Fru talman! Jag ber att få tacka för svaret från
utbildningsministern. Jag kan konstatera att det säker-
ligen görs en del vällovliga insatser och i en del fall
utan tvivel bra saker. Jag tror nog att regeringen har
observerat problemet och arbetar med det.
Vad gäller min inledande fråga om regeringen
delar uppfattningen att vi framgent kan stå inför en
brist på lärare, akut eller inte, tolkar jag det avgivna
svaret så att han inte delar den uppfattningen. Jag får
dock inte något svar på det som är min egentliga
huvudfråga, om det finns någon sammanhållen stra-
tegi för att tillförsäkra att vi i Sverige kan klara det
ökande lärarbehovet.
Jag tolkar ändå utbildningsministerns icke-svar på
den delen av min interpellation så att regeringen inte
med någon som helst oro ser på tillgången på lärare
och att det inte behövs någon sammanhållen strategi
för ett problem som inte finns.
Det finns dock något som är konstigt med detta
och som gör att jag måste ställa några frågor för
komplettering av det jag ändå inte är säker om jag har
fått svar på. Utbildningsministern och regeringen
hävdar att det som behöver göras i princip är gjort.
Samtidigt räcker det med att gå ut och prata med
skolfolk för att förstå att man redan i dag har problem
med att rekrytera folk med den kompetens som man
söker.
Än mer oroande blir signalerna om att det faktiskt
utbildas färre på lärarhögskolorna än tidigare år. Ett
specialfall - men ändå inte mindre alarmerande - är
att man nu minskar antalet utbildade speciallärare,
åtminstone vid lärarhögskolorna i Göteborg och
Stockholm. Är det verkligen en rimlig prioritering när
vi ser hur antalet elever med behov av stöd ökar?
Har utbildningsministern någon kommentar till
detta?
En annan sak är att vad jag förstår bygger alla be-
räkningar på samma antal elever per lärare som i dag.
Jag kan då konstatera att min övertygelse är att vi i
dag i många kommuner och även inom högskolan nått
smärtgränsen för hur många elever en lärare kan ha.
På många håll måste vi nu öka antalet lärare, annars
blir situationen ohållbar och undervisningen inte värd
namnet. Bara det skulle öka behovet av lärare mot
vad som nu beräknas.
Inom högskolan är utvecklingen likartad. Antalet
studenter har nästan fördubblats på tio år, men antalet
lärare har endast ökat med 36 %. Även därifrån kom-
mer signaler om att man nu gått in i väggen. Jag kan
själv intyga hur få lärartimmar som avsätts på många
utbildningar med hänvisning till att det inte finns
resurser för lärare. Detta är en kvalitetsfråga av ytters-
ta rang.
Utbildningsministern konstaterar också att det in-
om näringslivet finns en ökad efterfrågan på högutbil-
dat folk, även disputerade. Dessutom tillkommer
jättesatsningen på kunskapslyftet och andra insatser
för kompetenshöjande utbildningar som kan sägas
stjäla resurser från det ordinarie utbildningssystemet
när det gäller behovet av lärare.
Samtidigt visar beräkningar som har gjorts att de
som kommer att utexamineras inom de kommande
åren, inklusive de åtgärder utbildningsministern om-
nämner, i bästa fall kan räcka till högskolornas och
det övriga skolsystemets eget behov. Det är förstås
jättebra att därutöver få in utländska akademiker och
låta pensionerade lärare fortsätta på högskolan - där
går det tydligen bra men inte i grundskolan - men det
är knappast lösningen på problemet. Redan i dag finns
700 egentligen pensionerade lärare inom högskolan.
Dessutom undervisar man närmare 4 000 fler studen-
ter än man får pengar för. Om högskolelärarna skulle
gå ned till normal betald arbetstid skulle bara det
kräva 30 % fler lärare, om man skall tro undersök-
ningar som har gjorts.
Jag skulle inte bli förvånad om resultatet skulle bli
likartat i grund- och gymnasieskolan. Skolverket
räknar rent av med att lärarna skall arbeta mer tid för
att klara behoven. Det hela är förstås ett matematiskt
problem kring antaganden om utvecklingen, men ju
fler verkliga faktorer som förs in, desto större tycks
talen bli.
Har regeringen haft med detta i sina beräkningar?
Det handlar om behovet av en utökning av antalet
lärare på alla nivåer för att höja kvaliteten med fler
lärare per elev räknat och behovet av lärare och dok-
torer inom andra sektorer i samhället, utöver att man
nu behöver fylla på för de alltfler pensionerade lärar-
na och de ökande barnkullarna. Det är en fråga jag
skulle vilja få klarhet i.