Herr talman! Rossana Dinamarca, Vänsterpartiet, drar inga som helst slutsatser av att 40 procent av gymnasiets yrkeselever lämnade gymnasiet utan slutbetyg, vilket är den officiella måttstocken, som Sveriges riksdag har slagit fast. Det är så vi mäter. Det är inte något tricksande med statistik.
Om det är någonting annat vi ska mäta utifrån får väl Vänsterpartiet framföra det här eller i utskottet.
Vi vet utifrån expertunderlag att grundskolans resultat och insatser starkt påverkar hur man sedan klarar sig på gymnasiet. Vi signalerar till elever i grundskolan att de måste bli duktigare. De måste ha fler godkända ämnen för att komma in på det nationella programmet. Förut var svenska, engelska och matte, så att säga, det formella kravet. I min hemkommun, Västerås, tog Socialdemokraterna bort det, så man kunde ha noll poäng och komma in på medieprogrammet eller handelsprogrammet.
Du behöver alltså inte berätta för mig vad det är att sänka kraven. Det är helt absurt. Vi höjer kraven. Vi säger att det inte räcker med tre ämnen. Det räcker inte med noll poäng och att komma in som så kallad Privelev på gymnasiet, komma in bakvägen och misslyckas efter två år. Kommer man in med godkända betyg, inga snälla G utan riktiga godkända betyg, kommer fler att klara av gymnasiet.
Det förs fram kritik mot upplägget, men det var ju Anita Ferms utredning. Hon konstaterade att det fanns för dålig arbetslivskoppling. Branschen tyckte att eleverna inte var så att säga job ready. De kunde inte få anställning. Det är också ett syfte med gymnasiet. Varför ska vi inte underlätta med mer praktiska inslag och yrkesinslag för dem som vill gå ut i arbetslivet?