Fru talman! Sveriges politik för global utveckling syftar till att minska världsfattigdomen genom en globalt hållbar och rättvis utveckling. År 1972 hölls den första globala miljökonferensen i Stockholm med inrättandet av FN:s miljöprogram, Unep, som följd. 15 år senare definierade Brundtlandkommissionen hållbar utveckling som utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.
För oss kristdemokrater är detta en definition som ännu i dag bör vara vägledande för våra ansträngningar att göra världen mer hållbar. Det är en definition som ligger väl i linje med den kristdemokratiska förvaltarskapstanken. Vi människor har ett ansvar att bruka och bevara, inte förbruka, vårt samhälle, vår ekonomi och vår miljö.
Dagens slit- och slängsamhälle inverkar negativt inte endast på vår generation. Det riskerar att drabba våra barn och barnbarn mycket hårdare än det har drabbat oss. Vi har ett gemensamt ansvar att förhindra att så sker.
År 1992 hölls FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio de Janeiro. Det var ett möte som mynnade ut i att handlingsprogrammet Agenda 21 antogs. En bred ansats till hållbar utveckling vann stort stöd och FN:s klimatkonvention undertecknades.
Den 20-22 juni i år möts världens ledare återigen i Rio. Det uttalade syftet med mötet är att stärka förutsättningarna för en grön ekonomi inom ramen för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling liksom att etablera ett globalt, institutionellt ramverk för att säkra en sådan utveckling.
Fru talman! Som utrikesutskottet mycket riktigt påpekar i sina överväganden slår klimatförändringarna extra hårt mot världens fattiga. Utrikesutskottets påpekande om vikten av att klimatsäkra svenska biståndsmedel är viktigt för att minska klimatförändringarnas negativa effekter för de fattiga.
Sverige kan dock inte stå ensamt i kampen mot klimathotet. Klimathotet känner inga gränser. Det är globalt och kräver därför ett kraftfullt globalt gensvar för att hanteras, minimeras och slutligen hindras. Durbanmötet i december 2011 lyckades nå viss framgång i kampen mot klimatförändringarna, men mycket återstår dock att göra.
Beslutet att upprätta en grön klimatfond till stöd för gröna anpassningsåtgärder är ett positivt exempel på vad som åstadkoms. Kanada, Ryssland och Japan är några av världens största utsläppsbovar, och deras beslut att inte ansluta sig till en förlängning av Kyotoprotokollet är beklagligt. Dessa länder, liksom USA, borde också ta sitt ansvar.
Politisk vilja, solidaritet med nuvarande och kommande generationer samt kraftfulla handlingsprogram krävs för att komma till rätta med klimathotet. För att säkerställa att Rio + 20 mynnar ut i ett konkret handlingsprogram för hållbar utveckling måste därför både de sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensionerna beaktas.
Fru talman! Kristdemokraterna ställer sig bakom regeringens prioriterade områden inför Rio + 20-mötet. Jordens resurser är knappa. Ett hållbart energi- och vattennyttjande bör ha en självklar plats på agendan. Europaparlamentets resolution från september 2011 betonar just vikten av att EU under Riomötet går i bräschen för att öka energieffektiviteten liksom nyttjandet av förnybara energikällor. Vatten, sol och vind är garanter för vår hållbara framtid, inte kol och inte olja. Ohållbara jord- och skogsbruksmetoder hör gårdagen till och måste ersättas med hållbara alternativ.
Fru talman! Demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, transparens och ansvarsutkrävande är grundförutsättningar för att få till stånd en verkligt hållbar utveckling. Många av jordens människor föds ofria. Många föds i ofria stater utan frihet i förhållande till sina behov, utan frihet att yttra sig och utan frihet från fattigdom och förtryck.
Vi kristdemokrater menar att utan respekt för mänskliga rättigheter och garantier för mänsklig säkerhet kan sann frihet och hållbar utveckling inte skapas. Avsaknad av mänskliga rättigheter liksom odemokratiska samhällsstrukturer främjar inte fattigdomsbekämpning och därmed hållbar utveckling. Det är endast genom demokratiska processer och respekt för mänskliga rättigheter som totalitära tankar, maktmissbruk och korruption kan bekämpas. Först då kan fattigdom bekämpas och hållbar utveckling skapas.
Fru talman! Kristdemokraterna menar att strävandena efter hållbar utveckling i första hand kan och bör skapas på lokal nivå. Civilsamhället måste spela en större roll i utformningen av globala handlingsprogram för hållbar utveckling. Med dess närhet till människor och dess kunskaper och insikter om människors behov står civilsamhället mycket väl rustat att avgöra vad som krävs för hållbar utveckling på lokal nivå. Därför välkomnar vi regeringens aktiva samarbete med CSO:er inför och under Rio + 20.
För att vi ska kunna tala om verklig hållbar utveckling måste den också vara regional och global till sin natur. Genom Europeiska unionen och ett stärkt FN kan detta göras möjligt. Vi delar biståndsministerns uppfattning om betydelsen av att säkerställa att samtliga tre dimensioner av hållbarhetsbegreppet bättre integreras i FN:s arbete samt att FN:s huvudsakliga organ på detta område stärks.
Målsättningarna för hållbar utveckling som förväntas antas i Rio bör vara tydligt definierade med klara tidsplaner. Regeringens ambition att Rio + 20 ska bli startskottet för utformandet av en rad globala hållbarhetsmål som världen kan enas om senast 2015 är välkommen. Ett globalt giltigt ramverk är vad som krävs för att nå en hållbar värld.
Fru talman! Rio + 20 innebär ett gyllene tillfälle att möta de många kriser vår värld står inför. Faktum är att klimathotet är mer reellt än någonsin, att det leder till svält och ogripbara flyktingkatastrofer i Afrika och på en del andra håll. Låt oss hoppas att politisk vilja finns för att Rio + 20 och de fortsatta klimatsamtalen förmår skapa en mer hållbar värld.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.