Fru talman! Vi har att behandla ett betänkande som heter
Byggfrågor
. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Betänkandet handlar till största delen om energifrågor, och det är naturligt att det gör det med tanke på den diskussion som är i dagsläget kring just energifrågor och klimatfrågor.
Jag vill först kommentera Socialdemokraternas och Miljöpartiets särskilda yttrande i betänkandet. Där kan vi läsa att det finns en oro på grund av att allianspartierna under föregående riksmöte intog en skeptisk hållning till det nationella programmet Energieffektivisering och energismart byggande. Här är det viktigt att skilja på om man är skeptisk mot metoder och byråkrati, som vi var skeptiska mot, och om man är skeptisk mot energieffektivisering i sig, som vi naturligtvis inte är skeptiska mot. Som jag uppfattar det har man inte riktigt tagit del av det som vi framförde.
När det gäller målsättningen ville vi allianspartier gemensamt i stället rikta fokus på minskade utsläpp av växthusgaser. Vi hade inga andra målsättningar. Jag tycker att det var bra att vi fokuserade på just växthusgaser. Med tanke på den diskussion som alltmer har intensifierats om klimatfrågor känns det än mer naturligt att vi gjorde på det sättet.
När det gäller programmet i övrigt framförde vi att vi ville sätta in de energitekniska frågorna i ett större sammanhang. Vi tog bland annat upp att vi ville ta med frågan om inomhusmiljö och faktiskt också ekonomin i sammanhanget. Det tror vi är viktigt, för till syvende och sist är det ekonomin som kan bli ett avgörande incitament för att det händer något i verkligheten.
Om vi lägger till den nuvarande regeringens intensiva arbete kring miljö- och energifrågor med klimathotet i fokus vill jag nog påstå att det, som det heter, inte finns någon anledning till oro. Men jag respekterar naturligtvis att man vill se ett resultat innan man tar ställning. Men jag är, fru talman, mycket övertygad om att man inte kommer att bli besviken när det gäller detta.
Fru talman! Jag vill också ta upp några reservationer i betänkandet. Miljöpartiet har en reservation som handlar om energideklarationer som ett instrument för ökade energibesparingar och ökad energieffektivitet. Här är vi nog helt ense. Det är bara att konstatera att detta redan är verklighet i och med att det finns en lag som trädde i kraft den 1 oktober 2006 som faktiskt handlar om detta, så det är lite att slå in öppna dörrar, skulle jag vilja påstå.
För tydlighetens skull vill jag ändå framföra att när lagen kom till hade Folkpartiet och även övriga allianspartier inriktningen att lagstiftningen skulle vara lite mindre byråkratisk och med mer tyngdpunkt på möjligheten för fastighetsägarna att satsa på de ur energisynpunkt sämsta husen. Vi är dock i grunden positiva till energideklarationen som verktyg. Genom alliansregeringens arbete med förordningen tycker vi ändå att man fick regelverket en bit i rätt riktning.
Jag förutsätter att även arbetet med de regelförenklingar som nu genomförs av regeringen kan få en viss inverkan och att man ser över även den typen av lagstiftning, för det finns krångligheter i den. Från branschens sida är man ense om att man skulle kunna göra något bra av detta om det bara inte vore så mycket regler och byråkrati kring det hela.
Vi är nu inne i nästa fas när det gäller energideklarationerna. Det är fråga om en informationsfas för Boverkets del. Men jag är helt övertygad om att även branschen kommer att spela en stor roll här och kommer att engagera sig i frågan. Det visade sig även i processen för att ta fram lagstiftningen att man från fastighetsägarnas sida var väldigt mån om att tala om att man i grunden tyckte att detta med energideklarationer var bra. Man såg att det fanns starka incitament för att energieffektivisera sina hus. Det fanns inga motsättningar om det, utan som jag sade förut handlade det om byråkratiska regler och så vidare. I grunden kommer energideklarationerna naturligtvis att kunna vara ett verktyg. Eftersom reservationen tar upp en fråga som i princip redan är löst faller naturligtvis reservationen.
Fru talman! Strax före påsk gjorde jag ett intressant studiebesök på det gamla varvsområdet Norra Älvstranden i Göteborg. Den utveckling som sker där för att ta fram energieffektiva hus visar med all tydlighet att det finns en mycket stor potential att spara energi när det gäller bostadsbebyggelsen. Ett av de hus som man har tagit fram är ett så kallat passivhus, som finns med under en punkt i en reservation från Vänsterpartiet. Här kunde man konstatera att det trots något högre investeringskostnader är en lönsam affär över tid att bygga på det sättet. Det aktuella huset använder bara 44 procent av den totala energi som ett likadant hus byggt enligt dagens byggnormer och med samma yta och samma antal lägenheter hade använt.
Varför berättar jag om detta? Jo, därför att det är ett väldigt bra exempel på att det går att bygga energisnålt och lönsamt utan att vi fattar ytterligare politiska beslut.
Jan Lindholm tar upp att det saknas politik, men det finns oerhört många andra drivkrafter i samhället som faktiskt driver fram bra saker. Det är snarare även här fråga om kunskapsspridning kring att man gör livscykelanalyser och att det blir lönsamt över tid.
I Vänsterpartiets reservation efterfrågas incitament i största allmänhet, men det framgår inte vad det konkret innebär. Om det konkret skulle innebära produktionsstöd och sådant kan jag säga att det är helt inaktuellt. Vi har från alliansregeringens och den borgerliga majoritetens sida väldigt tydligt markerat att några styrande produktionsstöd inte tillhör byggbranschen. Den ska fungera med långsiktiga spelregler.
Bygget där nere visar ändå att det går i verkligheten att bygga energisnålt och på ett lönsamt sätt. Boverkets byggnadsregler har nu förändrats när det gäller hur man anger energikravet. Man har börjat ange det i energi per kvadratmeter och år. I sig är det en bra metod. Det är snarare ett funktionskrav. Det är byggbranschen som sedan får arbeta fram de tekniska lösningarna för att klara av att uppfylla kraven.
Det är naturligtvis viktigt att det finns ett samförstånd, eller åtminstone väldigt god kontakt, med byggbranschen om vad som är möjligt och vad som inte är möjligt så att man hamnar på en nivå som gör att det är genomförbart ur både ekonomisk synpunkt och miljösynpunkt.
Fru talman! Jag skulle vilja nämna två saker som finns i betänkandet och som jag tycker är oerhört viktiga. En är att man från regeringen ser över byggfelsförsäkring för självbyggare. På något sätt blir det snett när man är tvungen att betala in pengar för en försäkring som man sedan aldrig kan utnyttja. Det ser jag som mycket tillfredsställande.
När det gäller forskning kring byggmaterial ska inte vi här i riksdagen bestämma att forskningspengarna specifikt ska gå till byggmaterialforskning eller till någon annan forskning. Men jag kan konstatera att alliansregeringens satsning på att öka forskningsmedlen, inte minst till fakultetsbunden långsiktig forskning, gör att även forskning kring byggmaterial kommer att gynnas. Jag ser att också den sidan kommer att få en positiv framtid med den nuvarande regeringen.