Fru talman! Det är bra att Christine Jönsson upprepar att det är viktigt att göra rätt från början. Vi skiljer oss väl åt såtillvida att vi i Miljöpartiet inte är lika säkra på att byggindustrin och byggsektorn själva kommer att göra det här om det inte finns en politik för det. Vi tror alltså att det behövs en politik på området för att något ska hända. Vi ser ju att det än så länge inte finns någon sådan från den här regeringen.
Det är klart att det kan vara magstarkt att säga att ni ska komma med en lösning. Men det var inte vad jag sade när det gäller de elöverkänsligas situation. Jag tycker att jag i mitt anförande här tidigare liksom inte har behandlat lösningen i frågan. Den vet vi ingenting om. Det behövs mycket forskning innan vi kommer dit.
Det sades här att den här gruppen av människor ska behandlas som andra. Ja, vi vet vad resultatet av det är. De får ingen hjälp med symtomlindring. De får ingen hjälp med att minska sin smärta.
Jag har inte begärt någon lösning. Jag tycker bara att det är tråkigt att den här regeringen agerar precis som föregående regering. Man skickar inga signaler till kommunerna om att dessa inom socialtjänstens ram ska, som de faktiskt borde, ta ett ansvar. Bostadsanpassningsbidrag för de här människorna skulle innebära att en stor och en växande grupp av människor skulle få möjlighet att i sin bostad få en större lindring. Det skulle göra att de därmed har större möjligheter att fungera på dagtid.
Ni pratar mycket om att människor ska komma i jobb. Men då är det en viktig faktor att man faktiskt också får möjlighet att vila, för annars är det svårt att jobba. De här människorna har svårt att komma ut på arbetsmarknaden. Ett sätt att stödja dem vore att se till att de fick möjlighet till bostadsanpassningsbidrag.