Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner. Jag kommer också att presentera delar av betänkandet, och sedan kommer vi i Moderaterna att hjälpas åt och fördela frågorna. Hans Rothenberg kommer att tala om innovation, Boriana Åberg om kvinnors företagande och Olof Lavesson om kreativa näringar.
Innan jag går in på mitt anförande tänkte jag ge Carina Adolfsson Elgestam ett litet försprång. Fundera på en sak, och sedan hoppas jag att du begär replik så att vi kan diskutera frågan vidare. Jag tänkte räkna upp några namn och se om du kan hitta sambandet: Johan, Lars, Anders, Jim, Torbjörn, Lars-Göran, Bengt-Erik, Roland, Kjell-Åke, Christian, Tomas, Thomas, Leif och Magnus. Fundera lite om vad detta kan vara, och sedan hoppas jag att du begär replik på mig så att jag kan utveckla detta vidare.
Alliansen har under snart sju år tagit ansvar för ekonomin i Sverige och lotsat Sverige igenom en historiskt djup finansiell kris. Vi har kommit torrskodda ut på andra sidan, och detta hade aldrig varit möjligt om vi inte hade fört en ansvarsfull politik på flera plan.
Avundsjukt tittar världen mot norr för att lära och hämta kunskap om vad vi har gjort, vad vi gjorde så väl och vilka lärdomar man kan dra av detta. Det betyder inte att vi har lutat oss tillbaka och säger att vi är nöjda, inte behöver göra mer. Om vi ska bibehålla tillväxt och sysselsättning ställer det naturligtvis krav på många politikområden. Det vi hanterar i näringsutskottet är bara en del av den näringspolitik som vi vill ska vara en symbol för ett starkt näringslivsklimat i Sverige. Det finns andra saker som starkt påverkar, naturligtvis hela skattepolitiken, arbetsmarknadspolitiken och inte minst utbildningspolitiken. På alla områden har alliansregeringen sett att det behövs reformer, och vi införde också många av reformerna redan när vi tillträdde. Det här har naturligtvis kritiserats av oppositionen, och det tar tid att se effekter av till exempel förändringar i skolan och i politiken som rör utbildning.
Vi vet att det kommer nya kriser. Vi vet att omvärldsfaktorer påverkar oss och att vi i allra högsta grad måste vara på tå. Sverige är ett exportberoende land, och en stor del av marknaden är utanför Sveriges gränser. Därför är vi naturligtvis påverkade av hur ekonomin sköts i andra länder och de politiska signalerna i andra länder. Men vi fortsätter att kämpa för ett gott företagsklimat i Sverige. Det handlar om företagande och jobb, att Sverige kan bibehålla en stark konkurrenskraft.
Herr talman! Det är många faktorer som påverkar allt detta. Det ser vi inte minst i den undersökning som presenterades av Svenskt Näringsliv i måndags. Man har tittat på respektive kommun i Sverige och gjort en rankning av vem som har det bästa lokala företagsklimatet. Man har mätt attityder bland tjänstemän, medborgare och politiker. Man har också tittat på skatter och bemötande.
Det framgick att tre kommuner var i topp, nämligen Solna, Vellinge och Trosa. Vad har de tre kommunerna gemensamt? Jo, de är alla tre alliansstyrda. Det spelar roll vad man gör på det lokala planet. Det finns inte annorlunda regelverk i Vellinge, Solna och Trosa än i andra kommuner. Man har samma lagar och regler att förhålla sig till. Men det handlar om attityder och vad som kan göras på det lokala planet. Det är lätt att stå här och diskutera näringslivsfrågor, vilket vi tycker är roligt, och att vi alla förstår att företagare och människor som vågar satsa fullt ut på sina drömmar om att bli företagare är viktiga för Sverige. Men vad vi gör i den lokala politiken är också viktigt.
Vad kan vi lära av detta? Jag tror att ni också har mött detta när vi talar om regelförenkling. Många gånger handlar det inte om de stora reformerna, till exempel sänkta arbetsgivaravgifter. Det är inte vad man vill diskutera, utan huruvida det går att få en bättre dialog med tjänstemännen på miljökontoret så att de även kan fullfölja sitt serviceuppdrag och inte bara titta på myndighetsutövningen. Som företagare kan man känna sig jagad, att någon vill sätta dit mig, men det är ingen som vill hjälpa mig att göra rätt. Därför är det som görs i den kommunala politiken och i den lilla kommunen viktigt.
Mycket handlar om regelförenkling. Vad kan vi göra? Kan man bedriva näringspolitik bara via näringslivsenheten i kommunen, eller måste man ha denna syn på företagande genom hela den kommunala verksamheten?
Trosa har använts som ett gott exempel på integration. Många företag har behov av kompetens och kan anställa människor med utländsk bakgrund, så att de på så sätt kan få en snabb introduktion i näringslivet och i det svenska samhället.
Herr talman! Arbetslinjen börjar i företagandet. För att en stark arbetslinje ska bli trovärdig krävs ett starkt företagande. Vi menar att detta är en förutsättning för att människor ska få arbete och egen försörjning. Vi menar att alla jobb behövs. Jobb och en egen inkomst är en starkt bidragande faktor till trygga och självständiga människor.
Vår politik har hela tiden syftat till att jobben ska bli fler, att fler människor ska komma i sysselsättning och på så sätt bidra till samhället. Men det är också för den egna personliga utvecklingen och för att känna trygghet i den gemenskap som finns på en arbetsplats och i en egen försörjning.
Därför måste jag fråga Socialdemokraterna varför man säger nej till arbeten i vissa branscher.
Vi sänkte restaurangmomsen från 25 procent till 12 procent på restaurang- och cateringtjänster. Det tillsammans med sänkta arbetsgivaravgifter för unga människor har bidragit till att många har fått arbete i branschen.
Detta gav resultat nästan omedelbart. Inom tre månader efter att det infördes hade man 14 500 fler jobb inom restaurangnäringen på Arbetsförmedlingen. Det är 20 procent fler än vid samma mätpunkt året innan. Detta verifieras också av branschföreningen Visita, som säger att detta var en direkt följd av den sänkning av momsen som gjordes.
Socialdemokraterna vill vifta bort detta med att det bara handlar om Toast Skagen. Men hur kan ni med den retoriken vifta bort 14 500 arbeten? Många av dem som fick arbete kom direkt från arbetslöshet och utanförskap. Vad är Socialdemokraternas besked till människor som har fått arbete tack vare denna sänkning?
Är det detta vi menar med ökat företagande? Eller är det så att politiken ska visa var företagandet behövs bäst? Vi säger nej till företagare i en bransch men ja till någon annan. Här vill man återinföra och fördubbla restaurangmomsen.
Ni
frågade snabbt efter en utvärdering av effekterna av sänkningen. Nu frågar
de
: Varför vill ni fördubbla restaurangmomsen och arbetsgivaravgifterna för unga människor?
Herr talman! Restaurangerna kanske inte har sänkt priserna, men de har banne mig sänkt arbetslösheten.
Det är genom kunskap och idéer som omsätts i lönsamma verksamheter som vi skapar långsiktigt hållbar tillväxt och ökad sysselsättning.
Alliansen är fast besluten att fortsätta att bedriva en politik för goda villkor för att Sverige ska ha ett entreprenörs- och företagsklimat i världsklass. Det är genom kunskap och idéer som omsätts i lönsamma verksamheter som grunden för långsiktigt hållbar tillväxt och ökad sysselsättning kan skapas.
(Applåder)
I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson, Jonas Jacobsson Gjörtler, Olof Lavesson, Hans Rothenberg, Boriana Åberg (alla M), Anders Ahlgren och Helena Lindahl (båda C) samt Mats Odell (KD).