Fru talman! Mikael Janson har frågat vad rege-
ringen avser att vidta för åtgärder för att tillförsäkra
att vi i Sverige verkligen kan klara det ökade behovet
av kompetenta lärare på alla nivåer i vårt utbildnings-
väsende.
Lärarutbildningarna är en av de viktigaste och
mest omfattande uppgifterna för högskolan. Kvalite-
ten i lärarutbildningarna är av avgörande betydelse för
kvaliteten i skolans verksamhet och utveckling. Det är
därför angeläget att all lärarutbildning håller en hög
kvalitet.
Lärarutbildningens dimensionering bestäms ge-
nom att regeringen i regleringsbrev anger utbild-
ningsuppdrag till de enskilda högskolorna. I uppdra-
gen anges det lägsta antal lärare som varje högskola
skall examinera under en viss planeringsperiod. För
1998 har regeringen redovisat sin bedömning av det
framtida behovet av lärare.
Regeringens bedömning av lärarbehovet grundas
på beräkningar från SCB och Statens skolverks senas-
te prognoser. Dessa visar att behovet kommer att vara
fortsatt stort av gymnasielärare och grundskollärare
med inriktning mot årskurserna 4-9. Behovet av
grundskollärare med inriktning mot årskurserna 1-7
bedöms vara fortsatt minskande. Detta innebär att
regeringen i regleringsbrevet till högskolorna kommer
att föreslå en justering av tidigare angivna examens-
mål. Enligt de sakkunniga bedömningar som har
gjorts är detta tillräckligt, och vi kommer inte, som
Mikael Jansson förmodar eller befarar, att stå inför en
akut lärarbrist.
Regeringen har vidtagit åtgärder för att stimulera
intresset för naturvetenskap och teknik för att därmed
även fler skall söka sig till lärarutbildningar med
denna inriktning. Jag vill i detta sammanhang nämna
det s.k. NOT-projektet, som syftar till att öka ungdo-
maras intresse och förutsättningar för studier i natur-
vetenskap och teknik. Detta projekt bedrivs i samar-
bete med skolor, högskolor och det övriga samhället.
Slutrapport skall lämnas till regeringen under 1998.
Jag vill slutligen påminna om att regeringen på
riksdagens uppdrag har tillsatt en parlamentarisk
utredning för att lämna förslag om förnyelse av lärar-
utbildningarna. Lärarutbildningskommitténs
(U1997:07) uppdrag är omfattande, och kommittén
arbetar fram till den 2 juni 1998.
När det gäller högskolan kan jag konstatera att det
i dag råder en stor efterfrågan på välutbildade och
kompetenta personer i hela samhället. Också industrin
frågar efter fler högt högskoleutbildade personer.
Studenternas efterfrågan på högskoleutbildning är
också stor. Fler välutbildade personer på olika nivåer
i arbetslivet utgör en grund för att stärka det svenska
näringslivets konkurrenskraft internationellt sett.
Aldrig någonsin har så många ansökt om en plats i
högskolan som nu. Högskolan måste byggas ut i hela
landet för att möta denna efterfrågan. Riksdagen har
redan beslutat om en ökning med 60 000 permanenta
nya platser till högskolan för 1997 till år 2000. Detta
ökar samtidigt efterfrågan på kvalificerade högskole-
lärare.
Med anledning av den kraftiga utbyggnaden av
högskolan gör regeringen bedömningen att högskolan
kommer att behöva anställa drygt 3 000 nya lärare
under den närmaste fyraårsperioden. För närvarande
examineras årligen drygt 1 600 doktorer. Regeringen
föreslår en reformering av forskarutbildningen i årets
budgetproposition. I den föreslås också att utbild-
ningen tillförs 100 miljoner nya kronor för doktoran-
dernas studiefinansiering. Utskottsbehandlingen av
regeringens förslag innebär dessutom att ytterligare
50 miljoner kronor tillförs till forskarutbildningen.
Med de medel som de fristående forskningsstiftelser-
na därutöver tillför utbildningen räknar regeringen
med att examinationen av doktorander kommer att
öka ytterligare. För treårsperioden 1997-1999 kom-
mer det enligt regeringens beräkningar att avläggas
drygt 5 900 nya examina inom forskarutbildningen.
För den nästkommande treårsperioden kommer anta-
let examina att vara ca 7 000. Den största ökningen av
examina kommer att ske inom de tekniska och natur-
vetenskapliga områdena.
Tillgången på kvalificerade lärare - doktorer och
andra - för högskolan kommer således successivt att
bli bättre. Därutöver kommer det att finnas ett antal
pensionerade lärare vilka säkert är intresserade av att
fortsätta sin undervisning. Hur detta skall ske är na-
turligtvis högskolans och den enskilde lärarens ensak.
Slutligen vill jag framhålla att många högskolor redan
i dag framgångsrikt rekryterar utländska akademiker.
Detta är en möjlighet som inte får glömmas bort i
sammanhanget.