Herr talman! Så har vi återigen kommit till den
dag då lagutskottets betänkande rörande de immateri-
alrättsliga frågorna ska debatteras. I likhet med före-
gående år är det med ett starkt igenkännande man ser
på flera av motionernas innehåll.
Jag vill inledningsvis yrka bifall till lagutskottets
hemställan i betänkande nr 18 och avslag till samtliga
reservationer.
Betänkandet behandlar motioner rörande såväl det
upphovsrättsliga skyddet som det industriella rätts-
skyddet. De immateriella rättigheterna kan samman-
fattningsvis beskrivas som det förmögenhetsrättsliga
skydd som finns för den mänskliga kreativiteten och
uppfinningsrikedomen. Det ger kompositören rätten
till en inkomst från sitt skapande, och det ger ingenjö-
ren en långsiktig avkastning på sin uppfinning. Över
huvud taget kan sägas att dessa rättigheter på flera
sätt garanterar dig och mig möjlighet att skörda fruk-
ten av vetenskapliga framsteg och konstnärliga ska-
pelser. Dessa rättigheter är något som vi med en klok
lagstiftning ska värna och skydda. På detta sätt kan vi
garantera framtidens medborgare en hög teknisk
utveckling och nya konstnärliga upplevelser av hög
kvalitet.
Herr talman! I det föreliggande betänkandet be-
handlas ett tjugotal motionsyrkanden. Jag kommer
här enbart att koncentrera mig på de reservationer
som avgetts i anledning av betänkandet.
Jag inleder med kommentarer rörande de motio-
ner som berör frågan om införande av bruksmodell-
skydd som ett komplement till det industriella rätts-
skyddet. Bruksmodellskyddet innebär, som många
talare tidigare mycket riktigt påpekat, en billigare
form för att på ett tidigt stadium garantera ensamrät-
ten till en innovation. Främst har det anförts att detta
kan garantera de små och medelstora företagens kon-
kurrenskraft genom att det möjliggör ett tidigare
ekonomiskt utnyttjande av uppfinningen. I sak är vi
socialdemokrater överens med reservanterna om att
införa ett snabbt, billigt och effektivt sätt att skydda
uppfinningar, vare sig det handlar om bruksmodell-
skydd eller att ytterligare förenkla patentansöknings-
processen.
De signaler som vi socialdemokrater erfarit är
dock inte så entydiga vad gäller fördelarna med ett
bruksmodellskydd. Om de tolv medlemsstater inom
den europeiska unionen som till dags dato tillämpar
ett regelverk med denna möjlighet kan konstateras att
reglerna skiljer sig åt. Ifrån industrins sida har stora
tveksamheter uttalats om införandet av ett bruksmo-
dellskydd i vårt land. För inte så länge sedan upp-
märksammade Industriförbundet lagutskottet just på
dessa omständigheter genom en skrivelse till lagut-
skottet.
Som framgår av betänkandet pågår ett arbete inom
ramen för EU att harmonisera de regelverk som
medlemsstaterna har för bruksmodellskydd. Vår
ståndpunkt är således att den svenska regeringen ska
avvakta detta arbete. Riksdagen har således ingen
anledning att vidta några särskilda åtgärder i nuläget.
Ifrån Centerpartiets sida har motionerats om att
göra informationstillgängligheten rörande beviljade
patent större. Som framgår av betänkandet kan kon-
stateras att ett betydande arbete pågår såväl ifrån
svenska patentmyndigheters sida som inom ramen för
det europeiska patentverket för att uppnå just dessa
mål. Det är ett arbete som säkerligen kommer att
tillgodose motionärens önskemål om en ökad till-
gänglighet vad gäller beviljade patent. Vi socialde-
mokrater ser fram emot denna förbättrade information
om patent och delar motionärens syn om önskemålet
att förbättra tillgängligheten inte minst genom de
möjligheter som den nya datakommunikationen inne-
bär. Just av denna anledning ser vi heller ingen an-
ledning av förorda att riksdagen skulle ta några sär-
skilda initiativ i denna fråga.
Herr talman! Jag går nu vidare och kommenterar
den reservation som berör patent på biotekniska upp-
finningar. Gemensamt för de motioner som lagts fram
på detta område är att de uttrycker en stor oro inför
den utveckling som forskningsframstegen inom det
biotekniska området resulterat i de senaste åren.
Inledningsvis vill jag slå fast att jag känner en stor
respekt för den oro som många människor känner
inför den utveckling som den moderna biotekniska
forskningen inneburit. Just därför finns det också skäl
att närma sig denna diskussion med största möjliga
öppenhet och stor ödmjukhet inför de argument som
framförs i debatten. Vi socialdemokrater delar den
uppfattning som kommer till uttryck i betänkandet, att
det krävs en tydlig etisk gränsdragning vad avser det
som ska kunna patenteras. I den nuvarande svenska
patentlagstiftningen finns det etiska gränsdragningar
för vilka patent som kan medges. I det EU-direktiv
som arbetats fram finns också gränsdragningar för
vad som anses godtagbart ut etisk synvinkel. Det är
alltså inte så att detta område inte är omgärdat av
etiska regler, vilket man ibland kan få intrycket av då
man följer den debatt som förs kring biotekniska
uppfinningar.
Som jag sade tidigare är vi socialdemokrater för
att det ska finnas tydliga etiska gränsdragningar, men
att förorda ett förbud emot denna typ av patent torde
med våra utgångspunkter vara att gå för långt.
I detta sammanhang torde det vara av intresse att
påpeka bioteknikens stora möjligheter för mänsklig-
heten, möjligheter som med stor sannolikhet skulle
begränsas betänkligt om ett förbud skulle komma till
stånd. Biotekniken ger oss ju inte bara etiska och
moraliska dilemman. Den ger oss också nya kunska-
per, inte minst inom medicinen och läkemedelssek-
torn.
Herr talman! Jag skulle vilja åskådliggöra mitt re-
sonemang genom att gå tillbaka i historien ett ögon-
blick. För lite mer än hundra år sedan uppfann männi-
skan bensinmotorn. Tänk, om vi i det samhälle som
vi då levde i hade menat att detta var något omänsk-
ligt, vilket det säkerligen fanns de som hävdade. Hur
skulle vi då kunnat bygga det samhälle som växte
fram här i den rika delen av världen under 1900-talet?
Uppfinnandet av bensinmotorn har inneburit mer
rationella produktionsmetoder för industrin, den har
inneburit en ökad rörlighet för människan. Med mer
vetande kan vi i dag konstatera att bensinmotorn inte
bara haft fördelar, den är också en av våra värsta
miljöförstörare. Kunskapen om just detta har tvingat
människan till att förbättra tekniken så att mindre
utsläpp sker. Vad jag vill åskådliggöra med detta är
att den mänskliga utvecklingen av kunskap och tek-
nik ofta är dubbel, att det så att säga alltid finns bra
och dåliga sidor av en utveckling.
I ett öppet och demokratiskt samhälle är det en
mänsklig drivkraft att alltid förbättra de dåliga sidor-
na. På detta sätt föds ny kunskap. Det kommer alltid
att finnas etiska och moraliska dilemman i spåret av
den mänskliga utvecklingen. Låt oss möta den med
stor öppenhet och stor förståelse för olika argument,
inte med förbud. Vi har anledning att återkomma i
denna fråga i samband med att regeringen kommer
med ett förslag om införlivandet av EU-direktivet om
patent på biotekniska uppfinningar i den svenska
patentlagstiftningen.
Herr talman! Jag övergår nu till att kommentera
de reservationer som berör upphovsrätten. I en mo-
tion av Stig Rindborg hemställs om en kartläggning
av omfattningen av svenska studenters kopiering av
läromedel. I den svenska upphovsrättslagstiftningen
finns ett antal inskränkningar gentemot upphovsrät-
ten. En av dessa inskränkningar är rätten att kopiera
enskilda exemplar för privat bruk.
Frågan om inskränkningarna i upphovsrätten har
varit föremål för diskussion vid ett flertal tillfällen.
Förra året beslutade den svenska riksdagen att införa
den s.k. kasettersättningen till upphovsmännen,
främst för att tillskapa en bättre ekonomisk ersättning
till upphovsmännen för den privata kopiering av
musik och film som görs. Grunden för den socialde-
mokratiska synen vad gäller inskränkningarna i upp-
hovsrätten är att de så långt det är möjligt ska beva-
ras.
Det arbete som bedrivs inom ramen för den euro-
peiska unionen om ett direktiv rörande upphovsrätten
i informationssamhället berör motionens frågeställ-
ningar. Mycket talar för att direktivet kommer att
bevara inskränkningarna om kopiering för privat
bruk. Vidare finns tecken på att direktivet också
kommer att utöka möjligheterna till ersättning till
upphovsmännen. Det finns således ingen anledning
för riksdagen att ta några initiativ inom detta område
för tillfället.
Herr talman! Avslutningsvis skulle jag vilja
kommentera de reservationer som behandlar de upp-
hovsrättsliga rättigheter som finns inom det musika-
liska området och STIM:s verksamhet.
De avgifter som arrangörer erlägger till upphovs-
männen bestäms i särskilda avtal mellan dessa och
STIM. Avgiftens storlek är baserad på arrangemang-
ets storlek och i normalfallet vad gäller föreningslivet
av en mycket begränsad kostnad. Föreningslivet och
studieförbunden ses i vårt land som en viktig del av
vår demokrati. Genom föreningslivet ges människor
möjligheter att odla sina olika intressen utifrån ett
demokratiskt arbetssätt. Men föreningslivet är inte
gratis.
För oss som är föreningsmänniskor är det ingen
nyhet att man måste ha en god ekonomi för att kunna
bedriva en god verksamhet av hög kvalitet för sina
medlemmar. Just av denna anledning ger staten,
landstingen och kommunerna inte oansenliga belopp
till folkrörelserna. En del av dessa kostnader består
givetvis av att ge föreningsmedlemmarna och all-
mänhet en god musikalisk kultur. En del motioner ger
uttryck för att föreningslivet ej ska behöva erlägga
ersättningar till STIM i samband med musikaliskt
underhållning vid olika möten.
Herr talman! Socialdemokraternas grundinställ-
ning är att även föreningslivet har
ett ansvar gentemot upphovsmännen. Därför ska
föreningslivet bidra till upphovsmännen, däribland
STIM. Självfallet ska föreningsmedlemmar och all-
mänhet ges tillfällen att ta del av vårt musikaliska
kulturarv på rimliga villkor. De ekonomiska villkor
som i dag råder ser vi som rimliga för föreningslivet,
och således finns det ingen anledning att förorda
några förändringar i den upphovsrättsliga lagstift-
ningen av detta skäl.
Till sist vill jag även kommentera statens styrelse-
representation i STIM. Det synes enligt oss socialde-
mokrater ganska märkligt hur reservanterna å ena
sidan vill underlätta för föreningslivet vad avser kra-
ven på att erlägga ersättning till STIM. Å andra sida
vill man minska det statliga inflytandet i STIM ge-
nom att ta bort den statliga styrelserepresentationen.
Herr talman! Faktum är att den statliga styrelsere-
presentationen ger möjligheter att framföra synpunk-
ter direkt till upphovsmännen till gagn för allmänhet
och föreningsliv. Detta är väl ingen dålig möjlighet
till inflytande gentemot de musikaliska upphovsmän-
nen.
Jag yrkar återigen bifall till hemställan i lagut-
skottets betänkande och avslag på samtliga reserva-
tioner.