Fru talman! "Steg för steg upplevde vår familj den
rad av välfärdssymboler som gjorde sitt intåg i hund-
ratusentals svenska hem vid den tiden; det första
kylskåpet, telefonen, TV:n - som skaffades lagom till
sommarolympiaden 1960 - och så till sist bilen, en
tvåfärgad begagnad Opel, inköpt 1961."
Fru talman! Jag har precis tagit mig friheten att
citera statsminister Göran Persson ur boken Den som
är satt i skuld är icke fri. Här beskriver han bilen som
den frihetssymbol den varit för många och är än i
dag. Bilen har haft och har fortfarande positiva vär-
den.
Däremot har ju meningen aldrig varit att gamla
uttjänta bilar ska lämnas därhän och stå kvar i natu-
ren. Det finns en gräns även för friheten, för när den
tar slut och vänds till sin motsats. Den gränsen går
nog ganska exakt vid det övergivna skrotvraket, när
bilen som frihetssymbol vänds till att bli en frihetsbe-
rövare.
Övergivna skrotbilar i naturen är således ingen
vacker syn. Det har flera vittnat om. Övergivna skrot-
bilar vill få människor kännas vid. Det är inte bilarna
det är synd om. Det tråkiga är den åsamkan de har på
naturen. Skrotbilar som lämnas kvar i naturen utgör
en mycket kraftig miljöbelastning, och mycket pekar
på att problemet har ökat under senare år. Det är
oljor, lösningsmedel, miljögifter som PCB och bro-
merade flamskyddsämnen, ozonnedbrytande ämnen
och tungmetaller. Det är bara några av de miljöförstö-
rande ämnen som skrotbilen för med sig.
Kvicksilver är ett av de farligaste miljögifterna.
Här i riksdagen har vi tidigare beslutat att användning
av kvicksilver ska upphöra. Beslutet har inriktning på
år 2000. Men eftersom kvicksilver är ett grundämne
kan det aldrig brytas ned eller förstöras genom ke-
miska reaktioner. I enlighet med en uppskattning från
Naturvårdsverket finns det i dag ca 100 ton kvicksil-
ver kvar i omlopp i samhället. Det finns i produkter
som vi använder dagligen, såsom strömbrytare, kon-
takter och batterier. Det finns i avloppssystem, amal-
gam och industriavfall. Naturligtvis finns det också i
bilskrot.
Bromerade flamskyddsmedel är ett stabilt, orga-
niskt miljögift som används i plast, gummi och texti-
ler för att skydda mot brand. Skador från bromerade
flamskyddsmedel har påträffats över hela jorden.
Medlet återfinns mest i importerade elektroniska
komponenter som ingår i just bilar, men också t.ex. i
datorer och TV-apparater. De bromerade flam-
skyddsmedlen är svåra att bryta ned och ämnena har
påträffats inte bara i miljön utan också hos männi-
skor, hos sälar, hos sjöfågel, hos fisk och hos älgar.
Skrotbilens skadeverkningar på miljön är följakt-
ligen många och allvarliga. Jag har bara gett några
exempel. Enligt det EU-direktiv som antogs i höstas
ska Sverige, liksom övriga medlemsländer, säker-
ställa att fordon som släpps ut på marknaden efter den
1 juli 2003 inte innehåller bly eller kvicksilver.
Med tiden ser det ut som om vi genom en strate-
gisk miljöpolitik i dag, en anpassad lagstiftning, ett
mer ekologiskt hållbart tänkande och en allmänt stör-
re miljömedvetenhet på sikt kan radera ut problem
som t.ex. det med skrotbilars skadeverkningar på
miljön. Men än så länge är det här ett problem.
Problemet med skrotbilar finns inte enbart i Sve-
rige utan inom hela EU. Därför är det bra att EU har
antagit ett direktiv om uttjänta fordon. Det innebär
bl.a., utöver vad jag nämnde om att miljösäkerställa
bilar vid nyproduktion, att producentansvar för ut-
tjänta bilar införs inom hela EU från den 1 juli 2002
och gäller för bilar som släpps ut på marknaden från
detta datum. Från den 1 januari 2007 gäller också
producentansvaret för bilar som släppts ut på mark-
naden före den 1 juli 2002.
Regeringen har ju i sin proposition till riksdagen
föreslagit en del förändringar i bilskrotningslagen.
Utskottet har behandlat propositionen och i betänkan-
det som riksdagen i dag ska ta ställning till bifogas
också nio reservationer från oppositionen.
I nuvarande bilskrotningslag ingår att en bilskrot-
ningspremie på 500 kr ska utbetalas från bilskrot-
ningsfonden till ägaren när bilen skrotas. Men efter-
som kostnaden för skrotning ofta överstiger premie-
beloppet blir följden att många bilar inte lämnas till
skrotningsföretag utan, som jag nämnde, överges ute i
naturen, på parkeringsplatser osv. Jag tror att alla
partier här i riksdagen är överens om att detta inte är
bra för miljön.
Utöver att direktiven ställer krav på upphörande
med användning av vissa tungmetaller som kompo-
nenter vid tillverkning av bilar ställs också krav på att
bilskrotare ska vara auktoriserade.
I Sverige har vi infört ett produktionsansvar för
bilar som registreras efter den 31 december 1997.
Detta innebär att skrotningen ska ske utan kostnader
för den siste bilägaren. Regeringens förslag att premi-
en höjs från 500 kr till 1 500 kr är ett bra förslag som
jag tror kommer att stimulera till att alla bilar som ska
skrotas inlämnas till skrotningsföretag.
I Moderaternas reservation nr 1 säger man att
"producenter verksamma i Sverige drabbas mycket
negativt" och syftar då på införandet av producen-
tansvaret på alla bilar den 1 januari 2007, alltså även
bilar registrerade före den 1 januari 1998. Enligt EU:s
direktiv ska producenten stå för alla eller en betydan-
de del av kostnaderna för att genomföra skrotningen.
Jag förstår att direktiven vid översättning till olika
språk naturligtvis kan tolkas olika, men den tolkning
som regeringen och majoriteten i utskottet gjort är att
"betydande del" innebär minst 50 % av kostnaderna.
Men för att det inte ska uppstå olikheter länder emel-
lan förutsätter utskottet i den skrivning som gjorts att
regeringen följer utvecklingen i andra länder och om
så bedöms nödvändigt i efterhand anpassar de svens-
ka reglerna så att inte konkurrensen snedvrids.
Kristdemokraterna säger i sin reservation 3 att vi
borde vänta med att genomföra EU:s direktiv, trots att
direktiven ska börja gälla den 1 juli 2002. Det är
drygt ett år till detta datum. Visst skulle det gå att
vänta, det är fullt möjligt. Men varför ska vi vänta när
vi har ett EU-direktiv att införa detta och vi alla är
medvetna om de problem som jag har beskrivit här
som skrotbilarna medför i naturen?
Moderaterna framför i reservation 4 att det fortfa-
rande tas ut en bilskrotningsavgift vid nyregistrering
av fordon. Vi hörde Lars Lindblad tala om det tidiga-
re. Nya bilar betalar med det nya förslaget en skrot-
ningsavgift på 700 kr, och dessa bilar berättigar sedan
till 700 kr i skrotningspremie. Det är med andra ord
en premie som betalas vid nyinköp och som sedan
den siste bilägaren får vid skrotning. Det är en form
av pant liknande den Lars Lindblad varit inne på här.
Skrotningskostnaden betalas däremot av produ-
centen. För gamla bilar som inte omfattas av ekono-
miskt producentansvar kommer bilskrotningsfonden
att finansiera premien samt skrotningskostnaden fram
till år 2007. Men efter år 2007 inträder delvis ett
ekonomiskt producentansvar för gamla bilar, som jag
tidigare berättat om.
Bilskrotningspremiens storlek är också ett kapitel
som Moderaterna, Kristdemokraterna, Centern och
Folkpartiet tar upp i reservationerna 5, 6, 7 och 8 men
med olika vinklingar. Kort sagt kan sägas att storle-
ken på premien har noga vägts mot bilskrotningsfon-
dens möjligheter. En högre premie skulle tömma
fonden snabbare och skulle göra att den inte klarar av
att finansiera skrotningen av gamla bilar.
Flyttning av fordon som överges på icke lämpliga
platser och som Folkpartiet och Centern tar upp i sin
reservation nr 9 är en fråga som regleras i lagen om
flyttning av fordon. Enligt denna lagstiftning får for-
don flyttas av polismyndigheten och i vissa fall av
kommuner om så behövs för ordning och säkerhet i
trafiken eller av miljövårdsskäl. Detta är väldigt vik-
tigt.
Vägverket har i utredningen Flyttning av fordon,
som överlämnades i juni förra året, bl.a. föreslagit att
det bör bli möjligt att flytta fordon som parkerats på
annans mark. Vägverkets förslag behandlas för närva-
rande av Näringsdepartementet som har ansvar för
beredning av frågan.
Vad gäller administrativt skrotade bilar innebär
förslaget, som vi ska ta ställning till i dag, att dessa
blir berättigade till bilskrotningspremie. I det regel-
system som tillämpas i dag erhåller inte ägaren någon
skrotningspremie när en administrativt skrotad bil
lämnas till auktoriserad bilskrotare. En administrativt
skrotad bil är en bil som avförts från Vägverkets
register, exempelvis på grund av att ägaren inte kun-
nat nås för betalning av vägskatter.
Resultatet av detta blir att administrativt skrotade
bilar får flyttas av kommuner och polismyndigheter,
som då erhåller premien. Enskild markägare måste
ringa till kommunen eller polis för att få bort skrot-
bilar från sina ägor. I och med att premien utbetalas
kommer detta att medföra att bilägare och kommuner
kan få bättre kostnadstäckning för omhändertagande
av övergivna fordon.
Fru talman! Det är positivt att i dag kunna tillstyr-
ka regeringens förslag om ändringar i bilskrotning-
slagen, välkomna förslag som ska leda till färre över-
givna bilar i naturen. Höjningen av skrotningspremi-
en, tillsammans med förslaget att alla bilskrotare
måste vara auktoriserade och att även administrativt
skrotade bilar ska berättiga till en skrotningspremie,
är åtgärder som stimulerar den enskilde att i aktiv
handling verka för en ekologiskt hållbar utveckling.
De ekonomiska incitamenten att lämna en bil till
skrotning ökar på två sätt, dels genom att den enskil-
de får en höjd skrotningspremie, dels genom att även
administrativt skrotade bilar berättigar till en premie.
Ofta är det just dessa äldre bilar som hittas övergivna
i naturen.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets hem-
ställan i betänkande MJU13 och avslag på samtliga
reservationer.