Herr talman! Detta är ett av många betänkanden från civilutskottet om bostäder och byggande. Detta handlar om byggfrågor.
Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer och motioner.
I betänkandet behandlas byggfrågor som spretar åt många håll. Jag kan konstatera att det handlar om tekniska egenskaper för fastigheter, energihushållning, byggfelsförsäkring, bostadsanpassningsbidrag och byggforskning.
Jag väljer här att lyfta fram frågor om energihushållning och energieffektivisering som har stor betydelse både för den enskildes direkta kostnader för boendet men också för, som många andra talare har varit inne på, den globala och nationella miljöpåverkan.
Lättast är det naturligtvis att göra förbättringar i detta sammanhang i nyproduktion. Men de stora vinsterna får man när man kan göra förbättringar i äldre bostadsbestånd. Det blir en vinst både för den enskilde och för miljön i stort.
Johan Löfstrand var också inne på att man då måste ta ställning till miljöpolitiken som helhet. Då kommer man också in på frågor om bland annat omstrukturering av miljonprogramsområden. Men det finns också många andra stora områden med gammal bebyggelse såväl i flerbostadsfastigheter som i enfamiljsfastigheter där dessa vinster skulle kunna bli ganska stora om man ser till att göra detta vid omstruktureringar och ombyggnation av områdena.
Boverkets byggregler för energihushållning har nyligen ändrats, och krav har införts på att byggnadernas användning ska kunna följas upp genom mätsystem. Vi får se hur detta utvecklas och vilka förbättringar som kan göras.
Ett område som jag tycker är viktigt att föra fram gäller de offentliga byggnaderna som kan bli ett föredöme för omstrukturering när det gäller ombyggnation för att spara energi. Tittar man till exempel på de stora delarna som de kommunala fastigheterna men också universitet och statliga byggnader kommer man att kunna göra ganska stora vinster om man verkligen ser över kostnaderna och de förbättringar som man kan göra.
I betänkandet behandlas också en motion om energideklarering, och utskottet konstaterar att det redan finns i befintlig lag.
Separata elmätare är det som ger mest incitament för den enskilde. I hyresfastigheter och i andra fastigheter där det sätts in separata elmätare ser man att man som enskild person kan påverka kostnaderna och också de effekter på miljön som är viktiga.
Det pågår en utredning på detta område som vi vill avvakta innan vi vidtar ytterligare åtgärder. Men jag kan också konstatera att det på många håll i landet finns många projekt, och många är genomförda. Det handlar om åtgärder där man genom att sätta in separata elmätare i fastigheterna kan se effekterna för den enskildes förbrukning.
En annan viktig fråga som kommer upp i betänkandet är den om byggregler för studentboenden. En del av motionärerna vill att man tittar närmare på de byggregler som finns. Det gäller då att kunna bygga billigare studentlägenheter.
På något sätt tycker jag att det blir lite fel när man resonerar om att för enskilda gruppers boende diskutera om att ta bort byggregler. Viktigast är väl att man beträffande byggregler som är besvärliga för byggande av bostäder för studenter och andra måste ha en mer generell syn och försöka få ned kostnaderna för byggnationer totalt sett.
Studenter är, som vi tidigare har konstaterat i denna kammare, inte en homogen grupp. Det finns olika förutsättningar och behov inom den gruppen. Jag tror inte att man löser någonting genom att ta bort byggregler för enskilda grupper.
Något som kanske inte tagits upp här i kammaren när det gäller det här betänkandet är den motion där man tar upp frågan om byggfelsförsäkringar för självbyggare. Som enskild byggare och även som självbyggare, enmansbyggare, måste man teckna en försäkring. Man har dock ingen möjlighet att få ut något på försäkringen om någonting skulle gå fel. När den här motionen kom trodde jag som nyvald riksdagsman i min enfald att det inte var sant, så jag tittade lite extra på den. Men jag konstaterade att det är helt riktigt att försäkringen inte gäller för självbyggare. Inom departementet pågår dock ett arbete. Därmed tycker jag att man kan se en ljusning även när det gäller detta problem.
En annan sak som kommit fram i debatten här i dag är det som Jan Lindholm diskuterar om bostadsanpassningsbidrag för elöverkänsliga. Jag har full förståelse för dina åsikter, Jan Lindholm. Men jag tycker att du resonerar något felaktigt. Viktigast är väl det som kommer fram i betänkandet om hur bostadsutskottet tidigare resonerat när man har avstyrkt tidigare motioner, nämligen att man inte vill att riksdag och regering ska peka ut vissa grupper för vilka bostadsanpassningsreglerna ska gälla. Det viktiga är i stället de bedömningar som handläggarna ute i kommunerna gör. Man diskuterar också om att inte peka ut andra grupper heller, utan det är krav och regler för andra bostadsanpassningar som finns som ska gälla.
Fru talman! Avslutningsvis: Viktigast att konstatera är att det gäller att bygga rätt från början. Det viktigaste budskapet i betänkandet är att man redan från början ska titta på energihushållningen och på olika planläggningar och att man följer den forskning som finns, för när man sedan ska göra om i det befintliga beståndet blir det väldigt dyrt. Det är väl där som jag i diskussionen i samband med det här betänkandet kan se en ljusning. Det gäller alltså den framtida forskningen och att den forskning som finns kommer till nytta i kommunernas planering.