Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Radio- och TV-frågor

EWA LARSSON (mp), 2002-03-22 (riksmöte 2001/02).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till re-

servation 18 under punkt 23 och reservation 6 under

punkt 5.

För att vi alla ska få gå hem denna fredag tänker

jag inte föra någon allmän debatt om public service

utan gå rakt in på de reservationer och konkreta syn-

punkter vi har i Miljöpartiet.

Grunden för public service-företagens sändnings-

verksamhet är att den ska bedrivas självständigt i

förhållande till olika ekonomiska eller politiska

maktsfärer i samhället. I riksdagens riktlinjer för

radio och TV i allmänhetens tjänst anges att program-

företagens sändningsrätt ska utövas opartiskt och

sakligt och ge utrymme åt en mångfald av åsikter och

meningsyttranden.

Miljöpartiets ståndpunkt är att public service-

företagen inte får styras i sin nyhetsbevakning, men

att debattider inför allmänna val ska fördelas så att en

rimlig balans ges mellan de olika riksdagspartierna.

Valet är inte en nyhet, herr talman. Valet är en åter-

kommande demokratisk rättighet och skyldighet och

ska behandlas därefter.

Vid en genomgång av Sveriges Televisions riks-

sändningar efter valet 1998 fann Granskningsnämn-

den att fördelningen av debatter inte varit jämlik

mellan partierna. Framför allt gynnades Socialdemo-

kraterna på ett flagrant sätt, medan Miljöpartiet de

gröna var det riksdagsparti som missgynnades mest.

De flesta demokratiska länder har någon form av

föreskrifter för hur medierna ska sköta sin valbevak-

ning. I Sverige finns inte sådana regler, utan man

betraktar valet som en nyhet.

Nu tänkte jag tala om någonting tekniskt, nämli-

gen textning i TV. Vi har en god teknik och kan an-

vända den på ett mycket bättre och effektivare sätt än

i dag om vi vill. Textning i TV är en ovärderlig hjälp

för hörselskadade, men också för människor med läs-

och skrivsvårigheter och för alla invandrade männi-

skor. Det är alltså väldigt många människor som har

glädje av att program är textade. Att ge så många som

möjligt reell möjlighet att ta del av innehållet i pro-

gramutbudet är en viktig demokratisk princip. Därför

anser vi i Miljöpartiet att målet att nå upp till vad

gäller textning måste vara 100 % - något annat är inte

rimligt.

Jag tänkte fortsätta på demokratitemat och prata

om Öppna kanalen. Riksförbundet Öppna kanaler har

en stor betydelse för grundläggande demokratiska

värden som yttrandefrihet och möjlighet att ta del av

den parlamentariska debatten utan att informationen

filtreras. Mediet är extra viktigt då många invandrar-

föreningar driver verksamhet i öppna kanaler. I dag

har drygt en miljon svenska hushåll tillgång till ka-

nalen och kan bl.a. se direktsända sändningar från

EU-parlamentet. Miljöpartiet kommer att återkomma

igen i vår budget med förslag om ekonomiskt stöd.

Här vill jag passa på att nämna att Miljöpartiet an-

ser närradions roll i etern ovärderlig, också det ur ett

demokratiskt perspektiv. Men vi anser att reklamin-

slagen inte har där att göra. Vi tycker i stället att sam-

hället ska gå in och ge stöd, och vi hoppas på att få se

förslag från regeringen inom en snar framtid som går

i den riktningen.

Så går jag över till TV-avgiften, den som många

betraktar som en skatt. Miljöpartiet vill modernisera

avgiftssystemet, men inte som Radiotjänst i Kiruna

nu föreslagit, dvs. att ta ut individuella avgifter för

äldre boende på institutioner. Medge att TV:n kan

användas till mycket i dag! Hemelektroniken integre-

ras, och sammansmältning pågår. Avgift på apparat är

både förlegad och principiellt fel.

Nu hoppas jag att beredningen som ska förbereda

arbetet inför nästa public service-proposition snarast

tillsätts och tar itu med frågan såsom vi har sagt i det

public service-betänkande som riksdagen beslutat om.

Det är ju faktiskt ungefär 300 miljoner kronor som

public service-bolagen förlorar varje år på avgifts-

skolkare, och det är ju ett tydligt tecken på att sys-

temet måste moderniseras.

Så vill jag ta upp jämställdhet. Den statliga film-

politiken har samma jämställdhetskrav som övrig

statlig och kommunal verksamhet. I verkligheten

råder dock allt annat än jämställdhet. År 2000 fick

t.ex. 9 kvinnliga och 17 manliga regissörer förhands-

stöd för långfilm. När det gäller kortfilm är stödet

nästan lika snedfördelat: År 2000 beviljades 35 regis-

sörer stöd, därav 13 kvinnor och 22 män.

Vad gäller filmproduktion till Sveriges Television

är det inte mycket bättre, trots att Sveriges Television

omfattas av samma jämställdhets- och demokratimål

som samhället i övrigt. Här finns mycket att hämta in.

Att det spelar roll framgår av den forskning som har

påvisat att flickor som ser mycket på TV får minskat

självförtroende medan pojkar som ser mycket på TV

får stärkt självförtroende.

Mediernas bild är i huvudsak den aktive mannen

och den passiva kvinnan. Det här gäller inte bara

fiktion utan även i nyhetssammanhang, vilket har

varit extra flagrant den senaste tiden. Här används

männen för att illustrera makten, och de kommenterar

makten. Kvinnorna är offren tillsammans med bar-

nen.

Jag vill upprepa att vid FN:s fjärde kvinnokonfe-

rens i Beijing 1995 antogs ett handlingsprogram,

Platform for Action. Där betonades bl.a. mediers

genomslagskraft när det gäller opinionsbildning och

möjlighet att belysa kvinnors villkor. Här slogs det

fast att länderna inom pressfrihetens ram ska verka

för att bilden av kvinnan i medier är jämställd. Här

finns mycket att hämta in, som ni hör.

När det gäller digitalradion har utskottet erinrat

om sitt uttalande redan våren 2001. Man säger igen

att man utgår ifrån att regeringen snarast, dvs. i god

tid före valet hösten 2002, utser de parlamentariker

som ska medverka i den andra etappen av utrednings-

arbetet. Första etappen lär bli klar i april. Här vill vi

påminna om att 85 % av marknätet redan i dag är

klart för att sända digitalradio. Här står alltså kapital

och bara inte används: kapital som kan endera använ-

das eller säljas. Det är vi som avgör. Här är det viktigt

att de kommersiella aktörerna är med från början och

att vi har lärt något från digital-TV-beredningen.

Avslutningsvis vill jag säga att Teracom måste

ges ekonomiska resurser att utveckla sin verksamhet.

Vill vi ha ett samhällsägt distributionsnät - det vill vi

i Miljöpartiet - måste vi också ge det möjligheter.

Om inte de möjligheterna ges så anser vi att ett bred-

dat ägande måste till skyndsamt.

Debatten

Hämtad sida: 13

13 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

EWA LARSSON (mp): Radio- och TV-frågor (2002-03-22) — PRESS0