Fru talman! Jag vet inte om Helena Frisk hörde på
när jag hade mitt inlägg här. Men poängen med vår
inställning när det gäller inkomsttaket är ju inte att
alla skall ha rättshjälp oberoende av sina inkomster.
Vi föreslår ett annat sätt att pröva det sociala behov
som föreligger för att få rättshjälp. Vi menar alltså att
vi kan överlämna detta till domstolarna.
Ni däremot hävdar att man enligt ett gammalt
preussiskt reglemente i alla lägen måste föreskriva in
på muttern vad som skall gälla. Det får den påföljden
att systemet får ägna stor tid och kraft åt att hantera
detta. Och ändå kan det gå helt fel, precis som det har
gjort nu med bostadsbidragen och debatten om dem.
Detta innebär ju inte att de svaga får det bättre, utan
det är ju de som kommer i kläm. Det är det som är
poängen.
I propositionen står det också: "Regeringen delar
Domstolsverkets uppfattning att en justering av in-
komstgränsen inte bör göras alltför ofta. Som Dom-
stolsverket föreslår kan ett lämpligt riktmärke vara att
en översyn görs med tre års intervall även om det vid
vissa tillfällen kan finnas anledning att frångå detta
riktmärke."
Då får vi ta upp detta i kammaren från tid till an-
nan och ändra lagen. Det kan inte vara rimligt att vi
skall lagstifta efter sådana förutsättningar.