Fru talman! Nu stämmer inte Lars Tysklinds verklighetsbeskrivning riktigt. Jag har tittat på hur man har gjort i olika kommuner. Det är lite oroväckande att de kommuner som har lyckats med detta är de som inte har fått sina beslut överklagade av någon privatperson i kommunen. Rent rättsligt kan man alltså gå på pumpen om man läser regelboken på det sättet.
I dag har vi hastighetsgränserna 30, 40 och 50, och man ska motivera väldigt noga om man ska ha något annat än 50 i tätort eftersom 50 är bashastigheten. Om man i stället hade 30 som bashastighet i tätort skulle man behöva motivera varför man i stället ska höja hastigheten till 40 eller 50. Jag ser att det är en bättre ordning, en ordning som skulle leda till att vi över hela landet fick bättre hastigheter i våra tätorter. Det skulle också bli enklare för kommunpolitikerna att göra hastighetsplaner i tätorten.
Återigen frågar jag: Vad är problemet med att ändra bashastigheten i tätort från 50, som vi har haft i hur många år som helst, till 30, som är ett modernt sätt att se på vilken hastighet vi ska ha i städer och tätorter?