Herr talman! Dagens debatt handlar om näringspolitik i Sverige. Lite grann hade jag tänkt ta min utgångspunkt i Almegas rapport, som presenterades i dag, om sysselsättningens utveckling och den ekonomiska utvecklingen samt deras prognos för Sverige. Det var en dyster läsning. Den var betydligt dystrare än Anders Borg var när han presenterade förutsättningarna för framtiden.
Arbetslösheten kommer att öka enligt deras prognos, över 4 procent. Samtidigt konstaterar de att det också finns brist på arbetskraft, att det finns företag i dag som söker arbetskraft. Den här bristen har sin grund i en misslyckad arbetsmarknadspolitik, där regeringen inte har klarat av att matcha arbetssökande med de lediga jobb som finns. Det är ett ansvar som givetvis vilar tungt på nuvarande regering.
Vänsterpartiet har ju föreslagit en rad åtgärder inom andra utgiftsområden när det gäller arbetsmarknadspolitiken för att få en bättre fungerande arbetsmarknad. Men jag tänker inte gå in närmare på det här och nu.
En del av förutsättningarna för hur näringspolitiken ska fungera på ett bra sätt är att den grundläggande infrastrukturen i samhället fungerar. Transporter tänker jag närmast på. Vi kan inte ha ett järnvägssystem som våra företag inte kan lita på, där det blir stopp i systemet under kalla vintrar. Man får inte in råvaror eller delar, och man får inte heller ut dem.
Den andra delen är att kunskapen i skolan måste höjas radikalt för att vi ska kunna möta den globala utvecklingen och konkurrensen därifrån. Därför är det oerhört nödvändigt att det finns insatser där.
Den tredje delen handlar egentligen om hur vi ska möta våra samhällsutmaningar, klimatutmaningen, globaliseringen och människans åldrande. Vänsterpartiet har de senaste två åren lagt fram förslag här i riksdagen som på många sätt skulle kunna vara en del i att möta de utmaningarna. Vi har lagt fram förslag om en innovationsstrategi. Tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet presenterade vi en sådan strategi inför valet 2010.
Nu har riksdagen antagit en forsknings- och innovationsstrategi. Det kan jag säga här och nu att det finns delar i den som är bra, men det finns också brister som skulle behöva åtgärdas om man ska få ut full kraft och fulla möjligheter ur den delen.
Det handlar framför allt om att se till att den möjlighet vi har med innovationsupphandling blir verklighet och inte bara prat från regeringens sida. Därför behövs det också stöd, som Vänsterpartiet har föreslagit, för att höja kunskapsnivån om vilka möjligheter vi har att använda och utnyttja den stora potential som den offentliga upphandlingen har. Det handlar om att bättre kunna utnyttja den kapacitet som finns när statliga myndigheter upphandlar eller när landsting och kommuner upphandlar. Det handlar om ungefär 600 miljarder kronor per år i offentlig upphandling.
Men det handlar också om att mer få en inriktning på morgondagen för att vi ska kunna möta de klimatutmaningar och samhällsutmaningar vi har. Därför måste upphandlingen och politiken vara mer innovationsdriven, alltså ta fram förslag på nya produkter och tjänster eller produktionsprocesser som vi i dag inte ser eller har riktigt klart. Det är det som menas med innovationsupphandling och innovationsdriven tillväxt. Det handlar alltså inte om att köpa upp befintlig teknik, utan vi måste ligga i framkant, höja värdet av de varor och tjänster som vi producerar för att på det sättet möta globaliseringen och den ökade konkurrensen från vår omvärld.
Varför då? Har vi det inte bra som vi har det? Nej, vi tappar exportmarknadsandelar till våra konkurrenter. Det är allvarligt. Det är allvarligt därför att på sikt kommer det att urholka våra möjligheter att finansiera vår välfärd, vår skola och vår infrastruktur. Därför måste vi hela tiden ligga i framkant när det gäller forskning och utveckling.
En del i en sådan strategi är att ge stöd till forskning och utveckling i de små och medelstora företagen, som Vänsterpartiet har föreslagit. Vi har gjort det under flera år, och vi anser att det är en viktig del för att få en mer hållbar utveckling för de små och medelstora företagen. Majoriteten av forskningen sker i dag i en handfull stora företag. Vi måste öka möjligheterna för de små och medelstora företagen när det gäller den delen.
Men vi måste också se till att vi har en infrastruktur som understöder kommersialisering av de forskningsresultat som vi får fram här i Sverige. Vi är duktiga. Vi satsar relativt mycket pengar på forskning och utveckling, men vi får egentligen ut väldigt lite i nya produkter och tjänster. Det är ju det som skapar vår välfärd och vår tillväxt för framtiden. Det skapar sysselsättning och framtidstro som gör att vi också som nation kan utvecklas.
Herr talman! Det finns också delar som vi kan göra direkt i dag för företagen. Jag har under åren här i riksdagen föreslagit en rad åtgärder, och det finns anledning att ta upp några av dem för att visa på att det trots allt är möjligt att i opposition bedriva en politik som så småningom vinner gehör, som ett tankefrö som vi har sått. Det gäller det sjuklöneansvar som företag har i dag för 14 dagar. Vi har sedan slutet av 90-talet varje år drivit frågan här i riksdagen om att slopa sjuklöneansvaret för företag med upp till tio anställda, med en avtrappning upp till 15.
Det här har varit en oansvarig politik, har jag fått höra från regeringen. I dag kan jag konstatera att Miljöpartiet är med. Bra! Socialdemokraterna diskuterar detta, fast med en annan utformning. Centerpartiet diskuterar det. Jag har tagit del av Kristdemokraternas diskussioner när det gäller sjuklöneansvaret, också intressant, och Folkpartiets.
Från Moderaterna har jag inte hört någonting. Det är kanske inte så konstigt. Det är ändå ni som styr regeringen. Ni sitter där som en bromskloss i frågan. Vi skulle kunna lösa frågan. Vi har lagt fram förslaget igen, och vi kommer att driva frågan ända till dess att den är löst.
Det finns också frågor som berör den sociala tryggheten för företagare. Vi menar att personer som driver eget företag med F-skattsedel ska ha samma rätt till trygghet som anställda. Det är rimligt. Frågan berör många företag i dag, framför allt de som har eget företag med få anställda och även de som berörs av ett generationsskifte. Vi anser att det behövs förstärkning av medlen till Almi så att man bättre kan bistå i rådgivningen. Den här frågan är ett problem - eller snarare en utmaning - i landsbygdskommunerna. Där kommer Almi att i framtiden behövas i större utsträckning än tidigare.
Jag har tidigare tagit upp frågan om offentlig upphandling. Här kan vi se att de mindre företagen missgynnas väsentligt i offentlig upphandling. Här behöver regelverket ses över. Det måste ges större möjligheter för företag med få anställda att vara med och ta del av den offentliga upphandlingen. Så är det inte i dag. Därför har vi drivit att reglerna behöver ses över.
Herr talman! Om vi ska klara samhällsutvecklingen måste det finnas en innovationspolitik och näringspolitik som utgår från våra samhällsutmaningar. Vi måste ha en politik som tar fasta på att vara mer resurseffektiv och uthållig i globaliseringen, och vi måste också se till att det finns en politik som underlättar och ger stöd för de mindre företagens möjligheter på exportmarknaden.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 3, som är en motivreservation. Jag står i övrigt bakom Vänsterpartiets förslag.