Herr talman! Det är uppenbart att vi har olika upp-
fattningar om hur Europa är ordnat efter Berlinmurens
fall. Det blev ju inte det Europa som vi hade hoppats
på. I stället fick vi se hur Jugoslavienkriget bröt ut. Vi
har också sett hur i Europas gränsområden runt Med-
elhavet framför allt fattigdomen har skapat våld, ter-
ror och flyktingströmmar. Detta har bl.a. lett till att vi
i Europa fortsatt har en reglerad invandring, samtidigt
som vi har haft att hantera de största flyktingström-
marna sedan andra världskriget.
Sverige har - jag fick de senaste siffrorna så sent
som i morse - tagit ett ansvar när det gäller f.d. Jugo-
slavien som är större per capita än något annat land i
Europa. Att mot den bakgrunden höra Lennart Rohdin
utgjuta sig om regeringens avsikter och politik som
något slags värsta förbrytelse i Europa tycker jag är
motbjudande.
Den politik som vi för grundar sig på en riks-
dagsmajoritet och är i överensstämmelse med FN:s
flyktingkommissarie. Det är oerhört viktigt. Jag har i
mitt svar redogjort för de frågor som Lennart Rohdin
ställt. Om han inte är nöjd med det, får han faktiskt
acceptera att han är i en minoritet, men han behöver
ju inte ta till sådana överord och anklaga majoriteten
för att på något sätt vara illvillig och för att hålla på
att bygga upp en Fästning Europa. Det gör vi inte alls.
På den konkreta frågan kan jag svara att 835 alge-
riska medborgare under 1997 ansökte om visering till
Sverige. År 1996 var motsvarande antal 640. Av
dessa beviljade ambassaden 222 viseringar 1997, dvs.
27 %. Invandrarverket beviljade 100 viseringar, vilket
är 12 %. Avslagen var 513 eller 61 %. För 1996 var
det i stort sett samma fördelning.