Fru talman! Man kan allmänt säga att nästan alla
regeringar hittills har visat en stor kallsinnighet mot
en breddad agenda. Jag kan i och för sig inte vara
säker på exakt vilka diskussioner som förs i alla de
respektive parlamenten under hösten inför Helsing-
forsmötet. Men en stor majoritet av länderna vill
fortfarande se en begränsad dagordning för rege-
ringskonferensen och därmed möjligheten att kunna
hantera den inom detta år. Det känner jag mig relativt
säker på.
Resultaten av en bredare agenda handlar framför
allt om kommissionens förslag om ett helt nytt för-
drag - att man skulle dela upp fördraget i två delar.
Detta skulle leda till väldigt segslitna diskussioner
mellan och inom länderna. Många medlemsländer
skulle se behov av nya folkomröstningar för att kunna
anta ett sådant helt nytt fördrag. Det skulle alltså
kunna innebära en mycket stor fördröjning av hela
utvidgningsprocessen av EU.
Man kan fråga sig varför ett sådant här förslag
läggs fram när det har mött så lite entusiasm från
medlemsländernas sida. Medlemsländerna hade redan
sagt att de inte ville ha en sådan här grupp av vise
män. Rådet tillsatte ändå en grupp av vise män, och
nu har man kanske inte helt velat säga nej till alla de
vise männens förslag redan från början. Men jag
hoppas att det kommer att bli en tydlig signal från
medlemsländerna i Helsingfors så att man då kommer
att ta bort de här förslagen från de s.k. vise männen.