Fru talman! Jag vill säga till Mikael Janson att min
uppfattning är inte att allt är gjort som kan göras. För
framtiden behövs förvisso ytterligare åtgärder. När
utbildningen expanderar, som den nu gör genom kun-
skapslyftet och högskolans utbyggnad, blir det en
ökad efterfrågan på lärare. Det är ofrånkomligen så att
det då också kan uppstå problem. Det vill jag absolut
hålla med om.
Nu måste man emellertid skilja på frågan om till-
gång på lärare till skolan och till högskolan. Det är i
allt väsentligt två skilda saker.
När det gäller lärartillgången i grundskola och
gymnasium vill jag säga att det alltid finns svängning-
ar i ungdomarnas antal som beror på rena befolk-
ningsförändringar. Sådana förändringar kommer vi nu
att se framöver, bl.a. beroende på de små barnkullarna
just nu. På grundval av demografiska fakta och på
grundval av de prognoser som de ansvariga myndig-
heterna gör, bedömer vi att det skall vara möjligt att
tillgodose behovet av lärare i grundskola och gymna-
sium framöver. Det är också en stor tillströmning till
lärarutbildningarna. Det finns ingen brist på studenter
som är intresserade.
Det finns emellertid två problem. Det ena är att
det är för få män som söker sig till lärarutbildningar-
na. Det andra är att det fortfarande är för få som söker
sig till de naturvetenskapliga och tekniska utbildning-
arna. Det är alltså problem som måste åtgärdas. Jag
har stora förväntningar på den lärarutbildningsutred-
ning som jag tidigare nämnde. Den kommer bl.a. att
diskutera och analysera dessa frågor.
När det gäller högskolan är detta en resursfråga,
och det är ju Mikael Janson också inne på. Hur
mycket resurser anslås till högskolan? Där kan jag
bara konstatera att under de nu kommande åren kom-
mer högskolan att tillföras nya pengar. För år 1998
handlar det om en miljard nya kronor. För år 1999
blir det ungefär 750 miljoner och lika mycket för år
2000. Det är alltså en kraftig ökning av resurserna till
högskolan. För år 1998 innebär det också en kraftig
ökning av fakultetsanslagen som ju också har betydel-
se för undervisningens kvalitet. Jag har redan påpekat
att det sker en kraftig ökning av resurserna till dokto-
randutbildningen. Det är mycket viktigt.
Det är genom dessa tillskott och genom den re-
formerade doktorandutbildning som regeringen har
föreslagit, och utbildningsutskottets majoritet ställt sig
bakom, som vi nu också kommer att kunna öka antalet
doktorer kraftigt. Det blir en kraftig ökning under de
närmaste fem-sex åren. Redan år 2000 kommer vi att
vara uppe i målet som sattes för flera år sedan, nämli-
gen 2 000 utexaminerade doktorer. Antalet kommer
sannolikt att överstiga det med råge. Sedan kommer
detta att öka.
Men jag är inte nöjd. Jag vill gärna understryka
det. Det krävs ytterligare åtgärder och nya resurser i
framtiden för att vi skall få fler högutbildade och
naturligtvis också för att fler forskarutbildade skall gå
ut i arbetslivet utanför högskolan för att bl.a. svara
mot industrins behov av välutbildade och forskarut-
bildade personer.