Fru talman! När riksdagen 1997 antog den nya
rättshjälpslagen sade Folkpartiet ett bestämt nej till
detta av den anledningen att vi redan då klart insåg att
det här skulle drabba dem som har det sämst ställt i
samhället. Dessutom menade vi att lagen bröt mot
den Europakonvention som vi har skrivit på.
Det är väldig viktigt att människor har möjlighet
att ta till vara sina rättigheter även om de har en dålig
ekonomi. Det är det som också står i konventionen.
Det nya gäller att det är en rättsskyddsförsäkring.
Det innebär att om jag inte har betalat min rätts-
skyddsförsäkring får jag inte heller någon hjälp. Och
det är kanske så illa att jag inte har några pengar att
betala med. Detta har inneburit att de redan hårt drab-
bade lågavlönade kvinnorna har fått det ännu svårare
att bevaka sina rättigheter på det familjerättsliga om-
rådet. Det var det vi också var rädda för att det skulle
ske. Det som också är besvärande i det nya systemet
är att avgifterna numera är ännu högre. Självklart
drabbar det dem som har sämst ekonomi värst.
De många tungt vägande skäl vi hade när lagen
infördes har inte blivit mindre tunga. Det gör att vi
från Folkpartiets sida fortfarande säger att vi inte kan
ha den här rättshjälpslagen. Vi måste gå tillbaka till
det gamla systemet - men naturligtvis med ett tak, för
kostnaderna drog i väg. Det föreslog vi tidigare.
För att ordentligt få reda på hur hårt det här har
slagit mot olika människor har Folkpartiet också
föreslagit att vi skall ha en utvärdering. Det är an-
märkningsvärt, fru talman, att man, när man inför en
ny lag som man redan från början vet kommer att slå
så hårt, inte särskilt ser till att ganska omgående börja
med ett utvärderingssystem så att man kan följa upp
det. Det har ju faktiskt gått några månader, och det
dröjde inte många veckor förrän de första förlorarna
kunde visa sig.
Fru talman! Med anledning av detta är Folkpartiet
fortfarande emot den nuvarande formen av rättshjälp.
Därför yrkar jag bifall till reservation 2. Jag yrkar
också bifall till reservation 3.