Fru talman! I betänkandet
Internationell hållbar utveckling
som vi diskuterar i dag tar vi upp viktiga frågor. Det har berörts i de tre tidigare anförandena. Vi behandlar här FN:s konferens om hållbar utveckling, det så kallade Rio + 20-mötet som hålls den 20-22 juni. Det handlar om ett långsiktigt ansvarstagande för att nå en hållbar utveckling. Klimatförändringar och påverkan på vår miljö är stora utmaningar. Det gäller inte minst världens fattigaste länder. Miljöpåverkan stannar inte vid några nationsgränser och den försvårar det arbete som vi gör världen över för att bekämpa fattigdomen. Det måste hanteras globalt genom ett ansvarstagande från världens alla länder. Världsfattigdomen är en av de största utmaningar vi står inför. Rio + 20-mötet hålls 20 år efter det förra stora mötet om hållbar utveckling. Det var det så kallade Agenda 21-mötet som hölls i Rio 1992.
För 40 år sedan, 1972, hölls här i Stockholm det första liknande mötet över huvud taget. Här fattades beslut om att inrätta FN:s miljöprogram UNEP. Nästa vecka står den svenska regeringen värd för ytterligare en konferens om hållbar utveckling, Stockholm + 40, för att uppmärksamma att det är 40 år sedan FN:s miljöprogram bildades och för att skapa en plattform inför Rio + 20 i juni. Förhoppningen är att diskussionerna och det som framkommer här i Stockholm ska kunna få en avgörande betydelse i Rio. Det är bra om Sverige kan vara med och sätta agendan inför Rio. Sverige är som vi vet en drivande kraft i dessa frågor.
Grön ekonomi inom ramen för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling samt det institutionella ramverket för hållbar utveckling är de teman som behandlas vid Rio-mötet.
Fru talman! Från vår sida i riksdagen och utrikesutskottet har vi varit positiva till att dessa frågor tas upp på hög nivå. Vi har också varit tydliga med att understryka vikten av den grundläggande roll som demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, transparens och ansvarsutkrävande har för hållbar utveckling, och vi är positiva till att FN:s högnivåpanel påpekar hur viktiga dessa faktorer är för att människor ska kunna göra hållbara val.
Vi är också noggranna med att påpeka att det är viktigt att Rio-mötet kommer fram till konkreta resultat. Att man kommer överens om konkreta åtaganden som omfattar samtliga länder är mycket viktigare än att man får fram ett välskrivet dokument där det saknas tydliga målformuleringar som stakar ut vägen för vad som ska uppnås. Då är risken att det blir mycket snack och lite verkstad. Vi vill att det ska hända mycket, så hellre mer verkstad och mindre snack.
Fru talman! Betänkandet tar upp ett antal motioner, och det finns ett särskilt yttrande. Det kan verka som om det råder stor oenighet i den här frågan. Men om man tar del av reservationerna och det särskilda yttrandet kan man se att de ligger väldigt nära det som står i betänkandet i övrigt. I många fall är det helt i linje med utskottets ställningstagande, men det finns självklart nyansskillnader.
Vissa saker vill vi göra på olika sätt. Det stod tydligt när Christina Höj Larsen från Vänsterpartiet talade. Vi har olika syn i vissa frågor, men i det stora hela har vi en bred uppslutning när det gäller det fokus som vi vill ha på hållbar utveckling. Det är inte ett problem utan snarare en styrka som gör att vi från svenskt håll kan betona att vi har en bred uppslutning när det gäller de här frågorna. Det ger oss styrka och möjlighet att sätta agendan.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.