samt besluta
om företagets budgetunderlag, planering och viktiga
utnämningar. Men ingripanden i det löpande pro-
gramarbetet på redaktionsnivå ska normalt sett inte
förekomma.
Nu förutsätter jag och tror mig kunna säga att det
inte kommer att hända i fortsättningen att enskilda
ledamöter i Sveriges Radio kommer att agera på detta
sätt. Om så sker tror jag att det blir många som kom-
mer att lyfta ordentligt på ögonbrynen.
Det är viktigt att markera att programföretagen
ska vara oberoende från kommersiella och politiska
intressen. Därför kan man säga att det är viktigt, som
en del har varit inne på, att diskutera hur finansiering-
en sker. Många ifrågasätter den nuvarande finansie-
ringsformen. För ett par år sedan sade man i en dis-
kussion att nu håller hela systemet med TV-avgifter
på att paja ihop. Det var stora diskussioner om detta.
Sanningen är ju att det aldrig har varit så många
som betalar TV-avgift som det är i dag. Sanningen är
dessutom att trenden är ökande. Man fortsätter och är
framgångsrik. Men, det ska vi alla erkänna, det finns
också problem med den nuvarande lagstiftningen. Det
har debatten om den senaste skrivelsen från Radio-
tjänst till Kulturdepartementet visat. Därför är det
naturligtvis viktigt att se över hur vi ska ha det med
finansieringen framöver. En utredning arbetar med
den frågan, och jag tror också att det finns anledning
för den nya public service-utredningen, när den till-
satts, att diskutera den frågan.
Dan Kihlström efterlyste tillsättandet av utred-
ningen, och jag ska gärna säga att jag delar uppfatt-
ningen att det är viktigt att man snabbt får i gång en
diskussion med riksdagspartierna, så att man därefter
kan få till stånd ett direktivskrivande och därmed
senare tillsätta utredningen. Det tjänar liksom ingen-
ting till att man igen hamnar i en situation där man
blir oerhört tidspressad. Jag tycker att man snabbt och
med stor öppenhet ska föra den här diskussionen.
Flera talare har fört en diskussion om DAB:en och
den digitala radion. Det var inte så roligt att vara med
om att man fick snörpa in DAB:en till de tre stor-
stadsområdena och Luleå. Jag tror att det är de som
för närvarande har sändningar i gång på DAB. Jag
tror att man, som Ewa Larsson möjligen antydde,
med en DAB måste kunna erbjuda ett mervärde.
Annars blir det liksom inte intressant att investera.
Jag tror därför att det är rimligt att fundera på om
man inte borde släppa in också ett par kommersiella
kanaler på riksnätet. Detta är min personliga uppfatt-
ning, och den tycker jag är mycket välgrundad.
De andra frågorna i den här diskussionen är lite
grann av skåpmat. Moderaternas ständiga entusiasm i
sin privatiseringsiver. Det är liksom inget nytt under
solen. Tyvärr har de kloka argument som vi har anfört
mot Moderaternas privatiseringar ännu inte nått nå-
gon framgång. Men vi får väl hoppas att de kommer
att göra det.
Jag har tidigare nämnt finansiering genom TV-
avgift. Jag tror alltså inte på att man ska skattefinan-
siera eller hitta ett annat finansieringssystem med
fonder osv. Men vi måste titta närmare på hur vi ska
ha det med finansieringen. Det får vi återkomma till i
samband med public service-beredningen, som jag
förutsätter kommer att behandla också den här frågan.
Kristdemokraterna begär i en reservation när det
gäller DAB-sändningarna att regeringen ska lämna
förslag till när det analoga nätet ska släckas ned.
Moderaterna och Folkpartiet anser att utbyggnaden av
det analoga marknätet ska stoppas omedelbart. När
det gäller Digital-TV-kommittén pågår det för närva-
rande som ni vet ett remissförfarande, och det är
ganska rimligt att man när det remissförfarandet är
klart tar ställning.
När det gäller DAB-sändningarna som sådana på-
går det som ni vet en enmansutredning som kommer
att vara klar den 15 april. Därefter är avsikten att
regeringen snabbt ska tillsätta en parlamentariskt
förankrad beredning.
För att möjligen knyta an till kd:s reservation om
avveckling av det analoga marknätet vill jag säga att
regeringen under året kan lägga fram förslag om vid
vilken tidpunkt det är dags att släcka ned. Den frågan
är dock ännu inte löst. Det finns en del motsägande
faktorer här. Det som talar för är naturligtvis att man
slipper kostnader för dubbel distribution, dvs. både
digital och analog distribution. Det som talar emot är
att faktiskt ganska många har investerat i analoga
mottagare, och det kan kosta pengar att skaffa sig en
box. Det var i det sammanhanget hela diskussionen
om folkboxen togs upp. Regeringen får alltså efter det
att remisstiden har gått ut fundera på detta och däref-
ter återkomma till riksdagen med förslag.
Med detta, herr talman, tror jag inte att det är nå-
gon större överraskning om jag yrkar bifall till ut-
skottets förslag på samtliga punkter.