Herr talman! I en tidigare debatt här i kammaren erkände en oppositionspolitiker att hon hade vilselett och gått ut med felaktig information.
Jag har varit en ganska flitig resenär runt om i landet, vilket säkert många andra i utskottet också har varit. Flera studie- och yrkesvägledare har då sagt: Jaså, ligger det till på det här viset? Det visste vi inte. På något sätt har vi bibringats felaktig kunskap om att dörrarna skulle vara stängda. Flera har alltså erkänt det öppet. Det leder naturligtvis till en oro för många elever - en mycket förståelig oro.
Om jag ska fortsätta historielektionen, som kan vara ganska intressant, har jag här en färsk rapport från IFAU. Man säger att sedan början av 90-talet har andelen som slutfört gymnasiet minskat kraftigt. Vidare säger man att avhoppen ökade i både yrkes- och studieförberedande program men var ett särskilt stort problem i yrkesprogrammet, där andelen som gick klart minskade med 5,1 procent till följd av de nya betygen. Bland annat skedde det en dramatisk ökning när man ökade från tvåårig till treårig gymnasieskola. Jag tycker naturligtvis att det var riktigt att man gjorde det.
Problemet är att ni vill tvinga in elever i samma form. Vi tror inte på det. Vi tror att alla elever har lika värde. Vi ska ge alla samma förutsättningar i skolan, men vi måste också låta elever göra ett eget val.
Jag har intervjuat elever på el- och energiprogrammet, på byggprogrammet och många andra och frågat speciellt de 30-40 procent i denna skola som inte har valt att läsa in högskolebehörighet, och de har sagt: Nej, vi vill inte. Vi vill koncentrera oss på våra kärnämnen, för vi vet att vi ska ut i yrkeslivet så fort som möjligt. Men vi vet också att dörrarna inte är stängda. Skulle vi ångra oss sedan finns möjlighet att komplettera utbildningen.