Herr talman! Jag vill att den här debatten ska kret-
sa kring frågor som rör vad som kan vänta oss i mor-
gondagens gryningsljus. Jag vill ta med er genom
vetenskapliga landvinningar som kommer att forma
vår gemensamma framtid, en morgondag som redan
börjat gry och där fantasi förvandlats till vetenskaplig
realitet, bl.a. genom att öppna vägen för det som för
ett par år sedan var otänkbart - patentering av kloning
och genmanipulering.
I filmen Pojkarna från Brasilien, baserad på en
bok av Ira Levin, förmedlas den oroande tanken på en
nazistisk konspiration för att klona en armé av mo-
derna Adolf Hitler-kopior.
Under det tredje året innan slutet av det andra år-
tusendet, dvs. 1997, vaknade världen upp till en nyhet
som skakade biologin. Den dagen presenterades vi för
Dolly, ett sex månader gammalt lamm som hade
klonats direkt ur en cell tagen ur bröstvävnaden på en
vuxen donator. Klonandet av Dolly bröt en biologisk
och teknologisk gräns. Ett får kan framställas i flera
genetiskt identiska exemplar!
Herr talman! Nu kan man tycka att Dolly bara är
en tacka, och det kanske vi ska tacka för, och när jag i
dag står här och debatterar återstår det ännu att klona
en människa. Vad är sannolikheten för att det kom-
mer att hända? Hur troligt är det att en teknik som
utvecklats på får kan överföras till vår egen art? Hur
snart kommer det att ske? Herr talman! Har det redan
skett?
Att forskningen i dag uppehåller sig kring biotek-
nik har politiska konsekvenser men det är inte de
konsekvenserna vi ska debattera i dag, utan det är
patent på bioteknik som är föremål för den här de-
batten.
Någon kanske undrar varför den är problematisk.
Jo, genom att det beviljas patent till den här verksam-
heten så legitimeras den på samma gång. Vi i Väns-
terpartiet känner en oro inför ett samhälle som legiti-
merar en verksamhet där växter, djur, vävnader och
kroppsdelar från människor genmanipuleras för vin-
nings skull.
Alltsedan slaveriets avskaffande vänder vi oss
emot tanken på en egendomsrätt förknippad med
människan och hennes kropp. Det finns också en
allmän konsensus mot kommersiell hantering av
organ för ändamål som rör transplantation. Frågan är
hur vi ska kunna vidhålla detta samtidigt som majo-
riteten i utskottet intar den ståndpunkten att det är
legitimt att bevilja patent på mediciner framställda ur
mänsklig vävnad eller på t.ex. genetiskt förändrade
benmärgsceller.
Herr talman! För mig ter sig ord som kloning och
genmanipulering som illavarslande. De väcker min-
nen av bilder från filmer som Pojkarna från Brasili-
en. Filmen förmedlar onda nazistiska avsikter att ta
över världen. Hur troligt är det att regeringar eller
organisationer kommer att använda kloning eller
genmanipulering som ett verktyg för att bygga fram-
tida samhällen med medborgare framavlade för att
uppfylla specifika behov? Förhoppningsvis kommer
inte utvecklingen att gå mot det scenario som Ira
Levin målar upp i filmen Pojkarna från Brasilien.
Men jag och Vänsterpartiet känner oro inför vad
staten legitimerar genom lagstiftningen.
Herr talman! Den stora frågan som vi bör förhålla
oss till är om patentsystemet är lämpligt för gentekni-
ken. Som kanske framgått av vad jag tidigare sagt
ställer gentekniken många och svåra frågor om liv
och död, moral och ansvar. Givetvis öppnar den ock-
så för många fantastiska möjligheter, möjligheter i
positiv bemärkelse. Men Vänsterpartiet anser att det
finns för många nackdelar och djupa gropar att falla i.
Vänsterpartiet anser att ett skäl mot patentbarhet
på mikroorganismer, växter och djur är hänsyn till
sydländer. Denna debatt rör alltså även relationen
mellan nord och syd. Länder i syd är i allmänhet
beroende av exportvaror, vilket gör dem oerhört sår-
bara. Nya genförändrade och patenterade grödor kan
bli alltför dyra för länder i syd. Om dessa nya pro-
dukter konkurrerar ut de gamla sydprodukterna kan
detta bidra till att klyftan mellan nord- och sydländer
vidgas ytterligare. Hur bra är det? Hjälper vi till att
gräva deras grop?
Jag skulle även vilja rikta fokus mot det lidande
som djur utsatts och alltjämt utsätts för - allt i syfte
att erhålla ett patent för vinnings skull. Onkomusen
får t.ex. mycket lättare tumörer än andra möss. Vis-
serligen innebär uppfinningen av onkomusen att man
behöver färre försöksmöss för just detta ändamål som
onkomusen används till.
Herr talman! Den fråga vi måste ställa oss är om
detta ska legitimeras av staten genom patentlagstift-
ningen. Tydligen anser majoriteten i utskottet att
patentlagstiftningen ska skydda denna verksamhet.
Vänsterpartiet gör det inte.
Herr talman! Jag vill med detta yrka bifall till re-
servation 3 som innebär att de nationella reglerna och
de internationella överenskommelserna ska ses över
med inriktningen att det inte ska vara möjligt att ta
patent på och äga livsformer.
Ytterligare några viktiga frågor behandlas i da-
gens betänkande, i vilka vi i Vänsterpartiet står bak-
om utskottets ställningstaganden.