Herr talman! Det är möjligt att Vänsterpartiet underkänner den parlamentariska demokratin. Den har vi rätt länge haft i Europa, men det är möjligt att Vänsterpartiet ännu inte upptäckt att den är den mest framgångsrika styrelseformen.
Det var så att på Irland ville den demokratiskt valda regeringen av det demokratiskt valda parlamentet få stöd inte bara från IMF utan också från sina europeiska grannländer. Då sade Vänsterpartiet nej.
Man krystar fram olika förklaringar. Men summan av kardemumman är att de irländska medborgarna inte skulle ha fått stöd från Sverige om Vänsterpartiet hade fått bestämma. Tack och lov fanns det en stabil majoritet för att Sverige skulle ge ett bilateralt lån till Irland.
Om bankerna har vi alla här ungefär samma uppfattning. Ägarna ska ta sina egna förluster. Det finns ingen åsiktsskillnad i den frågan här i kammaren. Därför blir det lite konstigt när Ulla Andersson låter påskina att vi har uppfattningen att vi ska rädda bankägarna eller bankaktieägarna. Så är det inte! Vi har också strikta krav, vilket många gånger framförts.
Ulla Andersson säger nej - dessutom med det här bankargumentet. Men trots allt är det så att det är insättarna samt de som har pensioner och de som har jobb som de oroas för som straffas av den politik som Ulla Andersson här företräder, nämligen
ingen solidaritet
med europeiska länder inom eurozonen.