Herr talman! Sveriges välstånd byggs av företagsamma och strävsamma människor. I ett dynamiskt samhälle möts företagare och entreprenörer av positiva attityder. Goda villkor för företag och företagare skapar tillväxt och fler jobb, vilket i sin tur säkrar den generella och gemensamma välfärden.
Jag har flera gånger tagit upp denna aspekt när vi talar om närings- och företagspolitik. Det är inte så konstigt att jag gör det, för redan när folkpartiledaren Bertil Ohlin var handelsminister i Sverige - för övrigt den bästa statsminister Sverige aldrig haft - myntade han begreppet "de välståndsbildande krafterna", vilket syftade på de företag som bygger Sveriges välstånd och gör så än i dag.
Ett fritt och starkt näringsliv ger människor arbete och trygghet och inte minst ett socialt sammanhang. Dessa krafter är grunden för all den politik vi tar för given och som kallas just välfärd.
Herr talman! Då är det extra roligt att se
Entreprenörskapsbarometern 2012
, Sveriges största attitydundersökning om företagsamhet, som visar att från 2004 till 2012 har kunskapen om företagande och tron att man ska klara av att starta eget företag ökat. Denna ökning är störst bland kvinnorna, och det är särskilt roligt. Här ska också nämnas Tillväxtverkets fyraåriga program för kvinnors företagande och de drygt 100 miljoner kronor som satsats på detta.
För att vi ska kunna trygga de välståndsbildande krafterna också i framtiden krävs reformer som stärker näringslivet. Alliansregeringen har under sina snart sju år vid styret genomfört många reformer för att förbättra företagsklimatet i landet. Det handlar om sänkta skatter, jobbskatteavdrag, rejält höjda anslag till forskning och utveckling, reformerad skola, sänkta arbetsgivaravgifter för unga och mycket mer.
Allt detta är bra, herr talman, men mer måste göras. För min och Folkpartiets del handlar nästa steg om att regelbördan för småföretag ska minska ytterligare och att offentliga beslut ska analyseras ur småföretagarperspektiv.
Trygghetssystemen för företagare måste bli bättre. Det gäller till exempel möjligheten att göra avsättningar till den egna pensionen. Den som vill starta företag ska ha större rätt till tjänstledighet än i dag. Goda möjligheter att försörja sig själv genom företagande, så kallat levebrödsföretagande, vidgar arbetsmarknaden och ökar människors personliga frihet.
Skattesystemet behöver förändras för att förbättra investeringsklimatet och möjliggöra en vital marknad för privat riskkapital. En skatterabatt för forskning och utveckling ska finnas. Företagandet ska ha så goda villkor att fler internationella bolag väljer att ha huvudkontoret i Sverige och inte tvärtom.
Företagens sjuklöneansvar bör slopas samtidigt som arbetsgivarnas incitament att förebygga arbetsrelaterade skador och sjukdomar och därmed också bidra till rehabilitering av anställda måste bli tydligare.
Tillsammans kommer vi i Alliansen att ha många goda förslag framöver för våra företagare.
Herr talman! Enskilda alternativ i välfärdssektorn spelar en viktig roll för att driva på kvalitetsarbetet och öka mångfalden och därmed den enskildes valfrihet. Det är alternativ som dess värre hotas om vi skulle få en annan regering efter valet 2014.
Jag tänker på det förslag om kommunalt veto mot välfärdsföretag som Socialdemokraterna antog på sin kongress nyligen. Detta veto är närmast att betrakta som ett slags näringsförbud för alla med ambition och vilja att starta en fristående skola, eller något annat välfärdsföretag för den delen. Tänk om vi skulle ha lika hårda krav på alla andra företag?
Dessutom drivs många företag inom skol- och, kanske framför allt, vårdsektorn av kvinnor. Vinstförbud och veto slår direkt mot gruppen kvinnor som företagare.
Naturligtvis finns det oseriösa företag också inom dessa sektorer, precis som inom alla andra sektorer. Ett sätt att komma åt problemen är att sätta stopp för de skattedrivna upplägg genom räntesnurror som har förekommit. Det är därför bra att regeringen aviserade förslag på detta område häromdagen så att denna möjlighet starkt begränsas.
Herr talman! Begreppet entreprenör är större än begreppet företagare. En entreprenör är någon som ser nya affärsmöjligheter, nya kombinationer och nya marknader. Då måste vi ha ett samhällsklimat som uppmuntrar entreprenörskap. Utan alla tänkande och kreativa människor skulle Sverige inte överleva. Därför är det så positivt att entreprenörskap och entreprenöriellt lärande numera löper som en röd tråd genom hela det svenska utbildningssystemet. Det startas redan i det som man förr kallade småskolan med Snilleblixtarna, fortsätter med Finn upp och avslutas i eget företagande genom Ung Företagsamhet.
Ett bra historiskt exempel på just entreprenörskapets viktiga roll i Sverige är Volvo, som startades på en servett på en kräftskiva där Assar Gabrielsson och Gustaf Larsson tecknade ned det som än i dag utgör grunden för denna världskoncern. Det är ett företag som nu storsatsar i Göteborg och Västsverige. 35 miljarder investeras de närmaste åren. Det är denna och liknande investeringar som bygger inte bara bilar utan Sverige.
Herr talman! Näringspolitiken handlar i mångt och mycket om generella åtgärder som inte är inriktade på en bransch. Jag kan dock inte låta bli att nämna turismen i Sverige som en riktig framtidsbransch. Turistbranschen är en av de snabbast växande näringarna i Sverige. År 2011 omsatte turistnäringen i Sverige, enligt Tillväxtverket, 264 miljarder kronor och bidrog till 162 300 arbetstillfällen. Det är fantastiska siffror. 2,9 procent, snart 3 procent, av bnp utgörs av turismnäringen. Intäkterna från turismen är i Sverige nu större än vad de är i härliga turistländer som Portugal och Kroatien.
En hel del har också gjorts för att göra livet enklare och lite bättre för turismföretagare. Bland annat har restaurangmomsen sänkts, pengar har satsats på utveckling av destinationer, revisionsplikten har tagits bort, perioden för momsinbetalning har förlängts och ett målmedvetet arbete pågår för att minska regelkrånglet, vilket även gynnar denna bransch. Just sänkningen av restaurangmomsen i kombination med de sänkta arbetsgivaravgifterna för ungdomar har gjort att många jobb för unga har skapats inom turistbranschen, vilket vi har hört här tidigare.
Tillväxtverket har förra året fått ett uppdrag att genomföra insatser för hållbara turistdestinationer och stärka de små och medelstora företagen. Regeringskansliet har också startat ett projekt som kallas Attraktionskraft Sverige, och det arbetet ska redovisas under nästa år.
2010 presenterade besöksnäringen en gemensam strategi för hur turismen ska öka fram till år 2020. Visionen är att omsättningen ska fördubblas till 500 miljarder kronor. Det gemensamägda bolaget Svensk Destination har bildats för att bidra till fler mogna destinationer i Sverige. Bolaget verkar tillsammans med regioner, destinationer och företag i ett strategiskt samarbete. Det ska bli mycket spännande att följa detta arbete framöver. Som vi hör laddas det rejält i ladorna, och mycket arbete håller på att göras.
Herr talman! Till sist: De kreativa näringarna är sannerligen en spännande del av näringslivet. Sverige är faktiskt mycket duktigt på att producera internationella hits inom musikens område, utveckla spel för en världsmarknad, och vem känner inte till det svenska deckarundret?
Här beslutade regeringen om en handlingsplan 2009 och avsatte dessutom 70 miljoner kronor för detta arbete. Rådgivning, inkubatorer och samarbete i nätverk prioriterades för en ökad konkurrenskraft och innovationsförmåga. Just nu arbetas det vidare med att ta till vara alla goda erfarenheter för att kunna peka ut en fortsättning.
När det gäller bolagsstyrelser vill jag lyfta fram de statliga bolagen som ett föredöme. Kvinnor utgjorde 29 procent i gruppen vd:ar i december 2011. Andelen kvinnor i ledningsgruppen i statliga företag uppgick samma år till 38 procent, och av styrelseledamöterna var 49 procent kvinnor. Dessa siffror visar att vi är på god väg, och på rätt väg, mot ökad jämställdhet i de statliga bolagen även utan kvotering. Och jag tror att vi är där också i de privata bolagen om några år, även utan kvotering.
Därför, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.
(Applåder)