Herr talman! Låt mig först konstatera att trafikut-
skottet redan i går avtackade allt och alla under ange-
näma former under en middag.
Trafikutskottets betänkande nr 13 behandlar sta-
tens ansvar på postområdet.
Jag skall till att börja med säga att den proposition
som ligger till grund för betänkandet i många och
långa stycken går åt rätt håll och drar hela frågan till
en bättre ordning än den som har varit. Vi tycker dock
att det finns mer som skulle ha kunnat preciseras.
Därmed skulle man ha kunnat skapa ett mer långsik-
tigt och stabilt regelverk som både skulle kunna göra
postmarknaden mer effektiv och kanske även höja
etiknivån - något som jag tror att marknaden skulle
må bra av.
Det råder ju ingen tvekan om att det varit turbu-
lens på postmarknaden. Det beror delvis på en mycket
stor omvandlingsprocess som hela posten genomgår
för närvarande med sjunkande brevvolymer, sjunkan-
de transaktioner i kassaverksamheten, precis som i
bankerna och försäkringsbolagen, till följd av väsent-
liga förbättringar av tekniska hjälpmedel, till följd av
ökande konkurrens från nya tekniker, nya medier och
olika, nya typer av krav som ställs på snabb förmed-
ling av det skrivna ordet och liknande saker.
Postmarknadens strukturomvandling har inneburit
stora påfrestningar för Posten AB och dess personal
med betydande nedskärningar och omplaceringar.
Men det har också skett betydande förändringar till
följd av omregleringen av postmarknaden, där Posten
har konkurrensutsatts. Därmed har det även skapats
en mer direkt konkurrens på brevområdet. Det har
inneburit att Posten själv har fått en del problem och
skapat en del problem i och med att man har haft
svårigheter att anpassa sig till den nya konkurrenssi-
tuationen.
Vi kan notera att Postens konkurrens när det gäller
brev och försändelser är tämligen blygsam. Det
handlar mer om en potentiell konkurrens i och med att
Posten AB fortfarande dominerar marknaden med en
marknadsandel på 97-98 %.
Men det sätt som avregleringen har skötts på från
Posten AB har medfört ett mycket stort problem i och
med att det har skapats turbulens och svårigheter för
nya uppstickande konkurrenter. Än värre är att det har
blivit betydande konflikter med de tillsynsmyndighe-
ter som regering och riksdag har för att granska både
postmarknaden och övriga marknader med.
De granskningsärenden som har funnits hos Post-
och telestyrelsen och Konkurrensverket har inneburit
att Posten har stått i en klass för sig jämfört med alla
andra när det gäller konkurrensärenden på svensk
marknad. Detta är i sig djupt otillfredsställande. Men
det är också djupt otillfredsställande att man inte har
bemötts med det samarbete som man kan förvänta sig
från ett svenskt helstatligt bolag för att reda ut be-
greppen, skapa stabila spelregler och klargöra vad
regelverket egentligen säger om hur långt man kan gå
i olika typer av konkurrens.
Vi gör bedömningen att det finns ytterligare saker
som borde klarläggas i postlagen. Vi tycker att Post-
och telestyrelsen inte bara skall ha ett konsumentfräm-
jande syfte. Den skall även ha ett konkurrensfrämjan-
de syfte, inte minst med tanke på att konkurrensen,
den potentiella, enligt Postens egna uppgifter har
inneburit betydande förbättringar. Det har blivit ökade
rationaliseringar och mer effektivitet inom Posten.
Vi tycker också att det mycket starkare måste
skrivas att den infrastruktur som finns på det postala
området i form av exempelvis postnummer och post-
boxar skall kunna användas neutralt av alla som arbe-
tar på postområdet. Därmed främjas konkurrensen.
Man kan försöka hålla nere brevportona och få en så
effektiv organisation som möjligt.
Jag är den förste att medge att varje omreglering
som Posten har haft har varit mycket besvärlig. Jag
tycker ändå att det som har skett inom teleområdet
och elområdet, där Vattenfall och Telia har varit de
andra statliga aktörerna, har skötts mycket smidigare
från respektive bolag. Det har varit väsentligt färre
konflikter och nästan inga rättsfall som behövt bedö-
mas. Det har kunnat ske i någorlunda samstämmighet
efter några inledande skärmytslingar.
Jag tror därför att Posten och dess konkurrenter -
och inte minst postkonsumenterna - är i stort behov
av att regelverken blir stabila. Det finns också ett
behov av att tillsynsmyndigheterna Post- och telesty-
relsen och Konkurrensverket blir effektiva och förses
med erforderliga medel för att kunna genomföra en
effektiv tillsyn. Staten med dess helstatliga bolag,
Posten AB, skall självfallet tillse att man håller ett
vederbörligt respektavstånd till gällande lagar och
förordningar.
När det gäller en del annan postservice av typen
lantbrevbäring m.m. har det rått en betydande oenig-
het även inom Posten. Det har gällt om denna har
varit lönsam eller inte. Jag vågar säga att ingetdera
har bevisats fullt ut. Vi vill mycket klart markera att
vi vill ha en nationell postservice som skall gälla hela
landet och alla medborgare på en rimligt hög nivå.
Skulle det vara så att man är tvungen att göra upp-
handlingar på det området skall vi självfallet inte
tveka.
Men det gäller samtidigt att i sådana lägen se till
att vi utnyttjar den tekniska utvecklingen och de möj-
ligheter som finns i fråga om andra aktörer för att få
bästa service till lägsta möjliga kostnad.
Som sista punkt skulle jag vilja säga att vi inte ser
något behov av att ha särskilda tillstånd för att bedriva
brevutdelning från lokala konkurrenter till Posten AB.
Vi medger självfallet att det inom postbranschen
precis som inom andra branscher finns starka behov
av etik, affärsetik och av att man sköter sina åliggan-
den.
Men jag har väldigt svårt att se att detta särskiljer
postutdelning från ett mycket stort antal andra bran-
scher. Det gäller allt från sjukvårdshuvudmän och
sjukvårdsbolag till bolag som sysslar med barnomsorg
och mycket annat. En normal tillsyn från till-
synsmyndigheterna bör vara tillräckligt. Vi ser inga
skäl eller motiv för att det skulle finnas behov av att
ha någon form av tillstånd för att dela ut brev och
därmed bedriva konkurrerande verksamhet i förhål-
lande till Posten.
Herr talman! Med tanke på läget i kammaren skall
jag nöja mig med att yrka bifall till reservation 1. Vi
står självfallet bakom samtliga de reservationer som
vi har undertecknat. Vi kommer dock bara att begära
votering på reservation 1.