Herr talman! Trafikutskottets betänkande 13
handlar om statens ansvar på postområdet. I betän-
kandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till
ändringar i postlagen. Ändringarna syftar dels till att
på ett förbättrat sätt uppnå de postpolitiska målen,
dels till att anpassa lagstiftningen till ett nyligen beslu-
tat EG-direktiv.
Förslaget i betänkandet innebär bl.a. att det nuva-
rande begreppet grundläggande postservice i postla-
gen ändras till samhällsomfattande posttjänst. Det
övergripande målet skall liksom hittills vara att alla
skall kunna skicka och ta emot adresserade försändel-
ser. Detta mål skall kompletteras med ett servicemål
som preciseras i lagtext, tillståndsvillkor och avtal.
Paketbefordran föreslås inte längre utgöra post-
verksamhet. Tillstånd kommer följaktligen inte att
krävas för denna service. Servicen kommer dock även
i fortsättningen att utgöra en del av den samhällsom-
fattande posttjänsten.
Tillstånd att bedriva postverksamhet föreslås för-
enas med villkor som behövs för att säkerställa den
samhällsomfattande posttjänsten.
Kravet på rabatterat porto för privatpersoner slo-
pas, och ett förenklat redovisningskrav inrättas. I
stället föreslås ett bemyndigande för regeringen att
meddela föreskrifter om ett pristak för postverksam-
het.
Kravet på enhetliga priser hindrar inte en diffe-
rentierad prissättning på olika tjänster om det för
dessa finns en differentierad kostnadsbild. En tjänst
som innebär lokal befordran kan därmed erbjudas till
ett lägre pris under förutsättning att tjänsten erbjuds
inom hela landet och att priset för lokal befordran av
enstaka försändelser är enhetligt över hela landet.
Det är inte minst ur regionalpolitiska skäl av avgö-
rande betydelse för såväl privatpersoner som företag,
organisationer och offentlig förvaltning att det finns
en fungerande postservice i alla delar av landet. Sta-
ten har, och skall även fortsättningsvis ha, ett ansvar
för den rikstäckande post- och kassaservicen. Det
innebär att man skall kunna nå alla med brev och
paket samt betalningar oavsett adressort.
Servicekraven på den samhällsomfattande
posttjänsten i postlagen anges som att posttjänsten
skall vara av god kvalitet och att det skall finnas möj-
lighet för alla att få aktuella försändelser befordrade
till rimliga och, vad gäller enstaka försändelser, en-
hetliga priser.
Med betänkandets förslag kommer det övergri-
pande målet för posttjänsten och kraven på serviceni-
vån att definieras var för sig. Härigenom öppnas en
möjlighet att diskutera alternativa servicenivåer. Det
ger en flexibel och långsiktigt hållbar definition av
posttjänsten, kombinerad med en sevicenivå som kan
ändras vid behov.
I betänkandet föreslås att det i postlagen införs en
bestämmelse om att tillstånd att bedriva postverksam-
het får förenas med villkor om skyldighet för till-
ståndshavare att t.ex. tillhandahålla en samhällsomfat-
tande posttjänst, att i verksamheten ta hänsyn till
handikappades behov av särskilda posttjänster och att
beakta totalförsvarets behov av posttjänster.
Majoriteten i utskottet anser att fördelarna med att
förena tillstånden med villkor är flera. Det skapar
exempelvis möjlighet att differentiera kraven med
hänsyn till bl.a. omfattningen av respektive operatörs
verksamhet.
I reservation 1 anser Moderata samlingspartiet och
Folkpartiet att tillståndsplikten för befordran av brev
bör avskaffas och att det inte heller finns något behov
av prisreglering. Jag tolkar det så att uppfattningen i
reservationen bygger på en helt annan syn än den som
vi i majoriteten står för vad gäller marknadens möj-
lighet att klara en rikstäckande servicenivå som är lika
för alla.
Vi socialdemokrater menar att en fungerande
marknad inte råder i hela landet. Genom tillstånds-
villkor garanteras alla och hela landet fungerande
posttjänster. Det blir användarnas behov och önske-
mål, och inte marknadens, som sätts i centrum vid
utformning av den posttjänst som staten skall säker-
ställa. Samma basservice kommer att säkerställas.
Därmed tillgodoses också de regionalpolitiska
krav på grundläggande postservice som tas upp i
några av de andra reservationerna.
Den postala infrastrukturen behandlas inte i be-
tänkandet. Sedan regeringen överlämnade propositio-
nen till riksdagen har Post- och telestyrelsen till rege-
ringen, på regeringens uppdrag, överlämnat en rap-
port med titeln Postal Infrastruktur - postnummer,
eftersändning och postboxhantering. Rapporten be-
reds för närvarande i Regeringskansliet. I avvaktan på
resultatet av den beredningen föreslås att inga åtgär-
der nu vidtas.
Utvecklingen på postmarknaden präglas av en
snabb förändring. Det är inte enbart tillkomsten av
nya aktörer inom traditionell postbefordran som står
för förändringarna.
Vad gäller brevbefordran sker en snabb tillväxt av
elektroniska substitut.
På betaltjänstområdet sker en kraftig nedgång i
antalet transaktioner. Det beror främst på att den
tekniska utvecklingen och framväxten av nya tjänster
ändrat beteendet hos kunderna. Förändringarna har
skapat en ny konkurrensbild gentemot traditionell
postverksamhet.
I reservation 1 framförs synpunkter på Posten
AB:s agerande på postmarknaden. Synpunkterna har
kanske inte så mycket med den nu aktuella postlagen
att göra, eftersom det är postlagen vi hanterar och inte
Posten AB:s verksamhet, men jag väljer ändå att
kommentera den delen i reservationen.
Reservanterna utgår från den omständigheten att
Posten AB vid ett flertal tillfällen varit part i mål och
ärenden som handlagts inom ramen för konkurrensla-
gens bestämmelser och framhåller att det är oaccepta-
belt att Posten AB bryter mot konkurrenslagen.
Jag har naturligtvis inte någon anledning att här i
talarstolen ta Posten AB i försvar, men jag vill ändå
erinra om att riksdagen, när vi hade en borgerlig ma-
joritet, tog ett beslut 1993 att ombilda Postverket till
ett av staten helägt aktiebolag och då också godkände
förändringar i fråga om statsmakternas styrning, insyn
och kontroll. Posten AB borde, enligt beslutet, så
långt möjligt verka under samma förutsättningar som
vanliga aktiebolag. Det blev därmed en uppgift för
Posten AB:s styrelse att utforma mål och strategier för
verksamheten.
Denna nya roll för Posten AB, i förhållande till
Postverket, har medfört att nya situationer har uppstått
på det konkurrensrättsliga området. Till detta kommer
att den nya konkurrenslagen trädde i kraft så sent som
den 1 juli 1993, endast ett halvår efter brevmonopo-
lets upphörande. På en sådan marknad, med nya för-
utsättningar, nya aktörer och ny lagstiftning, är det
knappast ägnat att förvåna att viss osäkerhet råder om
inom vilka ramar det nya postbolaget kan agera.
Flera ärenden som hamnat hos Konkurrensverket
är sådana som Posten AB själv initierat genom att
begära s.k. icke-ingripandebesked. Posten AB har
också i samtliga fall efter det att Konkurrensverket
meddelat ett beslut som gått emot Posten AB följt
detta men i vissa fall begärt omprövningar i högre
instans.
Majoriteten ser ingen anledning att vidta några
ytterligare åtgärder. Vi utgår naturligtvis från att
Konkurrensverket även fortsättningsvis följer till-
lämpningen av lagstiftningen inom området.
I reservation 5 tas frågan upp om att Posten tagit
ut avgifter för lantbrevbäring och att Posten AB för-
ändrat sin policy gentemot kunder som bor utanför
ordinarie lantbrevbärarlinjer.
Jag vill då påminna om en gammal grundregel
som säger att det skall finnas två avlämningsställen
per kilometer enkel färdväg. Om det kravet inte är
uppfyllt är önskemålet att postlådan skall vara place-
rad längs lantbrevbärarens huvudväg. Det finns
emellertid möjligheter till service utöver denna
grundnivå. Den som vill att lantbrevbäraren skall göra
en avstickare från huvudvägen kan få en sådan utökad
service men då mot betalning.
När Posten AB:s Malmöregion - som första regi-
on i landet - 1995 såg över utdelningspolicyn upplev-
de naturligtvis en del av de knappt 8 procenten av
berörda lantbrevbärarhushållen att de plötsligt tving-
ades betala för något som de tidigare fått gratis. I det
sammanhanget gjordes undantag för gamla och han-
dikappade. Åtgärderna väckte en intensiv debatt, som
också återspeglas i reservationerna.
Enligt de uppgifter som jag har inhämtat finns för
närvarande inte några planer på ytterligare översyn i
stor skala över hela landet. Men vi kan naturligtvis
inte bortse från att det framgent kan komma att krävas
mindre anpassningar vid bl.a. förändringar i befolk-
ningsstrukturen.
Utskottsmajoriteten ser det som angeläget att det
finns en god postservice på landsbygden och förutsät-
ter att Post- och telestyrelsen bevakar att de regler
som Posten AB tillämpar väl håller sig inom uppsatta
servicemål. Därmed tryggas, som vi ser det, en god
postservice på landsbygden och tillgodoses de förslag
som förs fram i reservation 5.
Med riksdagens bifall till betänkandet får Post-
och telestyrelsen ett sektorsansvar på postområdet.
Myndigheten skall ha ett övergripande ansvar för att
postmarknaden fungerar effektivt ur konsumentsyn-
punkt.
PTS skall övervaka att operatörernas verksamhet
uppfyller de krav som ställs i postlagen och bevaka att
de postpolitiska intentionerna uppfylls.
Ansvarsfördelningen gentemot Konkurrensverket i
konkurrensfrågor är tydlig. Till Konkurrensverkets
befogenheter hör att tillämpa konkurrenslagen på de
områden som inte omfattas av en särskild reglering i
postlagen.
Ett bifall till de förslag som framförs i reservation
7 av Moderata samlingspartiet skulle leda till bety-
dande oklarheter på konkurrensområdet. Men jag kan
för min del förstå yrkandets bakomliggande ideolo-
giska motiv.
Socialdemokraternas uppfattning är att en funge-
rande postmarknad mår bäst av klara spelregler med
en sektorsmyndighet som övervakar postlag och följer
upp postpolitiken och av att konkurrensfrågorna han-
teras av den myndighet som är satt att bevaka dessa.
Vi från utskottsmajoriteten anser att staten även i
framtiden bör ansvara för att en väl fungerande och ur
konsumenternas synvinkel säker betaltjänst finns i
hela landet.
Regeringen har tillsatt en utredning om statens an-
svar för en grundläggande betaltjänst och kontantför-
sörjning. I avvaktan på utredningen föreslås att nuva-
rande ordning med ersättning till Posten AB för den
rikstäckande kassatjänsten bibehålls.
Posten AB är dock inte under utredningstiden
förhindrad att genomföra förändringar i kontorsnätet,
under förutsättning att tillgången till kassatjänster inte
försämras.
Vi utgår också ifrån att de rationaliseringar och
organisationsförändringar som görs sker på ett för
personalen ansvarsfullt och acceptabelt sätt, men
också med sociala hänsyn tagna.
I avvaktan på utredningen föreslås inga ytterligare
åtgärder.
Herr talman! Med det som jag här har anfört yrkar
jag bifall till hemställan i trafikutskottets betänkande
TU13 i dess helhet och avslag på samtliga reservatio-
ner.
Jag vill å utskottsmajoritetens vägnar uttrycka ett
tack för det goda samarbete som vi har haft under det
här året. Vi fick oss påskrivet att vi var det utskott
som hade den minsta sammanträdestiden. Men sam-
tidigt är vi ett av de utskott som har den mesta samva-
rotiden. Vi har varit ute på väldigt mycket övningar
tillsammans, och det har betytt mycket för vår sam-
manhållning och vårt interna arbete.
Ett särskilt tack vill vi rikta till utskottets avgåen-
de ledamöter och till vårt fina utskottskansli.