Fru talman! Jag står bakom Miljöpartiets reservationer, men jag nöjer mig med att yrka bifall till reservation 9.
Det är, som tidigare talare har nämnt, hög tid att vattenkraftskommunerna får en rimlig ersättning för de ingrepp och den exploatering som har skett, som ju har försämrat miljön och möjligheterna att göra någonting av miljön som gynnar dessa kommuner och regioner. I stället har ingreppen använts till att gynna hela landet. Det är alltså dags att man får igen någonting för detta från resten av landet.
Den andra reservationen handlar om omlokalisering. Det är naturligtvis oerhört viktigt att nya myndigheter inte längre läggs i Stockholm. Nya myndigheter ska läggas på orter där de kan komplettera de regionala och lokala behoven, möjligheterna och resurserna. Förutom att man kan komplettera på det viset behövs det en långsiktig plan, och det är det som reservationen går ut på.
Det behövs en långsiktig plan, på minst fem-tio år, där man planerar utflyttning av statliga myndigheter. Det är naturligtvis inte så lyckat när man snabbt måste göra en sådan här utlokalisering. Det vore mycket bättre om man kunde göra planerade förändringar av strukturen.
Fru talman! Det här betänkandet innehåller många mycket viktiga frågor. Jag ska dyka ned på en av de frågorna, och det handlar om jämställdhet.
Enligt regeringen ska ett jämställdhetsperspektiv genomsyra alla delar av politiken. Regeringen har i sin handlingsplan för jämställdhetspolitiken angivit att en jämställdhetsanalys ska genomföras för alla politikområden och att mål och indikatorer för jämställdheten inom politikområdet ska fastställas där det är möjligt.
När det gäller tillväxtprogrammen hade länens programförslag godkänts av regeringen 2003 med förbehåll för hållbarhetsaspekterna integration, jämställdhet och ekologisk hållbarhet. Näringsdepartementet har kollat hur förbehållen har beaktats, och regeringen har tittat på det och gjort en analys av det. Man finner då att en majoritet av partnerskapen anser att jämställdhet och miljö har integrerats ganska bra eller mycket bra i programmen.
Å andra sidan säger Riksrevisionen om samma sak att trots att målet är att det ska gå att avläsa hur väl den förda politiken lyckas uppnå nationella jämställdhetsmål har de sett få fall där en aktiv prövning har genomförts vad gäller miljö- och jämställdhetsaspekterna. Hos de stödgivande myndigheterna är den vanligaste bedömningen att om ett projekt bedöms bidra till ökad tillväxt, samtidigt som det inte negativt påverkar miljön eller försämrar jämställdheten, är kraven för hållbar tillväxt uppfyllda.
Så konstaterar man att få projekt hade syfte att förbättra miljön eller påverka jämställdheten och att de dimensionerna var nedtonade jämfört med den ekonomiska dimensionen.
Statsmakten har uttryckt en klar vilja att kvinnor och män ska ha samma inflytande över det regionala utvecklingsarbetet, insatserna i länen och på alla nivåer. Men enligt Riksrevisionen mäts inte de här jämställdhetsmålen systematiskt. Det är naturligtvis en förutsättning för att man ska kunna veta om man lyckas att man åtminstone mäter.
I rapporten rekommenderas att tydliga krav bör ställas på att miljö- och jämställdhetsfrågor aktivt prövas i varje ärende. Det är min intensiva förhoppning att detta ske fortsättningsvis.
Det utskottet säger om de här frågorna är att man instämmer i uppfattningen i min motion att myndigheterna kontinuerligt ska följa upp hur de har lyckats att införliva genusanalys och åtgärder för jämställdhet i sin verksamhet. Man tillägger: vilket också innefattar att identifiera och prioritera kluster. För här har vi ju en ytterligare svaghet. Om vi tittar på de kluster som har utvecklats och stötts i Sverige är det väldigt enkelt att se att det arbetet inte präglas av jämställdhetsanalys. Det fattas väldigt mycket. Det är som vi alla vet så att när man ska ta reda på om jämställdhet beaktas och hur den sköts måste man mäta. Det har man inte minst sett på skolområdet. Så länge man inte mäter tror nästan varenda kotte att jämställdheten fungerar bra. När man mäter finner man att det gör den inte alls. Den fungerar inte alls bra. Så mätning är en helt nödvändig ingrediens om vi ska uppnå jämställdhet. Min fortfarande intensiva förhoppning är att vi i Sverige ska bli mycket bättre på det framöver.